Skip to main content

Arbetsrätten är värd att slåss för

Den svenska arbetsrätten spelar en betydande roll för hur vårt samhälle ser ut både idag och i framtiden. Vårt arbete, eller avsaknad av arbete, formar i hög grad våra liv – ofta mer än vad vi önskar eller tror. Bristande kontroll eller trygghet, ofrivilligt deltidsarbete, sänkt anställningsgrad genom så kallad hyvling eller trakasserier på arbetsplatsen är exempel på sådant som i högsta grad påverkar oss på individnivå. Just därför är arbetsrätten så viktig, både på samhälls- och individnivå.

Regeringens insats på området har istället varit att utifrån Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna beställa en utredning om kraftiga försämringar för redan utsatta arbetande: Det skulle öppna för godtyckliga uppsägningar och minskat fackligt inflytande.

Vänsterpartiet och en samlad fackföreningsrörelse avvisade utredningens förslag med kraft. Istället har förhandlingar mellan fack och arbetsgivare resulterat i ett förslag som vissa av de fackliga organisationerna accepterar, medan de flesta LO-förbund inte gör det. Även om överenskommelsen, som nu ska hanteras av regeringen, är väsentligt bättre än utredningen, är det anmärkningsvärt och tragiskt att en socialdemokratiskt ledd regering deklarerade att man skulle gå vidare med förslagen även med LO:s nej, och på det här sättet har pressat LO-facken.

Att de marknadsfundamentalistiska partierna Centern och Liberalerna, det senare ett parti som med stor sannolikhet åker ur riksdagen vid kommande val, har getts ett stort inflytande över svensk arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik är djupt oansvarigt och skadar Sverige.

För Vänsterpartiet är det viktigt att utgå från verkligheten. Under den pågående Coronapandemin har det blivit allt tydligare att det är de som sliter i det dolda som utgör basen som samhället vilar på. De arbetar ofta inom vården, är underbetalda och har dåliga arbetsvillkor. För att de som just nu håller vårt samhälle flytande ska ha en dräglig tillvaro så krävs en förbättrad arbetsrätt.

Vänsterpartiet vill förstärka och förbättra arbetsrätten – inte slå sönder den. I riksdagen har vi därför föreslagit en rad olika förändringar som skulle förbättra situationen för miljontals arbetare. Vi vill bland annat ta bort anställningsformen allmän visstidsanställning, skärpa gränsen för hur länge man kan vara visstidsanställd och få bort hyvling där arbetsgivare på lösa grunder drar ner sysselsättningsgraden för de anställda. Vi vet att otrygga anställningsförhållanden ökar risken att drabbas av skador och olyckor, gör det svårare att säga ifrån mot exempelvis sexuella trakasserier och undergräver kompetensutveckling. Istället måste vi bygga ett tryggare och mer produktivt arbetsliv.

På lokal nivå har Vänsterpartiet fått igenom höjd lön för cirka 4 000 medarbetare som tjänar allra minst. Vi har även sett till att ytterligare tusentals medarbetare inom förskola, äldreomsorg och funktionsstöd får ett skobidrag till att köpa arbetsskor. Resan mot en bättre arbetsrätt måste börja där – genom förbättrade villkor och förutsättningar för arbetarna. Under åratal har företagen ökat sina vinster medan arbetares villkor inte har utvecklats i samma takt. Det krävs en bättre och mera rättvis balans mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Vänsterpartiet kommer fortsätta att kämpa för jämlika löner och stärkta arbetsvillkor, men vi kan inte göra det på egen hand. Det är nu vi gemensamt måste se till att säkra kloka investeringar där det finns behov och möjlighet.

Tillsammans kan vi skapa den arbetsrätt som Sveriges arbetare förtjänar. Vi behöver schysta villkor och en arbetssituation som håller. Tillsammans kan vi se till att människor inte bara kan överleva, utan även leva fullt ut.

Ali Esbati (V), arbetsmarknadspolitisk talesperson

Martha Wicklund (V), kommunalråd

 

Fotnot:

Den 19 april kl. 18-19 anordnar Vänsterpartiet Örebro ett livesänt panelsamtal om LAS-försämringen. Medverkar gör Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Ali Esbati samt Emma Brodin, ordförande för Transportarbetareförbundet i Örebro. Samtalet leds av kommunalråd Martha Wicklund.

 

”Vi står inte bakom LAS-uppgörelsen”

”Solidaritet är att vi ställer upp för varandra och ställer krav på varandra även om vi inte gillar varandra särskilt mycket eller ens förstår varandra.” Frances Tuuloskorpi fackligt aktiv i fyra decennier, som sagt detta, menar att solidaritet är nödvändigt. Solidaritetstanken är grunden i fackföreningsrörelsen. Den har lett till att anställda i Sverige, tack vare att man ställt upp för varandra, har kunnat få bättre villkor i sitt arbete. Men samtidigt är det inte bara gruppen som tjänar på solidaritet utan även jag som enskild individ.

Därför är det sorgligt när IF Metall och Kommunal bortser från solidaritet och vänder ryggen till gemenskapen i LO genom att agera enskild för att vara nöjd över smulor. Ett beslut som påverkar alla arbetare i hela Sverige.

”Vi som förbund måste på allvar fundera på LO:s framtida roll som samordnare när IF Metall och Kommunal uppenbart skiter i allt som vi är överens om inom LO familjen dagen efter vi fattar beslut. Vi är förbannade över att sammanhållningen inom LO inte var starkare och att man inte kunde hitta en lösning som hela LO kunde acceptera” – Transport.

”Den grundläggande frågan är vad enhälliga beslut i LO egentligen är värda?” – Valle Karlsson, förbundsordförande Seko.

”Jag ser allvarligt på att vi i LO-familjen inte förmår att vara bättre samordnade än så här. Det finns en uppenbar risk att när enskilda förbund väljer att agera helt efter sitt egenintresse, i frågor som berör oss alla, så blir vi alla svagare och LO förlorar legitimitet, vilket i längden kan bli förödande” – Mikael Johansson, förbundsordförande Målarna.

”Jag har tagit emot beskedet om LAS-uppgörelsen med bestörtning och stor besvikelse. Saklig grund för uppsägning och turordningsreglerna var mina röda linjer i förhandlingarna. Det var de viktigaste skälen till att jag sa nej till uppgörelsen. Det skulle förändra maktbalansen på svensk arbetsmarknad till löntagarnas stora nackdel” – Magnus Pettersson, förbundsordförande Fastighets.

”Det vilar nu ett stort ansvar på IF Metall och Kommunals axlar. De må ha tagit ett beslut utefter vad de tror är bäst för sina medlemmar, men det påverkar alla arbetare i hela Sverige” – Urban Petterson, Elektrikernas ordförande.

”Kommunal och IF Metall stänker nu vigvatten på en överenskommelse som får konsekvenser för andra branscher än bara deras egna. Jag är besviken över att sammanhållningen inom LO inte var starkare och att man inte kunde hitta en kompromiss som hela LO kunde acceptera” – Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Den 16 oktober beslutade en enig LO styrelse att säga nej till Svenskt Näringslivs slutbud i fråga om den förhandling om trygghet och omställning som pågått sedan LO och förbunden begärde förhandlingar 2017. Beslutet bekräftades av ett lika enigt representantskap den 20 oktober.

Kort därefter öppnade IF Metalls förbundsledning den stängda dörren och nu senast så har även kommunal valt att strunta i beslutet som fattades inom LO-familjen. Nu har vi alltså de två största förbunden inom LO tagit sig rätten att på egen hand förhandla fram ett avtal med PTK och Svenskt Näringsliv som får konsekvenser på hela arbetsmarknaden.

”En bred, balanserad och efterlängtad reformering av arbetsmarknaden”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl om den nya överenskommelsen. Annie Lööf säger att det är historiskt och drar liknelser till Saltsjöbadsavtalet, hon tackar särskild IF Metall och Kommunal.

”Efter 40 år tar vi nu äntligen avgörande kliv mot en modern arbetsmarknad. Förändringarna kommer göra att företag får ökad flexibilitet genom förändringar i saklig grund och betydande undantag från turordningsregler för alla företag, även medelstora”, säger Lööf i ett pressmeddelande.

Modern arbetsmarknad, alltså rädda och tysta arbetsplatser, där företagen nu kan säga upp anställda med ”samarbetsproblem” – exempelvis de som ställer krav på t ex arbetsmiljöarbetet. Eller modern arbetsmarknad där turordningsregeln urholkas genom fler undantag, där unga och starka prioriteras över de sjuka, äldre och eller mindre starka. Eller är det bara helt enkelt en modern arbetsmarknad som det var för 100 år sedan då makten ensidig fanns hos arbetsköparen?

Vad har man då vunnit för att vända ryggen till gemenskapen i LO och urholkat tryggheten för löntagaren? Jo, man har fått minska tiden för visstid från 24 månader till 12 månader – hur det nu kommer att minska antalet visstider kan vi inte svara på – och att man erhåller skattefinansierad kompetensutveckling, som man egentligen redan har möjlighet till genom vuxenutbildningen, Komvux, yrkeshögskolan, samt universitet.

Sammanfattningsvis har vi lika lite förståelse för då den enskilde medlemmen accepterar att jobba på sämre villkor eller till lägre lön än det vi har lovat varandra som vi har till när förbundsledningen bryter sitt löfte till övriga LO-förbund. Vi som medlemmar står inte bakom denna urholkning av anställningstryggheten och en framtid där arbetsköparna bestämmer på rädda och tysta arbetsplatser. Vi som medlemmar i IF Metall och Kommunal står inte bakom våra respektive förbundslednings val att acceptera överenskommelsen med Svenskt Näringsliv och PTK.

Enade vi stå – söndrade vi falla. Det är det enda sättet att över tid nå framgång som arbetare.

Erfan Kakani, IF Metall Sundsvall

Mia Christensson, Kommunal Svedala

Håkan Svensson, Kommunal Aneby

Helen Lindblom, IF Metall Mälardalen

Birgitta Karlsson-Feldgrill, Kommunal Örebro

Anna Lilja, Kommunal Karlskoga

Det offentliga måste vara bäst på trygga arbetsplatser

I den offentliga verksamheten som drivs med skattepengar så är politiken den yttersta ansvariga. Det är av den anledningen av yttersta vikt att det offentliga som arbetsköpare ständigt ligger steget före. Steget före med bra arbetsvillkor och trygga anställningar på arbetsplatser i kommuner och regioner. Det är personalen som dagligen finns ute i verksamheterna som alltid i alla lägen är experterna på arbetsmiljö och de arbetsuppgifter som utförs. När det måste göras förändringar och omorganisationer är det dem vi ska lyssna på först.

För att få starka engagerade personalgrupper som kan vara bollplank till arbetsköparna så är  rätten att organisera sig är grundläggande. Det gäller inte bara för offentliga arbetsköpare utan även för privata. De attacker på arbetsrätten som nu sker med försämringar av till exempel Lagen om anställningsskydd (LAS), kommer att sätta förutsättningarna för att organisera sig på skam. Inskränkningar i strejkrätten, förändring av hur man utser skyddsombud och generösa tolkningar av semesterlagen i våra regioner är några exempel på attacker på arbetsrätten och när lagar och avtal på arbetsmarknaden åsidosätts.

Försämringen av LAS ställer till det och flyttar tryggheten på arbetsplatserna tillbaka hundra år i tiden. När man får möjlighet att som arbetsköpare godtyckligt göra sig av med personal för att man inte behöver ange sakliga skäl så händer det något, något dåligt. Anställda som är rädda för att förlora jobbet kommer inte att vilja eller våga engagera sig på arbetsplatsen. De lagar och avtal, som är bra för våra arbetstagare, är inget som kommit eller uppstått av sig självt. Det vi uppnått i Sverige är resultatet av en engagerad och orädd arbetarklass som trots att det inte varit tillåtet ändå ställt krav på bättre villkor.

Tillkämpandet av rätten att få organisera sig fackligt samt att arbetarklassen också organiserade sig politiskt, har varit det som byggt det trygga Sverige vi så gärna pratar om. Vi skapade en svensk modell som så många säger sig värna om. Vilket land i världen som valt en annan väg har haft en bättre utveckling, där fördelningen av samhällets resurser varit rättvisare än i Sverige? En viktig fråga som man måste ställa sig när vi väljer väg framåt.

Satsningar på den gemensamma välfärden genom skattefinansiering har varit det som gjort att många andra länder blickat på just oss. Det ska vi värna om och det är vi som väljer väg vid valurnan vart fjärde år. Just nu kan vi konstatera att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för att montera ner det vi gemensamt åstadkommit.

Rätten att organisera sig för att kunna förbättra bra lagar för arbetarklassen måste vi fortsätta kämpa för. Vi måste också gemensamt engagera oss för bra avtal på arbetsmarknaden. Det har varit den bästa vägen för Sverige och kommer att fortsätta vara det. Det är därför vi väljer att engagera oss fackligt på våra arbetsplatser! Det är därför vi väljer att engagera oss politiskt i Vänsterpartiet! Gör det du också!

Stefan Nilsson, Medlem i Transport

Marie Krantz, Medlem i Kommunal

Sunil Jayasooriya, Medlem i Livs

Lisa Nätterdal, Medlem i Handels

Joel Nilesol, Medlem i Vision

Martha Wicklund, Medlem i SEKO

Pressmeddelande: V Örebro stöttar eventuell misstroendeförklaring mot Löfven

Nu har S, C, L och MP som är hjärnorna bakom det redan havererade Januariavtalet fått sin LAS-utredning. I utredningen föreslås bland annat att det ska bli lättare för arbetsgivare att göra sig av med anställda av personliga skäl samt att turordningsreglerna vid uppsägning ska luckras upp ytterligare. Vänsterpartiet i Örebro ställer sig därför bakom den allt mer överhängande misstroendeförklaringen mot Stefan Löfven.

– Vi har hela tiden varit tydliga med att det här är vår röda linje. Det är en oåterkallelig åtgärd som regeringen planerar. Om LAS väl luckras upp så kommer skadan att bli både omfattande och permanent, säger Vänsterpartiets kommunalråd Martha Wicklund.

Om den S-ledda regeringen går vidare med förslagen skulle det innebära stora försämringar för löntagare, även i Örebro. Vänsterpartiet har en god kontakt med facken som har kämpat hårt för att hitta lösningar för löntagarna i denna svåra tid, att regeringen går åt helt motsatt håll och planerar historiska försämringar är minst sagt beklagligt.

– Vi i Vänsterpartiet värnar om arbetarna i Örebro, därför är det viktigt för hela kommunen med en stark arbetsrätt. Förslaget är arbetarfientligt och var dåligt redan från början. I och med coronapandemin så riskerar ännu fler arbetare att drabbas hårt, säger Martha Wicklund (V).

Uppluckringen av LAS riskerar dessutom att skapa en tystnadskultur när cheferna godtyckligt kan säga upp personal, något som kan bidra till att missförhållanden inte kommer upp. Dessutom kan personal som har varit anställda länge och därmed jobbat upp en högre lön lättare sägas upp, något som kan utnyttjas av oseriösa arbetsgivare som kan se det som ett enkelt sätt att kapa kostnader. I denna tid när många drabbas av de omfattande massuppsägningarna som coronapandemin har fört med sig är det därför extra olämpligt att försvaga arbetstagarens rättigheter. Om regeringen trots allt väljer att försvaga LAS så kan inte Löfven sitta kvart som statsminister, något som Jonas Sjöstedt nyligen förtydligade i ett uttalande.

– Det är ett sätt att ta ansvar för arbetarna i Sverige, vi tänker göra allt i vår makt för att stoppa detta hån mot svenska arbetare. Vi har hela tiden varit tydliga med att vi inte kommer att gå med på detta angrepp på arbetsrätten, om det blir aktuellt stöttar vi därför misstroendeförklaringen, säger Martha Wicklund.