• Hem
  • USA:s statsterr...
artikel

USA:s statsterrorism och fundamentalism skäl att rösta

President Bush har utbasunerat genomförandet av valet i Irak som en dundersuccé. Må så vara, men för vem? President Bush ser det naturligtvis som en succé för sig själv och sin krigspolitik.
Men var det verkligen det?
Varför gick människorna till valurnorna i den utsträckning de gjorde trots alla mord och terrorhot? Var det för att de ville stödja president Bushs krigspolitik?
En politik, initierad av USA och uppföljd av USA, med bombningar av irakisk infrastruktur – en blockad och bombningar som enligt UNICEF kostade två miljoner irakier livet.

President Bush aktier kan knappast ha stigit bland den irakiska befolkningen efter det att Saddam Husseins störtats och ytterligare 100 000 irakier dödats och man i olika TV-kanaler fått se hur irakiska fångar behandlades i Abu-Ghreib fängelset.
Det var knappast allt detta som gjorde att irakierna gick till valurnorna i en utsträckning som få förväntat sig.

Det av president Bush på lögner grundade och startade kriget kan aldrig rättfärdigas i efterhand. Det är och förblir ett folkrättsbrott. Jag känner åtskilliga irakier både i Irak och i Sverige som var motståndare till kriget och fortfarande anser att det var ett brott att starta det, men som nu likafullt gick och röstade. Deras främsta argument för att delta i valet var att man ville befria sig från ockupationen.

Anledningen till att irakierna gick till vallokalerna var inte för att ge sitt stöd till Bush utan för att man ville trotsa de fundamentalistiska terrorgrupperna och visa att dessa saknade stöd i befolkningen. Man gick till val för att visa att man var emot terrorn och för att man ville ha fred och säkerhet.
Terrorgrupperna hade sitt starkaste fäste bland vissa sunnimuslimska grupper. Det är grupper som åtnjutit en privilegierad ställning under Saddams tid vid makten. Det var där Baathpartiet hade haft sitt starkaste fäste. Detta ger en antydan om att de väpnade attackerna som riktats mot såväl civila som militärer i stor utsträckning genomförs av grupper som står den störtade regimen nära.

Valet i Irak och den folkliga uppslutningen kring det kan vara ett första steg bort från det tillstånd Iran befunnit sig i – bort från att vara ett slagfält mellan USA: s statsterrorism och fundamentalisternas terror. Men mycket återstår för att Irak skall utvecklas i demokratisk riktning.
Det är min förhoppning att det irakiska folket fått ett stärkt självförtroende i och med valet och att man kan gå vidare och bli herrar i eget hus, dvs. besegra terrorismen och tvinga bort ockupanterna.

Ingen av dessa uppgifter är lätt att genomföra. Den förstnämnda uppgiften är svår därför att terrorismen slår blint., oväntat och hänsynslöst. Den andra uppgiften är svår därför att USA påtvingade det irakiska styrande rådet en lång rad kontrakt som i praktiken gav amerikanska företag möjlighet att lägga beslag på stora ekonomiska tillgångar i landet.

När en stat har militära styrkor i ett annat land, där man samtidigt roffat åt sig landets ekonomiska tillgångar, visar historien att det är svårt att bli av med de trupper som intervenerat i landet. USA: s ekonomiska intressen i Irak i kombination med sin starka militära närvaro är ett hot mot en demokratisk utveckling.

Följaktligen måste USA dra sig ur Irak och låta andra krafter ta över i landet. USA-trupper måste ersättas med irakisk polis och militär samt FN-trupper från länder som inte tillhör USA-alliansen. Det kan inte gå till som i Afghanistan där interventionstrupperna bytte till FN-basker. Alliansens främsta medlemmar USA och Storbritannien är sedan årtionden komprometterade i Irak.

Svenska medier har kanske glömt blockaden och de illegala bombningarna tidigare i historien, men de som förlorat familjemedlemmar och vänner under de åren glömmer säkert inte lika lätt.
Allt stöd måste ges till de krafter som vill skapa ett sekulärt demokratiskt och federalt Irak. Särskilt viktigt är att kvinnorörelsen och arbetarrörelsen ges möjligheter att spela en stor roll i ett framtida demokratiskt Irak. Likaså skall nationella minoriteter ha lika rättigheter att delta i alla samhälleliga verksamheter och i uppbyggandet av ett nytt Irak.

Murad Artin
Kommunalråd (v) Örebro
Ledamot i Vänsterpartiets styrelse samt dess verkställande utskott

Kopiera länk