Sommarlovet är slut, många barn och unga återvänder till skolbänken eller förskolan. För många innebär höstterminen en återgång till tidigare rutiner – med läxor, klasskamrater och ansvar. För andra innebär det en helt ny fas i livet – barnet som börjar förskolan eller eleven som nyss har börjat första klass. Vad möts då eleverna och förskolebarnen av höstterminen 2023? Som en direkt effekt av regeringens ovilja att tillföra tillräckliga ekonomiska resurser kommer förskolebarnen få färre pedagoger och barnskötare samtidigt som barngrupperna ökar. Skolelever kommer att drabbas när de möts av färre lärare, elevassistenter och resurser.

Den 20 juni beslutade riksdagen om regeringens vårändringsbudget. Men trots larmet från vård, skola och omsorg om att det saknas minst 24 miljarder så ges noll kronor extra. Detta är ett led av att regeringens höstbudget underfinansierade skolan. I Örebro ska ytterligare 46,4 miljoner kronor sparas för att bibehålla nuvarande otillräckliga nivå. Detta drabbar barn och unga, från förskolan ända upp i gymnasiet. Samtidigt är de allra flesta överens om att satsningar på bra skolgång är den bästa medicinen för att knäcka gängkriminaliteten. Ändå väljer både den SD-styrda regeringen och styrande partier i kommunen (S, M och C), som har bekämpning av gängkriminaliteten som sin paradfråga, att svika både barnen och sina egna vallöften genom fortsatta nedskärningar.

Istället menar regeringen på att kommunerna behöver ta mer ansvar för sin ekonomi, effektivisera verksamheterna och höja kommunskatten. Det är en tydlig förskjutning av det politiska ansvaret som regeringen har i att säkerställa att resurserna till välfärden är tillräckliga. Resurserna till välfärden följer inte automatiskt behoven – de förändras i takt med befolkningen och med pris- och löneutvecklingen i kommuner och regioner. Regeringens politik får effekten att verksamheterna i kommunerna måste anpassas till det rådande kostnadsläget i stället för medborgarnas behov av en bra förskola och skola.

Bilden av Sverige som ett jämlikt land, med en skola som värderar det kompensatoriska uppdraget och jämlikheten högt är snart ett minne blott. I nationella jämförelser har Sverige en ovanligt hög segregation inom skolan. Enligt OECD är den svenska skolsegregationen klart högre än OECD-snittet. Sverige är också internationellt sett medelmåttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och uppväga elevernas socioekonomiska förutsättningar. Detta kommer även förvärras av det ekonomiska läget som regeringen bär ansvaret för. Skolorna kommer att få svårare att fånga upp och hjälpa barn med problematisk skolfrånvaro. Fler barn kommer att fara illa och fler elever kommer att sluta skolan utan en gymnasieexamen.

I Vänsterpartiets budget underskattas inte skolans betydelse för ett mer jämlikt samhälle. Under höstbudgeten satsade vi 33 miljarder på välfärden 2023 vilket är mer än 20 miljarder mer än regeringen och mer än 10 miljarder mer än vad Sveriges regioner och kommuner efterfrågade för att kunna bibehålla den nuvarande nivån. I Örebro kommun satsar vi 30 miljoner kronor på mer personal och mindre barngrupper inom förskola och skola. Utöver det satsar vi 2 miljoner kronor på att erbjuda barn i grundskolan gratis frukost.

Det är resurser som ska öka personaltätheten inom förskolan och skolan, minska elevgrupperna och ge alla elever och förskolebarn bättre förutsättningar att lyckas i skolan och livet. Det är dags att satsa på en likvärdig och kompensatorisk undervisning och omsorg till barn och unga – det handlar om vår gemensamma framtid.

För Vänsterpartiet:

Nadja Awad

riksdagsledamot

Martha Wicklund

kommunalråd

Elisabeth Nilesol

talesperson för utbildning och jämställdhet