• Hem
  • Jobben i fokus
artikel

Jobben i fokus

Under parollen ”Rätt till jobb på rättvisa villkor” samlades cirka 250 personer i Vänsterpartiet Örebros demonstrationståg och 100 till slöt upp till mötet i Stadsparken.

Murad Artin, kommunalråd och ledamot i partistyrelsen var en av två huvudtalarna. Han talade om jobben och villkoren på arbetsmarknaden och kampen för full sysselsättning. ”Murad Artins 1 maj-tal finns att läsa i sin helhet längst ner på sidan”.

Elise Norberg, landstingsråd och ledamot i partistyrelsen talade bland annat om vikten av en human flyktingpolitik, och om de apatiska flyktingbarn som fruktar deras föräldrar att avvisas till krig, förföljelse och förtryck. Läs mer…
__________________________________________________________

Elise:s 1:a maj tal 2005:

Kamrater

Det har inom vänstern funnits en föreställning om att jämställdheten, en lika värdering av kvinnor och män, ska komma av sig självt, om vi bara får igenom vår rättvisepolitik. Men så är det inte. Kvinnoförtryck och kvinnodiskriminering har sina egna regler, sin egen historia. Därför är det viktigt att lyfta upp frågan och ge den egen ideologisk tyngd och en egen debatt. Men, med det inte sagt att frågan behöver ett eget parti.

Numer lever ständigt frågan om det strukturella mansförtrycket i Vänsterpartiet, och alla politiska frågor måste belysas ur ett kvinnopolitiskt perspektiv.

Arbetslösheten är det största samhällsproblemet i Sverige, så även i Örebro län. Att allt fler människor känner sig onödigförklarade på arbetsmarknaden har en förödande inverkan på ungdomars framtidstro, på samhällsklimatet, på klassklyftorna, på folkhälsan och på de skatteinkomster som ska finansiera välfärden. Ett vänsterpartikrav är att arbetslöshetsbekämpningen måste ha högsta prioritet för regeringen. Ett starkt vänsterparti är en nödvändighet för att rädda välfärden.

Vi ser i dag hur solidariteten får ge vika för marknadsutsättning, bolagisering och privatisering. Kommuner och landsting försöker att lösa ekonomiska svårigheter och rekryteringsproblem genom att konkurrensutsätta äldreomsorgen och sjukvården. Men privata vårdgivare har ett vinstintresse, och vinstintressen hamnar ofta i konflikt med kvalitetsintressen. Marknadstänkande fungerar inte i vården! Privatiseringsvågen som började på 90-talet skedde med Kommunals lednings goda minne.

Vart tredje år snurrar lönekarusellen igång, och i den är kommunals kvinnliga lågavlönade medlemmar på förhand utnämnda förlorare. Järnbanden med socialdemokratin, toppstyrning och ombudsmannavälde har ryckt tänderna ur LO-organisationerna som skulle ha kunnat vara tigrar och tigrinnor i kampen för sina medlemmar. Fackföreningsrörelsen är ändå viktig men trycket måste öka underifrån och kravet måste vara att facket sätter in nya friska tänder, och förvandlas till kämpande, demokratiskt och partipolitiskt obundna organisationer.

Kan vi skapa kulturella broar i samhället och se den rikedom som finns i samhällets mångfald, ja då kan vi skapa ett samhälle där tolerans, respekt och solidaritet finns på riktigt. Vi måste ta upp kampen för dom om flyr till Sverige undan krig, terror och förföljelse. Till de människorna måste vi räcka ut en hand!

Det nuvarande systemet med en utlänningsnämnd har stora brister i rättssäkerheten, och det tvingar tusentals människor att gå under jorden. Att leva gömd är, att inte få den vård man behöver, att inte kunna gå i skolan, att inte kunna leka med andra barn, att leva i ständig rädsla. Den som lever gömd i Sverige gör det därför att alternativet är ännu värre. De fasor som flyktingbarnen upplevt i sina hemländer eller under flykt, är ofta så hemska att vi har svårt att ta till oss det. Men vi måste orka lyssna till de asylsökande barnen.

Barnkonventionen gäller inte bara de svenska barnen, utan alla världens barn och de asylsökande barnen har rätt att få samma hjälp och stöd som andra barn, som utsatts för svåra upplevelser. Uteblir hjälpen kan det resultera i att barnen försjunker i ett allvarligt apatiskt tillstånd.

De barnen måste få den vård de behöver och rätt att stanna i Sverige. Det är bråttom, och vi kan inte vänta länge till på att socialdemokraterna och moderaterna ska förstå vad ett barns liv är värt! Asylprövning är många gånger en fråga på liv eller död för dom som söker asyl, och vi måste ta människors behov av skydd på allvar. Med en solidarisk asylpolitik kan vi ge människor livet och framtidstron tillbaka.

1:a maj –99 krävde vi stopp på NATO:s bombningar av Serbien, Montenegro och Kosovo, och 1:a maj 2003 var världen mäktigaste krigsmaskin åter på marsch, USA vräkte sin massförstörelsekraft över ett redan sargat och pinat Irak.
1 maj, 2005 kan vi blicka tillbaka: För 30 år sedan, den 30 april 1975, då äntligen var Vietnam befriat efter att ha upplevt japansk, fransk och inte minst amerikansk ockupation. Sydvietnams huvudstad var i FNL: s händer. Vietnams befrielserörelse hade gjort vad ingen trodde var möjligt. Den fattige David hade besegrat den globale Goliat! Den vietnamesiska befolkningens kamp blev för många en symbol att det var rätt att göra uppror mot förtrycket av en ”tredje värld”.

Nu 30 år senare känns Vietnam både nära och långt, långt borta. För den internationella solidaritetslågan som tändes i mitten av 60-talet har inte slocknat. Men den brinner svagt och flämtande.

Den värld vi har i dag där 1,5 miljarder lever i djup fattigdom och 50 000 barn dör varje dag i mässling, trots att det finns mässlingsvaccin, den har inte skapats av enskilda människors ondska, utan av ett ekonomiskt system.

Men årets 1:a maj firande ska inte bara vara en nostalgisk återblick. Nej, årets 1: a maj ska vara en uppmaning till alla att visa att en annan värld är möjlig!

Elise Norberg
Vänsterpartiet

____________________________________________________

Anförande 1 maj 2005 i Örebro
Murad Artin

Kamrater, första majfirare!

Första maj är den internationella arbetarrörelsens stora solidaritetsdag. Vänsterpartiet har stolta traditioner i kampen för mänskliga rättigheter. Vi kämpar för rättvisa, fred och frihet. Vi kämpar för demokrati och solidaritet mellan människor – här hemma och ute i världen. Och vår kamp pågår hela tiden – inte bara en gång om året då parollerna målas på plakaten.

Mot arbetarrörelsens tanke om rättvisa och solidaritet står de borgerliga partiernas ”åt den som har varde givet”. Regelsystemen ska stramas upp så inga lata arbetare ska vara sjuka i onödan. In med fler karensdagar! Sänk nivåerna till 65 procent i socialförsäkringssystemen! Gör en ättestupa av arbetslöshetsförsäkringen så att arbetslösa börjar söka jobb! Det måste bli ett slut på daltandet och fusket, tycks de säga! Samtidigt roffar de höga direktörerna åt sig miljoner av pensionsspararnas pengar. Vi har fått ett hårt klassamhälle, kamrater.

Mot detta klassamhälle ställer vi i Vänsterpartiet ett solidariskt samhälle med en generell välfärd som betalas solidariskt via skattesedeln och mot att slitas ut i lågavlönade jobb ställer vi sex timmars arbetsdag.

När vänsterpartiet ville höja kommunalarnas minimilön och ge kommunerna mer pengar – då sa den socialdemokratiska finansministern det vore att lägga sig i avtalsrörelsen. Men låt mig då säga till Nuder: att inte höja kommunalarnas löner är precis lika mycket att lägga sig i avtalsrörelsen. Det är att lägga sig i avtalsrörelsen eftersom kommunen är arbetsgivare och har ett ansvar för arbetstid och löner. Det är dags att vi alla visar vår solidaritet. Kvinnor i offentlig sektor har tagit sitt ansvar för den svenska ekonomin. Nu är det dags att andra tar sitt ansvar och ser till att löneorättvisorna försvinner. Det handlar inte om mer åt alla utan om mer åt dem som allt för länge fått stå tillbaka. Nu är det de lågavlönade kvinnornas tur. Nu är det de felavlönade kvinnornas tur.

Vi kräver sex timmars arbetsdag och höjda kvinnolöner!

Det är framför allt kvinnor som driver frågan om förkortad arbetstid. Det är framför allt borgarklassens kvinnor och män som avfärdar den. Och när vi kräver att männen ska ta sitt ansvar för hem och barn och när vi kräver sex timmars arbetsdag erbjuder borgerligheten kvinnorna att antingen utföra samhällets och familjens omsorgsarbete gratis i hemmet eller att vara avdragsgill piga hos välutbildade, högavlönade kvinnor.

Vänsterpartiet tänker aldrig acceptera att skattepengar går till privat service i hemmet åt de välbeställda, friska och arbetsföra på bekostnad av en försämrad sjukvård, skola, barn- och äldreomsorg. Vi ser att pengarna behövs till en utbyggd välfärd, till förbättringar av socialförsäkringssystemen och till satsningar på de sämst ställda. Vi ser att en av de viktigaste åtgärderna, om vi vill ha jämställdhet, är en individualiserad föräldraförsäkring. Inte individualiserad som Göran Persson menar, dvs att det är kvinnorna som även i fortsättningen tar ansvaret för barnen utan en föräldraförsäkring där kvinnan och mannen delar på försäkringen och därmed ansvaret.
Pensionärerna har solidariskt tagit sitt ansvar under den svåra tiden. Det är därför inte mer än rätt att pensionärerna får kompensation för de försämringar i basbeloppet som gjordes under den borgerliga regimen i början på 90-talet. Och nu har det nya pensionssystemet visat sitt rätta ansikte. Risken att pensionerna kommer att sänkas är överhängande – allra helst om socialdemokraterna och de borgerliga partierna inte släpper kravet på att ta mer pengar från AP-fonderna. En sak är säker – så länge det finns en halv miljon pensionärer som har så låg pension att de fasar för sista veckan innan pensionen kommer, kommer inte vänsterpartiet att ge upp kampen för rättvisa pensioner.

Vi kräver en pension att leva på.

Kamrater, socialister!
Hundratusentals människor står idag utanför arbetsmarknaden. Att människor vägras rätten till en egen försörjning, samtidigt som de som har ett arbete sliter allt hårdare är oacceptabelt. De effektiviseringar, rationaliseringar och besparingar som genomförts i arbetslivet de senaste decennierna har haft ett högt pris. Vi har fått en permanent arbetslöshet och växande regionala skillnader. Rätten till en egen försörjning genom eget arbete är ett grundläggande rättvisekrav.

Arbetslösheten finns därför att några tjänar på den. Marknaden kommer aldrig att avskaffa arbetslösheten. Vänsterpartiet är det enda partiet som driver en politik för arbete åt alla. Det måste skapas fler riktiga jobb. Vi vill att målet om högst 4 procents arbetslöshet kompletteras med regionala mål för minskad arbetslöshet. Kommuner och landsting har tvingats göra omfattande nedskärningar. De behöver mer pengar för att täcka de stora behov som finns inom vården, omsorgen skolan och det sociala skyddsnätet. Fler jobb i offentlig sektor gör dels att vi klarar välfärden bättre genom fler händer i vården och högre personaltäthet i förskolan, dels får vi fler människor i arbete, vilket skulle minska utanförskap och bidragsberoende.

Skillnaderna i ohälsa mellan rika och fattiga i Sverige har ökat. Många är sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar. Men istället för att se att arbetslivet sliter ut folk, pekar borgarna ut sjuka som fuskare och myglare. Deras recept är hårdare tag, sänkta ersättningsnivåer, fler karensdagar och ökad kontroll. Moderaterna vill sänka sjukersättningen till 65 procent. Ett sådant förslag drabbar de sjukaste och svagaste. Och det kan komma som en överraskning för borgerligheten – folk blir inte friska för att ersättningen sänks. Istället för att pressa människor ytterligare och skuldbelägga sjuka och jaga utslitna människor måste arbetslivet bli mänskligare.

Medan direktörerna lyfter feta löner och fallskärmar, genomförs lönesänkningar och villkoren pressas tillbaka i Sverige. Nästan hälften av alla kvinnor inom LO under 24 år har en otrygg anställning. Nästan en tredjedel av alla kvinnor inom LO under 30 år har en otrygg anställning. Det är kvinnorna som fått ta ansvar för arbetsgivarnas behov av flexibilitet. Utländska företag anlitas helt lagligt i Sverige där arbetarna har betydligt sämre betalt än sina svenska kollegor. En grå, eller svart, arbetsmarknad har vuxit fram, där gömda flyktingar utnyttjas. Vi vill bekämpa den sociala dumpingen och stärka arbetsrätten. Vi vill att heltid skall vara en rättighet och deltid en möjlighet.

Vi kräver mer pengar till kommuner och landsting
Vi kräver en stärkt arbetsrätt och ett mänskligt arbetsliv
Vi kräver rätt till jobb på rättvisa villkor

Kamrater, feminister!
Fortfarande är inte kvinnors rätt till sin kropp en självklarhet. Det visar sig främst genom alla de våldsbrott som begås mot kvinnor. I Sverige misshandlas varje år ett femtiotal kvinnor till döds av sin partner. Kvinnor utsätts för gruppvåldtäkter och våldtäktsmännen går fria. De går fria därför att kvinnan enligt patriarkatet klätt sig utmanande eller, enligt samma patriarkat, betett sig utmanande. En kvinna ska kunna klä sig som hon vill, gå var hon vill och bete sig som hon vill utan att riskera att utsättas för sexuella övergrepp.

En del av våldet mot kvinnor är prostitutionen och trafficking. Den man som köper sex medverkar till att upprätthålla den grova organiserade internationella brottsligheten. Det gäller oavsett om en man köper sex olagligt i Sverige eller lagligt på en bordell i något annat land. Idag förs cirka 800 000 kvinnor och barn in i EU för att exploateras i sexindustrin därför att det finns män som betalar för att utnyttja dem. Sexindustrin omsätter lika mycket pengar som alla länder tillsammans lägger ner på militärutgifter – och det är mycket det! Men sexindustrin skulle inte överleva om det inte fanns lokala marknader där lokala kunder och aktörer verkar, dvs här i Örebro och på andra ställen i landet. Män i Sverige köper kvinnor för 500 miljoner varje år. För 500 miljoner kronor utnyttjar män i Sverige fattiga kvinnor från framför allt östra Europa. Det är bland annat män i Sverige som skapar marknaden och kräver att få köpa Lucines eller Liljas kropp och utnyttja den.

Och kom ihåg att utan efterfrågan finns ingen marknad. Utan svenska mäns efterfrågan skulle inte unga fattiga kvinnor från öst Europa prostituera sig. Det är därför hög tid att vi män går samman och i ord och handling visar att vi inte accepterar det sexualiserade våldet!

Vi kräver ett samhälle där kvinnor har rätt till sin kropp och sin egen sexualitet. Här i Sverige och världen över!

Kamrater, internationalister!
Sverige har under Göran Perssons tid förändrat hela sin Mellanösternpolitik. Sverige vacklar, just på grund av EU i sin hållning när det gäller att fördöma Marockos ockupation av Västsahara.
År 2000 blev det år då Sverige sänkte rösten i kritiken av Israels många folkrättsbrott.

EU gjorde först Turkiet till kandidatland i EU och gav Turkiet förhandlingsdatum. Man sa att det hade gjorts stora framsteg när det gällde respekten för mänskliga rättigheter.
Turkiet hade ändrat i sin lagstiftning. Man hade ändrat i lagtexten. Det var textändringarna som framstegen.
Men hur förhåller det sig i verkligheten. Tortyren fortsätter. Under årets två första månader mördades fem medlemmar ur det kurdiska partiet DEHAP. Trakasserierna mot kurder och andra minoriteter som assyrier/syrianer och armenier fortsätter. Det är fortfarande förbjudet att tala om folkmordet på armenier, assyrier/syrianer och kaldéer 1915 som ett folkmord. Att använda ordet folkmord om detta är straffbart i Turkiet idag.

Vi kräver att Turkiet skall erkänna folkmordet på armenier och assyrier/syrianer
Vi kräver att Turkiet skall avskaffa tortyren, respektera mänskliga rättigheter och erkänna minoriteters rättigheter som kurder, assyrier och syrianer.

USA anföll Irak i ett fullständigt folkrättsvidrigt krig. USA har mött ständigt hårdare motstånd mot sina ockupationsstyrkor i Irak och ockupationsmaktens metoder har blivit allt grymmare. Ockupationskriget fortsätter att skörda oskyldiga liv och vi får allt fler rapporter om hur ockupationsstyrkorna torterar människor. Motsättningarna mellan olika folkgrupper och religiösa grupper ökar.

Vi kommer alla ihåg bilderna från Halabja där 5 000 kurder gasades ihjäl av Saddam. Vi glömmer inte att USA sade nej till ett fördömande av Saddam med anledning av att han använde kemiska stridsmedel mot sitt eget folk i Halabja. Befolkningen i Irakiska Kurdistan har utvecklat ett regionalt självstyre med demokratiska ambitioner. Vänsterpartiet har alltid stött och stöder kurdernas krav på en federation i Irak.

Vi kräver ett slut på ockupationen av Irak
Vi säger USA ut ur Irak

I skuggan av USA: s orättfärdiga och folkrättsvidriga ockupation fortsätter Israels likaså orättfärdiga och folkrättsvidriga ockupation och militäroffensiv mot det palestinska folket. Trots att internationella domstolen slagit fast att byggandet av muren är illegal och strider mot internationell rätt fortsätter Israel sitt byggande. Men vi ser vad som sker – och vi reser motstånd. Vi kräver att ockupationen upphör: Fördöm Israels brott mot folkrätten – stoppa kriget mot det palestinska folket nu!

Varje lösning av konflikten i mellanöstern måste börja med ett fullständigt och villkorslöst upphävande av den folkrättsvidriga israeliska ockupationen. Avveckla de illegala israeliska bosättningarna. Riv muren! Riv upp EU: s handelsavtal med Israel! Bojkotta Israel!

Vi kräver jorden åter till det palestinska folket!

Kamrater, internationalister!
I Sverige hårdnar klimatet för den som söker en fristad här undan krig, tortyr och politisk förföljelse. Det finns en hel del grumliga argument i den här debatten. Barbro Holmberg, flyktingministern, blir upprörd när hon anklagas för att fiska i grumliga vatten med sina främlingsfientliga förslag, och kallar det ett lågvattenmärke.
Men Barbro Holmberg, det enda lågvattenmärket är den flyktingpolitik som du och den socialdemokratiska regeringen för. Det är ett lågvattenmärke att, som du, säga att det vore en humanitär katastrof att låta de apatiska barnen få stanna i Sverige. Oskyldiga barn som utsatts för svår tortyr i hemlandet och därför gett upp livet skickas tillbaka till hemländerna där vi vet att de inte kommer att kunna få den vård och hjälp som de behöver. Det har gått så långt att FN vägrar att låta dessa svårt traumatiserade och svårt sjuka barn in i Kosovo därför att de inte kan få någon vård där. Det är den svenska flyktingpolitiken som är en humanitär katastrof – inte 150 svårt sjuka barn som tappat lusten att leva och där det rika Sverige inte kan ge dem livsgnistan tillbaka.

I debatten om vårbudgeten sa finansminister Pär Nuder att socialdemokraterna är stolta och att socialdemokraterna har all anledning att räta på ryggarna. Det tycker jag var ett märkligt uttalande. För vilken regering, vilket parti kan räta på ryggarna när man i budgetförhandlingar avslagit kravet från vänsterpartiet att utfärda en förordning om att ge de apatiska barnen uppehållstillstånd?
Nu har utlänningsnämnden överlämnat ett ärende till regeringen för avgörande.
Nyss bad Sverige om ursäkt för gamla synder under andra världskriget.
Men jag vill varna den svenska regeringen och flyktingministern. Den här gången behöver det nog inte dröja 60 år innan ni tvingas att be om ursäkt för vad ni gjort mot dessa – våra allra minsta – flyktingbarnen. .

Jag förutsätter att socialdemokratin nu tar sitt ansvar och låter de apatiska barnen få stanna.
Sveriges kristna råd och Sveriges muslimska råd har gått samman i det s.k. Påskuppropet där de kräver att de gömda flyktingarna ska få stanna. Folket i Sverige talar om för regeringen att de inte ställer upp på regeringens flyktingpolitik. Idag första maj, samlar vi namn till dessa listor. Skriv på och säg vad därmed vad du tycker. Årets första maj insamling går till Fristadsfonden, Vänsterpartiets fond som hjälper asylsökande med kostnader för advokater så att de kan få en möjlighet att få sin sak prövad. Ge rikligt till Fristadsfonden.
Att, som Sverige, ta första pris internationellt för antal fällningar för brott mot tortyrkonventionen, att Europadomstolen – och inte utlänningsnämnden – har hindrat utvisning av cirka 10 apatiska barn, är det yttersta lågvattenmärket. Så, Barbro Holmberg, tala inte med vänsterpartiet om lågvattenmärke, det är regeringens flyktingpolitik som står för det märket, det lägsta på lång tid.

Vi kräver att Sverige ger en fristad till människor som flyr undan krig, tortyr och förföljelse.
Vi kräver att de apatiska barnen får stanna här
Vi ställer oss bakom påskuppropets krav på att gömda flyktingar ska få stanna

Rasism yttrar sig i olika former. Den mest synliga är det rasistiska våldet som personer med utländsk bakgrund utsätts för, vilket förstör individers liv. I ett samhälligt perspektiv är den strukturella rasismen än mer förödande. Den yttrar sig i samhällets alla områden. På fritiden är det t.ex. i krogkön där personer med utländsk bakgrund sållas ut. Men även inom välfärdstjänster som skola och sjukvård innebär den strukturella rasismen att personer med utländsk bakgrund generellt får sämre service och misstros oftare. Inom rättsväsendet, från polisen via åklagarna till domstolarna innebär den strukturella rasismen att invandrares brott i högre grad synliggörs. De blir oftare anmälda, oftare utsatta för förundersökning, oftare ställda inför domstol och får strängare straff.

Vi kräver en politik som bekämpar den strukturella rasismen

Kamrater och EU-motståndare!

Så står vi inför nya strider. Den nya konstitutionen för EU måste förkastas. Den öppnar för stora kliv i överstatlig riktning, eller annorlunda uttryckt, för en ytterligare urholkning av demokratin. Vi ser hur bit efter bit nu faller på plats i mönstret när kartan över Europas förenta stater med gemensam militär och en enda utrikespolitik växer fram. Vi ser hur mursten fogas till mursten i bygget av fästning Europa, som stänger ute människor på flykt för sina liv. Det enda rimliga, det enda genuint demokratiska vore att låta också denna fråga avgöras av folket i en omröstning. Det vi kräver borde vara en självklarhet; att avgörande frågor för EU´s och därmed vår framtid underställs demokratin, underställs folket i en omröstning. Vi kräver vår rätt att bli lyssnade till, vi kräver vår rätt till inflytande! Vi kräver folkomröstning om EU´s nya grundlag.

Kamrater, första majfirare, socialister, feminister, internationalister och
EU- motståndare!

Det är människor som bestämmer över framtiden. Varken marknader eller könstillhörigheter bestämmer våra livsöden. Det gör vi själva. Ökade klyftor i samhället är ingenting vi måste acceptera. Kriget mot Irak var ingen nödvändighet. Den israeliska ockupationen kommer inte att pågå för evigt. Och lönediskrimineringen av kvinnor är inte omöjlig att avskaffa bara för att borgerliga politiker säger att Kommunals krav kan driva upp inflationen. Vi ska bestämma själva! Vi ska bestämma tillsammans! Det är det som är demokrati. Tillvaron bestäms vare sig av valutaspekulanter eller av marknaden. Krigshetsarna, högern och patriarkatet har visserligen sina ombud som alla försöker tala om för oss att vi för vårt eget bästa ska låta dem bestämma. Avslöja dem! Bestäm själv! Gå samman och kämpa vidare för frihet och människovärde! För socialism och feminism!

Länge leve 1 maj.

Murad Artin
Vänsterpartiet

Kopiera länk