Debattartikel publicerad i Nerikes Allehanda
Det finns en otålighet i oss feminister nu. Det var en revolution som startade i höstas, där modiga kvinnor och ickebinära berättade om övergrepp vi länge hållit inom oss. Vi klev fram med våra berättelser om sexuella trakasserier, våld och förtryck och tvingade chefer, medier, institutioner, idrottsklubbar, föreningsstyrelser och skolchefer att agera.

Vi genomförde en revolution, men vi gjorde det schysst på fredlig väg. Nu kräver vi reformer.

Vi kräver rättvisa på arbetsmarknaden. Schyssta villkor och trygga jobb gör ingen beroende av en kladdig chef eller försörjning från en man som slår. Allmän visstid måste skrotas.

Föräldraförsäkringen behöver individualiseras, för ett mer jämställt arbetsliv och föräldraskap och för rättvisa pensioner. Ingen ska tvingas vara kvar i en förtyckande relation på grund av att det inte går att försörja sig efter arbetslivet.

Barn måste lära sig redan i förskolan att flickor och pojkar har samma krav på sig om att visa varandra respekt, att min kropp är min egen och att kärlek aldrig får visas med våld eller tvång. Vi måste se till att all personal i förskola och skola får kompetens att förmedla just detta. Pojkar och unga män behöver få hjälp så att vi kan bryta normer om en våldsam mansroll.

Sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli bättre och ges tidigare i skolan så att varken pojkar eller flickor lär sig om sex eller kärlek av porr. Samtyckte måste genomsyra undervisningen.

Rättssamhället behöver ta sexbrott på allvar, det går inte att misstänkta grips först efter tio månader som i fallet där en kvinna anmälde en gruppvåldtäkt i ett trapphus av flertalet män. Även i domsluten behöver kvinnor få känna att det finns rättvisa. I dag går många fria från handlingar där det alldeles uppenbart inte funnits samtyckte till sex. Sexualbrottslagstiftningen behöver skärpas och rättsväsendet behöver uppenbarligen utbildning i hur de ska kunna hantera sexualbrott.

Det behövs också en massiv insats från samhället för att plocka upp de kvinnor som nu vågat berätta för första gången. Landsting och kommuner behöver ha beredskap och verktyg för att ta emot dem i behov av skydd, vård och professionellt stöd. Skolorna behöver se till att alla elever vet vart de ska vända sig om de blivit utsatta och vad man kan göra för att stötta andra som utsatts.

Precis som i alla nationella kriser behöver samhället visa att det ställer upp. Reformer behövs för att för evigt få stopp på mäns psykiska och fysisk våld och sexuella trakasserier och övergrepp i skolan, i hemmet, på arbetet, i föreningslivet, i institutionerna, på krogen, i parken och i trapphusen.

Nu är hög tid att ta ett politiskt ansvar.

Cecilia Lönn Elgstrand

Vänsterpartiet Örebro

Uppdaterades: 19 apr 2018