På Världshälsodagen den 7 april släpper WHO sin rapport om hur hälsotillståndet ser ut i världen. Men nyligen kom en annan rapport som visade en bild av den ökade utsatthet som drabbat barnen i samband med pandemins framfart.

I BRIS årsrapport står det tydligt att barns psykiska ohälsa har ökat markant under det senaste året. BRIS gjorde bedömningen att läget var så allvarligt att linjen för stödsamtal gjordes tillgänglig dygnet runt, något som kan vara helt avgörande för ett barn som befinner sig i en akut situation. Även Barnombudsmannen lyfter i sin årsrapport att pandemin har fått allvarliga konsekvenser för barn på kort och lång sikt, och understryker att faktorer som boendeort, socioekonomi, ålder, könsidentitet, etnicitet eller funktionsvariation inte ska påverka barns möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda.

När psykisk ohälsa bland barn och unga ökar ställer jag mig frågan; varför? Varför har utsattheten ökat? Varför mår barn och unga sämre? Den svenska coronastrategin har inneburit att, så långt det är möjligt, hålla igång viktiga verksamheter som riktar sig till barn. Detta för att deras vardag ska påverkas så lite som möjligt. Skolorna har i högsta möjliga mån hållits öppna, idrottsföreningar har fortsatt med verksamhet riktad till barn. Utan denna linje hade antalet barn som lider av psykisk ohälsa sett ännu värre ut. Men trots detta ser vi att många barn nu slutar idrotta och att allt fler skolelever lider av psykisk ohälsa.

BRIS rapport talar sitt tydliga språk; den visar på fler konflikter i hemmet, en ökad utsatthet för våld och ökad psykisk ohälsa. De naturliga kanaler som vanligtvis fångar upp barnen, som ser barnen, har inte fungerat som vanligt. Med många vikarier inom förskola och skola är det större risk att barn som far illa faller mellan stolarna. Dessutom påverkas många barn också av sina föräldrars pressade situation. När arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, isolering och oro inför framtiden drabbar vuxna så påverkar det också deras barn.

Det är därför satsningar på välfärden nu är viktigare än någonsin. En stark välfärd skapar arbetstillfällen, tryggare barn och ett samhälle bättre rustat för kris. Varje slant som går till att förstärka skola, vård och omsorg är en så viktig investering för att säkerställa att barnen som nu drabbas hårt kan fångas upp och hjälpas. Att samhället finns där och fångar upp de barn som far illa betyder att vi har en chans att stoppa risken för ett långt, ibland livslångt, lidande. Vi har då chansen att på sikt få hälsosamma och välmående vuxna som i sin tur kommer finnas där för sina barn. Det skapar ett sunt och hållbart samhälle på lång sikt. Det är också en av de största anledningarna till att vi i Vänsterpartiet kämpar så hårt för att satsningarna på välfärden måste stärkas. Vi gör det i Örebro genom höjda löner till kommunens lägst betalda, till förstärkt elevhälsa och jämställdhetsarbete inom förskola och skola. På riksplanet föreslår vi nu tillsammans med M och KD en mångmiljardsatsning på äldreomsorgen för att minska andelen timanställda och tidsbegränsade anställningar.

Vi har inte råd att fortsätta slösa bort våra gemensamma skattepengar på vinster till stora välfärdsbolag, städhjälp till höginkomsttagare eller sänkt skatt till den lilla del av befolkningen som tjänar allra mest. För om vi vill ha ett samhälle som står emot kris och håller ihop så måste vi våga satsa på vår framtid – barnen.

Vänsterpartiet tror på en framtid för alla – inte bara några få.

Martha Wicklund

Kommunalråd, Vänsterpartiet Örebro

Uppdaterades: 06 apr 2021