Debattartikel publicerad i Nerikes Allehanda 19 april

En ny rapport visar tecken på att friskolorna rustar sina elever sämre.

Det är sedan tidigare känt att friskoleelever får högre betyg än elever i kommunala grund- och gymnasieskolor. Det kan, och har, förklarats med hur friskolor drar åt sig en högre andel elever från hem där föräldrarna har högre utbildning och att dessa elever har ett försprång redan i grundskolan. Det kan också förklaras med att friskolorna inte tar emot i närheten av så många nyanlända elever som de kommunala. Men nu har det också visat sig att det kan finnas ett kunskapsglapp hos elever i fristående gymnasieskolor. Exakt varför har ännu inte bevisats men en rapport från Skolverket visar att av dem som studerar vidare på universitet och högskola så klarar sig eleverna från friskolornas gymnasieprogram sämre än de elever som gått i kommunal gymnasieskola.

Vi har stora utmaningar i samhället framöver. Vi kommer att behöva arbetskraft inom välfärden och där kommer det också att behövas utbildad personal. I Örebro kommun har vi till exempel redan förskollärarbrist, lärarbrist, sjuksköterskebrist och brister när det gäller olika typer av ingenjörer och tekniker inom stadsbyggnad för att nämna några yrken. Och det kommer att bli mycket värre.

Det är viktigt att unga människor får rätt förutsättningar för att studera vidare till några av dessa yrken som vi kommer ha stort behov av framöver. Det finns naturligtvis också en vinst för individen som drömmer om att studera vidare, och som i många fall tar lån för att kunna göra det, att klara sina mål och att klara av utbildningen. Därför är det alarmerande att höra att friskolorna rustar sina elever för dåligt för högre studier.

Sverige är världens enda land som tillåter marknadsstyrda skolor. Friskolor startas eller köps upp av koncerner som har som mål att tjäna pengar. Att förse eleverna med bra utbildning eller samhället med rustade ungdomar som kan gå ut i arbetslivet eller vidare studier har liksom aldrig varit huvudsyftet i de skolor som exempelvis drivs av Academedia eller Thorengruppen.  Det handlar i första hand om att omsätta kommunala skattemedel till vinster i dessa stora koncerner och bolag.

De fem största skolkoncernerna i Sverige gjorde 2016 ett samlat rörelseresultat efter avskrivningar på närmare en miljard (965 miljoner). Mest tjänade Academedia, med ett rörelseresultat i Sverige på 540 miljoner.

Friskolorna har lägre lärartäthet än kommunala skolor och större klasser. Och nu har det då visat sig vad det kan leda till, nämligen sämre kunskaper hos de ungdomar som studerat i fristående gymnasier och valt att studera vidare, trots att de alltså vanligtvis har högre betyg.

Det måste vara stopp på detta. Låt oss sätta stopp för vinstuttagen hos friskolorna och sätta krav på dem att erbjuda bättre utbildningar där betygen också motsvarar elevernas faktiska kunskaper.

Vi måste reglera friskolorna hårdare, ställa högre krav och stoppa vinstjakten. Det handlar om att rädda samhället och barns och ungas framtid.

 

Cecilia Lönn Elgstrand

Skolpolitisk talesperson Vänsterpartiet Örebro

Uppdaterades: 19 apr 2018