Den havererade sjukförsäkringen
Under den pandemi som rasat i världen det senaste året så har vi i Sverige sett hur viktiga trygghetssystem så som sjukförsäkringen har stora brister. Allt fler har insett att den ekonomiska trygghet som sjukförsäkringen ska garantera inte fungerar i praktiken.
Företrädare för ett brett forskningsfält har lyft fram Försäkringskassans arbetssätt och styrning som en omfattande orsak till att sjukförsäkringen urholkas och att besluten blir rättsosäkra för den som drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning.
Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen har riktat skarp kritik mot flera delar av sjukförsäkringen. De pekar bland annat på bristande utredningar och att bedömningar gällande sjuk- och aktivitetsersättning varierar kraftigt över tid, trots att lagen inte ändrats under perioden.
Intellektuellt funktionsnedsatta hänvisas plötsligt till socialtjänstens försörjningsstöd istället för att få rätt till aktivitetsersättning. Enligt den senaste tillgängliga statistiken får över 22 000 personer försörjningsstöd eftersom de nekas sjukpenning, trots att de har läkarintyg på att de inte kan arbeta. Människor som borde få stöd och ersättning från sjukförsäkringen tvingas istället söka försörjningsstöd.
I boken Avslagsmaskinen visar forskaren Niklas Altermark hur bristerna i Försäkringskassans handläggning uppstått till följd av regeringens styrning. SVT:s Uppdrag granskning visade i en serie om tre avsnitt hur den ekonomiska tryggheten vid sjukdom urholkats under senare år, vilket har lett till stort lidande för de drabbade.
Trots att vi vet att pandemin har slagit hårt i Sverige har färre personer beviljats sjukpenning under 2020 än 2019, hur är det ens möjligt? Brister i Försäkringskassans arbetssätt leder till att tusentals människor står utan ekonomisk ersättning.
När S-Mp-regeringen 2015 införde siffersatta mål om antalet sjukdagar per år förändrades Försäkringskassans arbetssätt. Metoder utvecklades för att kunna avslå ansökningar från människor som uppenbarligen är för sjuka för att arbeta. Det gjordes med rättssäkerhet som svepskäl, men utan lagstöd.
De siffersatta målen är nu borttagna, men arbetsmetoderna finns kvar. Andelen som utförsäkras vid dag 180 har fyrdubblats sedan 2015 och ökat från 29 till 40 procent mellan 2019 och 2020, till följd av att Försäkringskassan har infört vad de kallar för ”kvalitetssäkring”.
Andelen avslag har också ökat kraftigt under de senaste åren. I samtliga regioner har de ökat mellan 2014 och 2019. I Örebro har andelen avslag i pågående sjukfall ökat från 1,3 procent under 2014 till 9,9 procent 2019. Det är en skrämmande siffra för den örebroare som har oturen att bli sjuk, risken att få avslag trots att du är för sjuk för att jobba är bland de högsta i landet.
Regeringen måste nu tydligt styra om Försäkringskassan i en riktning som garanterar ekonomisk trygghet vid sjukdom.
Ida Gabrielsson (V), sjukförsäkringstalesperson
Martha Wicklund (V), Oppositionsrådråd Vänsterpartiet Örebro