Välfärdsföretagens vinster skadar välfärden

Svar på debattartikel “Högre effektivitet möjliggör välfärdsföretagens vinst” Nerikes Allehanda 5 november

I artikeln, författad av tre representanter från Almega, en arbetsgivarorganisation för tjänstesektorn, påstås att högre effektivitet skulle möjliggöra välfärdsföretagens vinst, men denna bild är vilseledande. Hela deras resonemang utgår från en rad nyliberala föreställningar om det fria företagandets allomfattande förträfflighet. Några hänvisningar tilll faktiska förhållanden besvärar de sig inte om att presentera. Deras inlägg utmärks av just det ideologiska perspektiv som de anklagar kritikerna av privatiseringar inom den offentliga välfärden för.

Verkligheten är att vinstdrivande företag i välfärden inte är effektiva för samhället – tvärtom. De prioriterar aktieägarnas utdelningar och lägger våra gemensamma skattepengar i privata fickor, vilket innebär att resurserna för vård, skola och omsorg minskar. Ett exempel på det är skolan. De vinstdrivna skolorna har färre lärare än de gemensamt drivna och trots att de ger eleverna högre betyg jämfört med de gemensamt drivna klarar sig eleverna sämre i högre studier. Lärare i de vinstdrivna skolorna har lägre löner än i de gemensamt drivna skolorna. Dessutom har de en lägre andel behöriga lärare. Utöver detta sparar man exempelvis på biblioteksresurser och idrottshallar. Det kan till och med gå så långt att praktikplatser saknas och att man erbjuder så få undervisningstimmar att examen uteblir (Thorengruppen).

Friskolesektorn bidrar även till segregation och bristande likvärdighet bla genom att ha egna kösystem, vilka också gör kommunens planering mer svårhanterlig. I båda fallen försvårar det för den kommunala skolan att erbjuda goda skolvillkor och försöker kommunerna kompensera för detta måste de överföra motsvarande belopp till till friskolorna trots att de ej har extra kostnader, dvs vinsten ökar.

Effektiviteten handlar om att på alla sätt hålla nere kostnaderna med syfte att åstadkomma vinst. Under år 2021 gjorde de fyra största skolkoncernerna en vinst på drygt 1,3 miljarder kronor. Pengar som kunde använts bättre inom ett skolsystem där det råder nästan total enighet om nödvändigheten av reformer och ytterligare resurser.

Vänsterpartiet menar att välfärden i första hand inte finns till för att i snäv ekonomisk mening vara effektiv; den finns till för att möta medborgares behov. Till stor del sker detta genom möten mellan professionen och vårdtagaren/eleven/barnet. Sådana möten kan både kräva mycket tid och kräva insatser av flera från professionen. Då blir begreppet produktivitet ganska malplacerat.

Vänsterpartiet på alla nivåer driver på för att resurserna ska stanna inom välfärden, med satsningar på personal, hållbara arbetsvillkor och en välfärd som utgår från de faktiska behoven, inte från vinstmaximering. Vi arbetar för att välfärden ska präglas av kvalitet och jämlikhet, där varje skattekrona kommer invånarna till del. Vänsterpartiet står fast i vår övertygelse: välfärden är till för alla, inte för att berika några få.

Elisabeth Nilesol (V) Skolpolitisk talesperson

Lars-Göran Hildor (V) Ledamot Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden

Christer Håkansson (V) Ledamot Grundskolenämnden

Jan Pargell (V) Välfärdsgruppen V Örebro

Faktauppgifterna är hämtade från Dagens Nyheter 2022-08-29, Ny rapport: Friskolor har större klasser och färre behöriga lärare, från SVT Nyheter 2022-05-26, Friskolor sätter glädjebetyg – ”Skapar rättssäkerhetsproblem”, Skolverket och Universitetskanslersämbetet 2024, Till högskolan från gymnasieskolan Studenternas prestationer det första studieåret, SVT Nyheter 2022-04-07; Skolvinsterna för fyra största koncernerna: 4,6 miljarder på fem år.

 

Kopiera länk