Författare: cle2194

I Örebro fylls ett kommentarsfält av hat mot en kvinna som gratulerar sin vän till uppdraget som kommunalråd. Hennes brott? Att bära hijab. Över 600 kommentarer präglade av hat och rasism senare måste vi fråga oss: vem är det egentligen som hotar kvinnors frihet?

Medmänskligheten tycks tyna bort i sociala mediers kommentarsfält i Örebro och i Sverige. När ett inlägg som handlar om att gratulera en vän för ett politiskt uppdrag förvandlas till en arena för rasism, äckel, hot och hat är det inte längre en diskussion om politik. Det handlar om vilka människor som tillåts existera i det offentliga rummet utan att behöva försvara sin blotta existens.

Yttrandefrihet och demokrati går inte att ta för givet i en samtid där människor förtrycks enbart för dom vi är. Hat och fördomar göms i omtanke, okunskap förkläs till samhällsanalys och förtyck presenteras som jämställdhet.

Kvinnors klädsel har kontrollerats och kommenterats sedan tidernas begynnelse. I Sverige bar kvinnor länge sjalar och huvudbonader som en självklar del av vardagen. Ändå betraktas det i dag som främmande eller hotfullt när vissa kvinnor väljer att täcka håret. Det verkar som att kvinnors valfrihet bara accepteras så länge de väljer ”rätt”.

När vita män anser sig ha rätt att bestämma hur kvinnor ska klä sig, vem de umgås med eller hur de ska rösta, kallas det inte hedersförtryck. Snarare betraktas det som en privat angelägenhet. Men när en kvinna bär hijab blir hennes klädsel plötsligt en symbol för kvinnoförtryck och ett hot mot det svenska samhället. Hyckleriet finner inga gränser.

Hedersförtryck finns i Sverige och måste bekämpas. Men att tro att kvinnoförtryck är ett importerat problem är att blunda för våra egna patriarkala strukturer. Förtryck ser olika ut, men kontrollen över kvinnors kroppar och handlingsutrymme är ingen ny företeelse i vårt samhälle.

Har du som hatar hijab pratat med kvinnor som bär den? Har du frågat vad den betyder för dem, i stället för att bestämma det åt dem och säga att det är samma för alla, baserat på fördomar? Vi är alla individer med samma mänskliga rättigheter. För vissa innebär den tvång och förväntningar, det är inte ok. Men för andra är den en självklarhet, en trygghet och en stolthet, egenmakt över sin kropp. Att erkänna mångfaciteten är inte att förneka förtryck, det är att ta kvinnors röster på allvar.

Vecka 43 är det MR-dagarna i Örebro där vi uppmärksammar mänskliga rättigheter. Vi talar om, lär oss och diskuterar allas lika värde och att vi alla delar samma rättigheter, då går det inte samtidigt att acceptera den typ av hatretorik som sker i vår stad just nu.

När hundratals kommentarer riktas mot en kvinna i Örebro som inte gjort annat än att gratulera en vän, måste vi också fråga oss vilket samhälle vi håller på att skapa. Ett samhälle där människor tystnar, drar sig undan och avstår från att delta av rädsla för hat och hot är ett demokratiskt problem. När vi accepterar att vissa människor blir måltavlor för sin klädsel, tro eller bakgrund begränsar vi allas frihet.

De hot Sverige står inför är verkliga. Men de ligger inte i vilka klädval våra medmänniskor gör. De handlar om interna och internationella konflikter, klimatförstörelse, välfärdens marknadisering, ekonomisk urholkning och solidaritetens förfall. Ändå läggs så mycket energi på att kontrollera hur människor ser ut och lever.

Alla kvinnor är berörda när vi inte står upp för varandras rätt att välja och existera. Antingen försvarar vi kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar, eller så accepterar vi att andra gör det åt dem. Rasism ska uppmärksammas och stoppas, innan den förgör oss alla.

Sandra Altebo Nyathi,

Vänsterpartiet Örebro

Den 13 september avgör vi tillsammans vilken riktning Örebro ska ta.

Vi står inför ett vägval. Ska utvecklingen fortsätta där allt fler känner oro för framtiden, misstro mot de som har makten och hur pengarna inte längre räcker till det mest nödvändiga? Där hyrorna och matpriserna stiger, personalen inom äldreomsorgen går på knäna, klimatkrisen eskalerar och barns möjligheter avgörs av föräldrarnas ekonomiska förutsättningar?

Eller ska vi välja ett Örebro där människor får mer frihet, trygghet och större inflytande över sin vardag?

För oss i Vänsterpartiet är valet enkelt.

Vi vill bygga ett samhälle där välfärden finns till för människor – inte för att skapa vinst åt privata välfärdsbolag. Där den som arbetar också har tid och ork att leva. Där äldre får den omsorg de förtjänar. Där människor kan bo och samtidigt ha råd att leva. Där kommunen arbetar för en rättvis klimatomställning. Och där barn och unga får en bra start i livet.

Vi vet att det för många är svårt att få tiden att räcka till. Tempot på jobbet är högt och när arbetsdagen är slut behöver både ork och tid räcka till familj, hemarbete, fritid och återhämtning. Därför vill vi succesivt korta arbetstiden inom välfärden och börja i äldreomsorgen där behovet är som störst. När människor får mer tid för familj, återhämtning och fritid blir kommunen en mer attraktiv arbetsgivare och fler vill jobba inom välfärden. Det är bra för personalen, för örebroarna och för hela kommunen.

Du som är äldre och behöver hjälp hemma ska få en äldreomsorg där personalen har tid för dig. Utöver sänkt arbetstid med bibehållen lön ska du som jobbar i äldreomsorgen få fler kollegor och mer inflytande över hur ni planerar besöken under dagen. Vi vill ta bort minutstyrningen, delade turer och höja grundbemanningen. Det gör vi bland annat genom att inte längre tillåta privata aktörer inom hemtjänsten. Våra skattepengar ska gå till bra hemtjänst och bättre arbetsvillkor, inte vinster.

Ett hem är en rättighet. Ändå ser vi hur Socialdemokraterna tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet säljer ut allmännyttan medan allt fler har svårt att betala hyran. Vänsterpartiet vill använda ÖBO för att hålla tillbaka hyreshöjningar, stärka hyresgästernas inflytande och motverka renovräkningar. Överskott från ÖBO ska återinvesteras i bostäder och bidra till trevliga och trygga bostadsområden – inte tas ut som vinst av kommunen.

Regeringen har misslyckats helt med att uppnå klimatmålen, samtidigt som styrande partier i Örebro årligen ger mångmiljonbelopp i stöd till Örebro Airport. Vi vill i stället göra det enkelt och billigt att vara klimatsmart. Vi gör det genom att till exempel sänka priset i kollektivtrafiken, skydda värdefull jordbruksmark och satsa på kommunala klimatsmarta jobb i samverkan med universitet och jordbrukare.

Skillnader i uppväxt ska inte avgöra barn och ungas framtid. Därför vill vi satsa på mindre barngrupper och mer personal i förskolan, stärka elevhälsan, erbjuda gratis skolfrukost och ge alla ungdomar som söker ett sommarjobb. Vi vill också ge föreningslivet långsiktiga förutsättningar att bedriva sin viktiga verksamhet så att fler barn och unga kan göra roliga och utvecklande saker på sin fritid.

Ingen enskild reform löser alla problem. Men tillsammans pekar våra fem löften ut en annan riktning för Örebro. Som örebroare får du som röstar på Vänsterpartiet:

Mer tid att leva.
En trygg äldreomsorg.
Bostäder människor har råd med.
En kommun där det är lätt och billigt att vara klimatsmart.
En bra start i livet för varje barn.

Vår politik handlar om friheten att hinna leva, tryggheten i att välfärden finns där och möjligheten att påverka sin framtid. Den 13 september kan Örebro välja den vägen. Vi hoppas att du gör det tillsammans med oss.

För Vänsterpartiet

Jesper Levin, 1:a namn på kommunlistan

Martha Wicklund, 2:a namn på kommunlistan

Elin Terenius, 3:e namn på kommunlistan