• Hem
  • Ställ Sverige p...
Debattartiklar

Ställ Sverige på Palestinas sida!

Murad Artin och Jihad Menhem i en debattartikel, Nerikes Allehanda

jihad&muradSverige har tidigare ansetts vara en garant för folkrätt och för internationell rättvisa. Under många år har Sverige gått i bräschen för FN-beslut.

Sverige har tidigare ansetts vara en garant för folkrätt och för internationell rättvisa. Under många år har Sverige gått i bräschen för FN-beslut.

Den svenska utrikespolitiken har på många områden kunnat hämta stöd och kraft ur folkrörelsers och många solidaritetsrörelsers arbete: under Vietnamkriget, i kampen mot Pinochet-diktaturen i Chile, i kampen mot apartheid i Sydafrika o s v.

Den fråga som borde ges stort utrymme från svensk sida i dag är Palestinafrågan. Där finns många FN-beslut samt internationell rätt att stödja sig på. Där finns också en solidaritetsrörelse som outtröttligt arbetat vidare år efter år.

Men Sveriges regering har trots detta förhållit sig förvånansvärt passiv. Varför, frågar man sig, när det finns så många resolutioner och ett så tydligt folkrättsligt regelverk att hålla sig till? Från FN:s resolution 194 om flyktingarnas rätt att återvända och FN:s resolutioner 242 och 338 om palestiniernas rätt till ett eget land på de nu ockuperade Västbanken och Gaza, har svenska regeringen intagit en passiv hållning.

Detta är också märkligt med tanke på alla de övergrepp som gjorts mot palestinierna. Att stillatigande se på när de ockuperade Västbanken och Gaza styckas upp i ”bantustanliknande” områden är mer uppseendeväckande än vad press och media ger sken av.

Dessa områden är i sig en eftergift från palestinsk sida, eftersom de endast utgör en liten del av det som en gång var det brittiska mandatet Palestina. All mark åter Suveränitet betyder att en stat har kontroll över gränser, vat- ten och naturtillgångar. En palestinsk stat måste därför innebära palestinsk suveränitet över a l l a de områden på Västbanken och i Gaza – inklusive östra Jerusalem – som Israel ockuperade från juni 1967! I de förhandlingar som nu ägt rum känner de flesta väl till den omöjliga situation som råder där den palestinska sidan är den klart underlägsna parten.

Det är då av yttersta vikt att FN:s medlemsländer fortsätter att hävda att internationell rätt gäller, särskilt då de förhandlingsstrategier som de palestinska förhandlarna tvingats och tvingas in i starkt utmanar den palestinska folkopinionen. Varje eftergift som palestinierna påtvingas är att leka med elden.

Minsta antydan till kränkande uppträdande gentemot palestinierna från någon företrädare för det palestinska samhället blir en farlig provokation och en lek med elden. Det visar inte minst den senaste tidens händelser i Jerusalem och Palestina. De visar att den israeliska regeringen åter är beredd att ta till våld mot det palestinska folket. Upprinnelsen till det som allt mer liknar en ny intifada är den israeliska högerns provokationer i Jerusalem. Ariel Sharons besök på Tempelberget utlöste massdemonstrationerna.

Men det som direkt föranlett upproret är den israeliska maktpolitiken. Massdemonstrationerna är en reaktion mot Israels allt arrogantare hållning som visar sig i den etniska rensningen av Jerusalem och den ekonomiska exploateringen av de ”självstyrande” palestinska områdena. Baraks fel! Situationen är ett tydligt bevis på att fredsförhandlingarna inte sker på lika villkor.

Israels premiärminister Ehud Barak har sagt nej till rätten för fördrivna palestinska flyktingar att återvända till sina hem, nej till en palestinsk stat med östra Jerusalem som huvudstad, nej till frigivning av samvetsfångar, nej till ett slut på konfiskeringen av jord, nej till ett slut på bosättningarna på palestinskt område. Han har gjort detta i trots mot Säkerhetsrådets resolutioner och mot folkrätten. Israel har satt in pansarfordon och attackhelikoptrar mot palestinska städer. Man har också skjutit raketer mot palestinska polisstationer. Palestinierna har varken stridsflyg, pansar, kärnvapen eller olja. Det är dessa uppenbara orättvisor som drivit fram den situation vi ser i dag.

Sverige har en viktig roll att spela. Att inte agera mot Israels pgende folkrättsbrott är detsamma som ett tyst medgivande till en fortsatt utveckling av blodbadet. Vänsterpartiet fördömer dödsskjutningarna av barn och ungdomar och den israeliska regeringens handlande.

Vi anser att Sverige bör rikta en skarp protest mot den israeliska regeringen. Vänsterpartiet kräver att den svenska regeringen gör allt för att massakern på civila omedelbart upphör, för att internationella styrkor under FN:s mandat sätts in för att skydda den palestinska civilbefolkningen och för att Israel lämnar de ockuperade områdena. Byt linje!

Vi anser, särskilt med tanke på det kommande ordförandeskapet i EU, att Sveriges regering bör verka för att internationell rätt och FN:s resolutioner efterlevs när det gäller palestiniernas rätt till självbestämmande och suveränitet.

De viktigaste frågorna nu är att stoppa den israeliska bosättningspolitiken och ”bantustaniseringen” av de ockuperade områdena, hålla fast vid alla palestiniernas rätt till ett sammanhållet östra Jerusalem och alla palestiniers rätt att återvända.

 

Murad Artin, Riksdagsledamot vänsterpartiet

Jihad Menhem, Ledamot i vänsterpartiets partistyrelse

Kopiera länk