Dags att sluta se elever som kunder och skolan som en marknad
Barn och deras utveckling är inte en vara på en marknad. Ändå är det till stor del så den svenska skolan hanteras idag. Om alla partier som ofta säger att de vill värna om alla barns rätt till en bra utbildning menar allvar med det de säger måste marknadstänket och vinstjakten avskaffas.
Allt fler uppmärksammar idag den absurda situationen som vinsterna i välfärden ställer till med och vill ändra på det. Men vinsterna är bara ett av alla problem med marknadsskolan. Införandet av elevpengen skapade helt nya drivkrafter i skolan som bland annat skapat större klasser och större betygsglapp.
Dagens skolsystem gör att barn till högutbildade eller höginkomsttagare går i vissa skolor och övriga i andra. Det här skapar ett sorgligt samhälle där barn från olika delar av samhället aldrig möts. Dessutom visar forskning att det är negativt för kunskapsinhämtningen, främst hos de som har lite svårare att klara skolan. Det är också tydligt att elever med särskilda behov inte är attraktiva på denna marknad eftersom de kräver extra resurser. Ska dessa elever verkligen lämnas efter?
Alla inom skolvärlden vet att faktorer som familjebakgrund påverkar vilket slags stöd ett barn kommer behöva i skolan – ändå tas inte hänsyn till det fullt ut när friskolor får i princip lika mycket skattemedel för sin undervisning som de kommunala skolorna. Samtidigt finns siffror som talar om att friskolor har lägre lärartäthet, större klasser och satsar mindre på tex skolbibliotek, elevhälsa och på bra skollokaler, idrottssalar och skolgårdar än de kommunala. Naturligtvis för att kunna ta ut vinst så som ett aktiebolag har till syfte. Samtidigt måste kommunerna alltid stå redo att ta emot alla barn om de vill sluta i sin friskola – eller om den lägger ner, ett ansvar som inte alls krävs av de fristående aktörerna.
Att ett företag drivs för att göra vinst är egentligen inget konstigt – det konstiga här kommer av att det handlar om utbildning. Vinsterna som betalas ut från skolkoncernerna är skattemedel som skulle ha gått till utbildning – och som borde fördelats för att alla barn ska få möjlighet till just precis det stöd de behöver för att klara av utbildningen.
Mellan 2016-2019 handlade det om 2 miljarder kronor i vinst för skolkoncernen Academedia, som äger flera skolor i Örebro, samt 700 miljoner kronor för Engelska skolan. (källa: SVT Agenda 6/12 2020). Sverige är unikt i världen att tillåta att skolor startas för att plocka ut vinster av skattemedel utan begränsningar.
Marknadstänket har dessutom spillt över på de kommunala skolorna som nu får liknande krav att minimera kostnader och jämförs med friskolor som ju inte alls tar samma ansvar för alla barns skolgång. Ord som ”profilering” och ”varumärkesbyggande” är ord som numera kommer upp i skolsammanhang när det i själva verket bara borde handla om kraftiga åtgärder för att se till att alla barn klarar skolan.
Marknadstänket gör att det inte finns kraft och medel att satsa där det behövs som mest.
Det är dags att sluta se elever som kunder och skolan som en marknad. Den som menar allvar med att alla barn ska ha rätt till en god utbildning borde därför börja med att avskaffa marknadsskolan.
Cecilia Lönn Elgstrand (V)
Skolpolitisk talesperson
Fotnot: På tisdag den 12 januari kl. 18:00 sänds ett panelsamtal för att diskutera Marknadsskolans baksida med bla Marcus Larsson på tankesmedjan Balans, Cecilia Lönn Elgstrand och Martha Wicklund. Läs mer och se sändningen på vår hemsida orebro.vansterpartiet.se/live