En ny skoltermin har precis dragit igång. För några det allra första året i skolans värld. Men som skolan är utformad i dag är det tyvärr fakta att alla barn inte får samma möjligheter. Det handlar både om barnets egen familjebild, men också om var i landet eller på vilken skola som barnet ska gå som riskerar att påverka vilken kvalitet på utbildning som hen får. Så får det inte vara menar jag och Vänsterpartiet. En bra utbildning är en mänsklig rättighet.

Den svenska skolan dras isär och elever med olika bakgrund och studieförutsättningar samlas på olika skolor. En förklaring är det fria skolvalet. Vänsterpartiet vill inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till.

En jämlik skola är bra för alla. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. Vi vill att det ska finnas tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolorna från kommunerna. På så sätt kan pengar fördelas mer anpassat efter skolornas och elevernas behov.

Modellen där en viss summa pengar följer med varje elev (skolpeng) måste avskaffas då den skapar incitament för stora klasser. Klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers kunskapsinlärning. Tydligast är det för elever som går de första åren i grundskolan, samt elever som inte får så mycket stöd i sina studier hemifrån.

Vi anser att skolarbetet i första hand ska göras i skolan eftersom hemläxor riskerar att förstärka både klass- och könsskillnader. Vänsterpartiet är inte principiellt emot läxor men i den mån läxor ges ska det finnas tillgång till avgiftsfri lärarledd hjälp i skolan av en behörig lärare

Lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Administration måste minska och det behövs fler kollegor som har annan kompetens än att vara just lärare, exempelvis satsningar på elevhälsan.

Eftersom förutsättningarna ser så olika ut i olika kommuner kan också engagemang och satsningar på skolan skilja sig åt. Men alla barn, oavsett var de växer upp, är värda en undervisning av högsta kvalitet. Därför behöver staten ta ett ekonomiskt ansvar för skolan för att se till att resurserna fördelas efter behov och så att den blir likvärdig över landet.

Det är tydligt att det behövs en satsning på skolan med ökade medel. Men för att skapa en likvärdig skola behöver skolan också befrias från affärsverksamhet och särskiljande skolval. Skattepengar avsedda för utbildning ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster.

På detta sätt kan vi se till att skapa en bra utbildning för alla.

Cecilia Lönn Elgstrand, Skolpolitisk talesperson Vänsterpartiet Örebro

Den svenska skolan blir allt mer ojämlik. De senaste 20 åren har skolbarnens familjebakgrund fått allt större betydelse för deras skolresultat. Det fastställs i utredningen En mer likvärdig skola som nyligen lämnats till regeringen. Mycket i utredningen talar om en verklighet som vi i Vänsterpartiet försökt motverka i många år. Däremot går förslagen inte tillräckligt långt för att komma åt problemen.

Skillnaderna mellan olika barns skolresultat blir allt större. Bakgrunden är en utökad skolsegregation skapad delvis av boendesegregation, men framförallt av det fria skolvalet i kombination med friskolereformen. Vi ser samma tecken i Örebro där resultaten från olika skolor kan skilja sig stort.

Det är ett allvarligt samhällsproblem att vi lämnar stora grupper av barn på det här sättet. Det kompensatoriska uppdraget är centralt i skolan och alla barns rätt till en likvärdig skolgång är viktig för hela samhället. Men sedan skolväsendet marknadsanpassades på 90-talet har likvärdigheten sjunkit och resultaten också, enligt både denna och tidigare utredningar och forskning.

Utredningen vill nu att det ställs krav på huvudmännen, det vill säga kommunen eller den som driver friskolan att skapa allsidig social sammansättning av elever och föreslår därför att friskolornas kösystem slopas och att ett centralt statligt skolvalssystem införs. Det är en bra intention att komma åt det som bland annat resulterat i att friskolor sällan tar emot nyanlända elever eller elever från socioekonomiskt utsatta områden.

Men varför är det så viktigt med ett skolval? Det viktigaste är ju alla barns rätt att veta att den skola som ligger nära hemmet är bra, det vill säga det gemensamma samhälleliga ansvaret att se till att alla barn får en likvärdig skolgång. Ingen förälder ska behöva leva med oron kring om de valt rätt skola åt sitt barn. Det är ett alldeles för stort ansvar att lägga på en enskild familj.

Alla förslag inom skolan borde ägnas åt att säkerställa att alla skolor kan uppfylla det kompensatoriska arbetet med att alla elever ska klara av grundskolan. Det kräver också att vi slopar rätten för friskolekoncerner att ta ut vinster från de skattemedel som borde gå till utbildning. Alla de pengarna skulle istället ingå i den gemensamma satsningen på skolan. Vi behöver nämligen alla medel som finns för att se till att alla skolor är bra. Det skulle förmodligen också få konsekvensen att alla oseriösa utbildningsföretag lämnar branschen.

Men friskolorna protesterar nu såklart. De är inte intresserade av att ta emot vilka barn som helst och det säger ju en hel del om varför vi borde ändra skolsystemet i grunden. Förbjud vinstuttag från skolan, fokusera på att alla barn ska få en likvärdig skola, helst nära hemmet eller där det går att skapa socialt allsidigt sammansatta skolklasser så som utredningen förespråkar. Skolor där barn möts över olika gränser har nämligen visat sig vara de som förbereder barnen bäst på det samhälle vi har och det samhälle vi behöver i framtiden.

Jämlika samhällen är tryggare och bättre. Så låt oss börja bygga ett sånt samhälle i skolan.

Cecilia Lönn Elgstrand

Skolpolitisk talesperson, Vänsterpartiet Örebro