”Är friskolorna överkompenserade?” frågas det i en rapport från Friskolornas riksförbund. Nej, lyder rapportens föga överraskande svar. Men dessutom, antyder rapporten, är det tvärtom: de kommunala skolornas elever får större resurser.

Och det är ju faktiskt sant, trots att skolpengen, dvs den resurs som går direkt till undervisningen, per elev räknat, är densamma oavsett skolans huvudman. Friskolornas elever, oräknat de ideellt drivna, får ju avstå en del resurser för att ägarna ska få någon vinst.

Rapporten presenterades vid ett seminarium på Jensens grundskola 15.2. Där hävdas att friskolor får en mindre skolpeng än de kommunala skolorna (NA 16.2). Den skillnad i resurstilldelning, som det hänvisas till i rapporten grundar sig i att kommunen gör vissa avsättningar innan skolpengen räknas fram (hanteringen av förändrat elevantal i kommunen, antagningsenhet, förvaltning, skolskjuts, mottagningsenhet för immigrantbarn etc.), vilket också påpekas i rapporten.

Huruvida man anser dessa avdrag berättigade eller ej framgår inte av rapporten, trots att man säger sig vilja ha svar på den frågan. Man har inte heller visat att friskolorna har utgifter som de inte kompenseras för.

Det är ju också lite svårt att veta så länge offentlighetsprincipen inte gäller för friskolor. Istället för att göra alla de komplicerade beräkningar, som ligger till grund för de påståenden som görs i rapporten, vilka är svåra att granska eftersom de inte redovisas fullt ut, hade ett enklare tillvägagångssätt varit att ta fram alla avsättningar kommunen gör och granska dem. Då hade man också kunnat få svar på frågan om kommunerna använder pengarna på ett rättvist och effektivt sätt. En annan fråga rapporten säger sig vilja ha svar på.

Rapportförfattaren Mikaela Valtersson hävdar ändå i ett pressmeddelande att ”Detta strider mot lagens krav på likvärdiga förutsättningar.” (NA 16.2). Detta utan att det går att finna någon grund för påståendet i rapporten. Det huvudsakliga resultatet av undersökningen tycks vara att kommunernas ekonomihantering är ogenomskinlig och därmed svåra att granska. Av det kan man inte dra slutsatsen att friskolorna är missgynnade och rapporten utmynnar inte heller i något krav på överföring av pengar trots att man hävdar att friskolorna får mindre skolpeng och att att kommunens avsättningar är lagstridiga.

Men det är väl inte överdrivet provokativt att anta att friskolornas rapport är ett försök att ”mota Olle i grind”. Nyligen har ju nämligen en statlig utredning tillsatts just i syftet att utreda om friskolorna är överkompenserade. Något som Riksrevisionen för övrigt redan slagit fast.

För Vänsterpartiet

Christer Håkansson, ledamot i Grundskolenämnden

Lars-Göran Hildor, ledamot i Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden

Jan Pargell, medlem och aktiv i Vänsterpartiets välfärdsgrupp

Uppdaterades: 28 feb 2024