Den 27 januari 1945 tog de allierade sig in i förintelselägret Auschwitz-Birkenau och befriade de fångar som fortfarande var i livet. Fram tills dess hade minst 2,25 miljoner människoliv, i bara det här lägret, utplånats som en del i Hitlers väl utstuderade politiska plan. Det kan dock ha rört sig så många som 5,5 miljoner människor. Dödssiffran rör ett enda läger, något som visar en tydlig bild av det systematiska dödande som pågick där. De allierade som kom in i lägret förstod först inte vad för slags läger det var. För de flesta människor var en utstuderad grymhet av detta slag både otänkbart och svårt att föreställa sig. Därför blev den 27 januari Förintelsens minnesdag och det är så viktigt att vi alltid minns de fruktansvärda brott mot mänskligheten som pågick i alla dessa läger. Vi ska aldrig glömma detta försök att, inte bara döda, utan helt utradera vissa grupper av människor på grund av etnicitet, sexuell läggning eller funktionalitet.

Tanken om att vissa människor är bättre än andra och att vissa har rätt att sätta sig över andra är idéer som blossat upp genom historien. Tyvärr ser vi det även idag inom vissa politiska partier. Men det som ändå skapar hopp är alla de berättelser om människor som gjorde motstånd, människor som vägrade stå passiva och se på när Hitler gjorde mördandet till en hel industri. Genom Europa fanns det många modiga människor som, med livet som insats, hjälpte judar och andra utsatta. Jag minns berättelsen om den man som smugglade ut judiska barn i latrintunnor för att få ut dem från gettot, jag minns de vita bussarna som lyckades rädda livet på många judar. Under årtionden efter andra världskriget var förintelsen ett öppet sår som behövde läkas. Arbetet med att säkerställa att liknande händelser inte skulle kunna ske igen pågick runt om i världen. Tankar och resonemang som Hitler hade ansågs avskyvärda och att vara en generös och omtänksam medmänniska var något fint. Men tyvärr har det även funnits en anda av att andra världskrigets fruktansvärda brott hade gjort oss immuna, vaccinerat världens befolkning från de ideologier som skulle kunna leda till att ett liknande vansinne händer igen.

Men vi måste komma ihåg att Hitlers misslyckade kuppförsök i München, som han avtjänade ett femårigt fängelsestraff för, gav honom tid att ändra taktik. När Hitler väl frigavs så kom han ut med en ny och mer städad framtoning och hans parti fick ett stort uppsving vid kommande val. När han väl blivit vald till ledare som en del i en demokratisk process såg han till att förbjuda andra partier vilket innebar att Hitler blev den envåldshärskare och diktator som skulle göra sig skyldig till en av världshistoriens största humanitära katastrofer. Men återigen; Hitler fick sin makt genom demokratiskt val. Hitler hade en väldigt lyckad propagandamaskin som nötte in sina budskap i befolkningen. Lögnaktiga budskap om judar och hans idéer om överlägsenheten hos den ariska ”rasen”. Idag så har motorn i propagandamaskinen blivit olika sociala medieplattformer där budskap och desinformation kan spridas utan några förbehåll.

I höst går Sverige till val, och redan nu har desinformation lyfts som ett av de stora hoten mot valet och demokratin. När lögner får stor spridning i sociala medier och tas för sanningar finns en stor risk risken för att demokratin undermineras. Demokratin är skör och vi måste alltid ta hand om och värna den. Jag ber dig att inte bara svälja de budskap som hamras ut utan att ta reda på fakta först. Låt dina val baseras på fakta. Låt dig inte luras av de politiker som skriker högst för att sprida sina hatfulla idéer. Låt oss för alltid minnas vad Hitler gjorde så att vi aldrig tillåter hatet att sippra in i vårt samhälle igen. Låt oss alltid minnas vikten av solidaritet och medmänsklighet. Vi får aldrig glömma det vidriga folkmord som Förintelsen innebar.

Martha Wicklund, oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

I dag är det förintelsens minnesdag och vissa frågar sig varför en sådan dag behövs. För snart hundra år sen ledde Hitler ett misslyckat kuppförsök i München som resulterade i ett femårigt fängelsestraff. När Hitler väl frigavs så kom han ut med en ny och mer städad framtoning, en taktik som skulle visa sig vara mer lyckad, och hans parti fick ett stort uppsving vid kommande val. De såg till att förbjuda andra partier vilket innebar att Hitler blev den envåldshärskare och diktator som skulle göra sig skyldig till en av världshistoriens största humanitära katastrofer.

Vissa frågar sig varför detta är relevant idag. Både nu som då så ser vi hur skör demokratin är. Demokratin är ett system som i praktiken skulle kunna ”avsätta sig själv” om tillräckligt stöd finns. Demokratin är helt beroende av att alla människor ser till att göra välinformerade och genomtänkta val. Adolf Hitlers tid vid makten började inte med förintelse av ett folk – förintelsen möjliggjordes genom att för få stod upp och sa ifrån. Vi måste hela tiden minnas att Hitlers chans att ta sig till makten inte uppstod ur ett vakuum. Tyskland upplevde svåra tider med hög arbetslöshet och desperation bland folket. Hitler presenterade enkla svar på komplexa frågor – ett välbeprövat populistiskt grepp – och genom ett återkommande mantra skylla allt på judarna så fick han folket på sin sida. Judarna isolerades och pekades ut som den gemensamma syndabocken för allt som var fel i samhället.

Behöver jag säga att det går att dra liknelser till dagens Sverige? Vi ser idag en upptrappning av populistiska utspel från politiskt håll. Vi ser samma hårda retorik, generaliseringar och lögner om andra etniska grupper, kulturer och religioner. Vi ser det i kommentarsfält på nätet och vi ser det i Sveriges riksdag från väletablerade partier. Folkgrupperna som attackeras är främst medmänniskor som vi bor grannar med och som inte särskiljer sig särskilt mycket från någon annan svensk. Jag räds därför att samtalen om att vissa människor är bättre än andra nu har blivit rumsrena. Jag räds därför att vi inte är immuna från samma sorts politik som under andra världskriget ledde fram till att miljontals judar, romer, homosexuella, funktionsnedsatta och meningsmotståndare utrotades systematiskt. Jag räds därför att det finns människor som idag hävdar att dessa fruktansvärda handlingar aldrig har ägt rum. Idag finns fortfarande överlevare som har ägnat sitt liv åt att åka runt och berätta om allt vidrigt de blev utsatta för. Men en dag finns inte längre dessa vittnen kvar och då kommer det vara ännu lättare för förintelseförnekare och desinformatörer att avfärda dessa händelser. Det är vår uppgift att aldrig glömma.

För mig är denna fråga väldigt levande då jag kommer från en judisk släkt och fått höra berättelser om min morfars mor, som höggravid flydde genom Europa då kriget var på väg att bryta ut. Delar av min släkt utrotades under denna tid och till viss del så kommer jag aldrig få veta vad som hände eftersom de blev en del av den massindustri som utrotningen var. Det är därför som vi aldrig får sluta att berätta om de människor som kallblodigt och systematiskt mördades under förintelsen. Vi får aldrig glömma denna mörka tid i människans historia. Vi måste fortsätta minnas därför att vi aldrig ska ge likande politiker den kraften igen. Vi måste ta till oss fakta, se lösningar på komplexa problem och inte svälja de populistiska och lögnaktiga lösningar som i allt högre grad får fäste i vårt samhälle. Vi måste se propaganda och desinformation för vad det verkligen är. Vi måste alla stå upp för ett öppet samhälle som drivs av tron på min nästes välvilja, vi kan aldrig bygga ett starkt och fungerande samhälle med hat och egoism som grund.

Låt oss aldrig glömma, utan låt oss för all framtid värna vår sköra demokrati, på så vis kan medmänskligheten växa sig stark.

Martha Wicklund,

oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro