Historiskt höga matpriser och en skenande inflation har tvingat många familjer att söka hjälp hos matcentralen för att kunna sätta mat på bordet. Allt fler hjälporganisationer vittnar om att behovet av hjälp och stöd har ökat lavinartat. Sociala och ekonomiska trygghetssystem som tidigare har varit en ledstjärna och en stolt tradition i Sverige monteras nu ner, bit för bit. Detta håller nu på att raseras av Sverigedemokraterna och regeringen som prioriterar sänkt skatt för de rikaste och RUT-avdrag framför sänkta matpriser, höjda pensioner och högre löner inom välfärdsyrken.

På gymnasie- och arbetsmarknadsnämndens sammanträde i december beslutade majoriteten (S, M och C) att ta bort den sista delen av den så kallade Örebronormen som riktade sig till människor i ekonomisk utsatthet. Beslutet innebär bland annat att bistånd om ca 300 kr extra i månaden för barn upp till 3 år försvinner och att bistånd för tandvård dras in. För barn på HVB-hem kommer det inte längre löna sig att sommarjobba då de enligt den nya modellen kommer att tjäna för mycket för att kunna ta del av andra bistånd.

Motiveringen från styrande partier är att biståndet ska vara mer likvärdigt och i högre grad spegla rikssnittet. Men när denna så kallade likvärdighet innebär en klar försämring för de som behöver det mest ifrågasätter vi rimligheten i beslutet. När styret väljer att ta bort de återstående delarna av Örebronormen kommer Örebros fattiga barn inte bara bli fattigare – de kommer även att bli fler. Tajmingen är katastrofal. I en tid med rekordhög inflation och rekordhöga kostnader för hyra och mat så har antalet barn som lever i fattigdom i kommunen ökat. Med Örebros högerstyre så ser vi inga tendenser att stoppa och vända denna ökning.

Studier visar hur fattigdom påverkar den psykiska hälsan för både barn och vuxna mycket negativt. Några hundralappar extra för de mest utsatta kan ha större effekt än vissa mediciner, till exempel mot ångest och depressionssjukdomar. Psykisk ohälsa kostar därför, inte minst ett fruktansvärt lidande för de drabbade, men dessutom enorma resurser för samhället. En försämrad ekonomisk situation för människor riskerar därför att leda till betydande negativa ekonomiska konsekvenser för samhället och kommunen.

Vad ”tjänar” då kommunen på detta kan man undra? Faktum är att summan som kommunen sparar på denna nedskärning är ytterst liten i paritet till den funktion som den fyller för de som behöver den allra mest. Genom att ta bort Örebronormen så räknar kommunen med att spara ca 350 000 kr per år.

I början av 2020 valde dåvarande styre (S, C och KD) att ta bort Örebronormen inom socialtjänsten – ett extra tillägg på 400 kr som fanns för barnfamiljer som får försörjningsstöd. ”Uppfriskande” var ett av orden som kom från Moderaterna när frågan då debatterades i kommunfullmäktige. Moderaterna sitter nu med och styr i Örebro kommun och får fortsätta med uppfriskande högerpolitik, det vill säga: fortsätta att öka klyftorna mellan rik och fattig.

Vi vill istället minska de växande klyftorna i samhället, något som är fullt möjligt genom omfördelning och rätt prioriteringar. I vår värld så är det aldrig rätt prioritering att bidra till ökad barnfattigdom.

Lars-Göran Hildor (V), ledamot i Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden

Uppdaterades: 17 jan 2024