Skip to main content

Med Tidölaget avvecklas välfärden

Skrivet av cle2194 den . Postad i Debattartiklar, Välfärd.

I stort sett allt negativt i Sverige just nu är invandringens fel! Det är det mycket medvetna men väldigt felaktiga budskapet från Tidölaget. Utan invandrare stannar många funktioner i Sverige och idag utvisas väl fungerande, skötsamma och samhällsnyttiga människor på grund av synnerligen märklig lagstiftning.

Fokuseringen på invandrare drivs på och leds av Sverigedemokraterna. Men den politiken fungerar också mycket bra för regeringen, som inte vill ha fokus på vad man egentligen håller på med, nämligen avveckla välfärdsstaten.

1990 skrev dåvarande MUF-ordförande Ulf Kristersson i Svensk Tidskrift: ”Som moderater och förkämpar för individuell frihet och marknadsekonomi har vi ett uppdrag att bekämpa och avveckla välfärdsstaten”.

Även om det inte av lättbegripliga skäl är den officiellt uttalade politiken av Tidölaget idag är det precis vad som håller på att hända. Offentligt finansierade verksamheter, som utgör grunden för välfärdsstaten, urholkas systematiskt. Tidögängets dröm är ett samhälle där allt sköts av privata intressen.

Det räcker med att titta på vård, skola och omsorg så märks den här medvetna politiken tydligt. Kraftigt minskat statligt stöd till kommuner och regioner resulterar i betydligt färre anställda inom vård och omsorg med längre vårdköer och mänskligt lidande som följd. Skattepengar som går till privata vinster i ett skolsystem som Sverige är ensamt om i världen.

Det är privata företag som ska ta över enligt Tidögängets politik. Men privata företag måste vara lönsamma, gå med vinst. Det är inget bra utgångsläge för verksamheter som ska vara tillgängliga för alla i en demokratiskt fungerande välfärdsstat.

En fungerande välfärdsstat kostar givetvis pengar som solidariskt betalas av alla i form av skatter. Var och en efter sin förmåga. Men skatter är ett rött skynke för Tidölaget som hellre ser avgifter och privata försäkringar.

Det som gjort Sverige till ett föredöme när det gäller levnadsstandard och demokrati är den solidariska välfärdspolitiken där alla bidrar till det alla behöver. Det handlar om skolan, omsorgen om äldre och svaga, vården, kommunikationer med mera. Det som alla behöver och har nytta av ska bekostas av alla genom skatter.

Men Tidögänget bedriver inte en politik som gynnar alla. Det konstiga om man ser på opinionssiffrorna är att väldigt många människor i det här landet stöttar en politik som missgynnar dem. Maten har blivit dyrare, livsviktig medicin för många dyrare, elen dyrare och allmänna kommunikationer fungerar sämre och olönsamma linjer dras in. Trygghetsförsäkringar som a-kassa och sjukpenning försämras. Dessutom byggs det väldigt få bostäder och i synnerhet hyresrätter. Bostadsbrist gynnar givetvis fastighetsägare och allmännyttan hakar på.

Istället skyms det som verkligen händer av fokuseringen på invandring och flyktingpolitik. En sannolikt mycket medveten strategi av Tidölaget.

Av det skälet är det viktigt att fokusera på en återställning av välfärdspolitiken, en politik som syftar till att göra livet drägligare för alla.

Sveriges genom tiderna svagaste regering? Är det så eller är det helt enkelt så att den helt följer den linje de tänkt sig? Den senare tanken är riktigt skrämmande om man ser på vad som händer idag.

Martha Wicklund

Kommunalråd, Vänsterpartiet Örebro

En bra hemvård kräver att de anställda blir hörda

Skrivet av cle2194 den . Postad i Äldre, Debattartiklar, Rättvisa arbetsvillkor, Välfärd.

 

När du blir äldre ska du kunna känna trygghet. Trygghet i att hjälpen kommer i tid, att personalen känner dig och vet vad du behöver samt att det finns resurser när behoven förändras. Tyvärr är det inte så vår hemvård fungerar i dag – och det är politiska beslut som har lett oss hit. 
 
Vi i Vänsterpartiet har under lång tid kritiserat den ersättningsmodell som styr hemvården i Örebro. Den är byggd för att pressa kostnader, inte för att ge bästa möjliga vård. När vård räknas i minuter och ekonomiska procentsatser hamnar människan automatiskt i andra hand. Personal vittnar återkommande om en arbetsmiljö där de inte får gehör för sina erfarenheter och där deras yrkeskunskap ignoreras. Personalomsättningen är hög, kunskap försvinner och kontinuiteten för de äldre bryts och skapar en stor otrygghet. Chefer skyller på varandra, samarbete brister och styrningen är otydlig. Det är inte hållbart att fortsätta på detta sätt. Vi behöver en vård där samverkan med personalen är självklar. Där deras kunskap inte bara respekteras, utan aktivt används för att utveckla verksamheten. Det är genom att förbättra arbetsmiljön som vi också förbättrar vården. När personalen får vara med och forma arbetet blir vården tryggare för de äldre. 
 
Vänsterpartiet vill satsa på kvalitativ vård som utgår från människors behov. Regionen har visat att det går genom att avsätta 100 miljoner som går till att möta förändringen i befolkningen med fler äldre, exempelvis utveckling av primärvården. Det är sådana satsningar vi vill se mer av: förebyggande arbete som både stärker livskvaliteten och minskar belastningen på vården. 
Lagen om valfrihet (LOV) har gjort situationen värre. När privata, vinstdrivande aktörer får ersättning baserat på volymer och ”rätt” vårdtyngd lockas de att välja ut brukare som ger mest betalt för minst insats. Resurser som skulle gå till äldreomsorgen hamnar istället i företagens vinster och i kostsamma kontrollsystem. 
 
Vi vet att många örebroare är trötta på att skattepengar rinner iväg till vinstjakt istället för att ta hand om de människor som har behovet. Vårt mål är tydligt: avskaffa vinsterna i välfärden. Men på vägen dit kan vi börja med att ställa högre krav på privata utförare – krav på arbetsmiljö, löner och bemanning – så att de som inte vill sätta personal och brukare i första rummet helt enkelt inte kan vara med. Vi har konkreta lösningar. Resurser måste tillföras så att de motsvarar behoven. Det går inte att ständigt underfinansiera vården och tro att det ska kunna bli bra, det är enkel matematik. Kommunen ska ta vara på personalens kompetens och erfarenheter och ge dem inflytande över verksamheten. Vården ska utgå från individens behov och resurser ska tillföras där behoven är störst – inte där det ser mest kostnadseffektivt ut på papperet. 
 
Nationellt krävs beslut som avskaffar vinsterna i välfärden och låter resurserna stanna i vården. Äldrelyftet måste utvecklas så att det lönar sig att utbilda sig och höja sin kompetens. Dessutom måste kommunerna få de ekonomiska förutsättningar som krävs för att klara sitt uppdrag utan ständiga nedskärningar. Vänsterpartiet vill att varje skattekrona som avsätts till vården ska gå till just vård. Vi vill bygga en välfärd där personalen trivs, där deras kunskap är grunden för utvecklingen och där vården är trygg och tillgänglig för alla. 
 
Det kommer att ta tid att reparera det som har förstörts under årtionden av nedskärningar och privatiseringar – men det går. Om vi får förtroendet att styra kommer vi att sätta både personalen och vårdens kvalitet främst. För vi vet att när personalen mår bra, då mår vården bra – och då får de äldre i Örebro den trygghet dom förtjänar. 

Nadja Awad (V)
riksdagsledamot 

Jesper Levin (V)
ledamot i Vård- och omsorgsnämnden 

Cornelia Bacic (V)
ersättare i Vård- och omsorgsnämnden 

Ensamstående får betala för att balansera kommunens budget

Skrivet av cle2194 den . Postad i Välfärd.

Från och med 1 januari 2025 planerar Örebro kommun att införa en ny beräkningsmodell för delad faktura inom barnomsorgen. Detta beslut blir en hård smäll för de redan mest utsatta – ensamstående vårdnadshavare med lägst inkomster. För dessa hushåll kan avgiften i vissa fall fördubblas.

Kommunen motiverar förändringen med att skapa en ”mer jämlik” behandling av hushåll. Men vad innebär egentligen denna ”jämlikhet”? De hushåll som redan i dag kämpar med stigande priser på mat, transport och el kommer att få en kraftig ökning av sina barnomsorgsavgifter medan de med redan högre löner inte kommer påverkas nämnvärt. Den nya beräkningsmodellen innebär att kommunen inte längre delar på hushållets inkomst för att beräkna avgiften utan istället halverar maxtaxan för varje vårdnadshavare. För låginkomsttagare innebär detta en ökning på cirka 420 kronor per månad, vilket motsvarar 5000 kr per år.

I praktiken betyder detta att kommunen vältrar över sin ekonomiska kris på de som redan bär de tyngsta bördorna. De med högre inkomster påverkas knappt alls, medan ensamstående föräldrar, som ofta balanserar på ekonomins sköraste lina, får se en märkbar försämring i sin privatekonomi.

Barnomsorg är en grundläggande service som ska vara tillgänglig för alla, oavsett inkomst. Att höja avgifterna för låginkomsttagare strider mot principerna om social rättvisa och barnens bästa. Enligt kommunens egen konsekvensanalys är det dessa hushåll som påverkas mest negativt av förslaget. Det är deras avgifter som ”subventionerats” enligt kommunen – ett språkbruk som avhumaniserar och skuldbelägger låginkomsttagare för att de inte har råd att betala mer.

Vänsterpartiet har krävt att detta ärende behandlas som ett beslutsärende och inte som en ren informationspunkt. Vi har yrkat på att behålla den nuvarande beräkningsmodellen som baseras på varje vårdnadshavares faktiska hushållsinkomst. Det är en modell som tar hänsyn till verkligheten för hushållens ekonomiska situation.

Det är dags för politiken i Örebro att prioritera solidaritet framför budgetposter. Att angripa de som redan har det tufft är inte bara kortsiktigt utan också omänskligt. Vi kan och måste välja en väg som stärker snarare än underminerar.

Elisabeth Nilesol (V)
skolpolitisktalesperson

Birgitta Karlsson Feldgrill (V)
Förskolenämnden

Elin Terenius (V)
Förskolenämnden

Välfärden är satt på svältkur

Skrivet av cle2194 den . Postad i Budget, Välfärd.

Vi står mitt i en ekonomisk kris där kostnaderna för mat och boende skenar, samtidigt som vår välfärd desperat behöver resurser. I denna avgörande stund väljer regeringen och Sverigedemokraterna att sätta vår välfärd på svältkur. Något som kommer att drabba helt vanliga människor.

Enligt prognoser från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) krävs det 28 miljarder kronor nästa år för att undvika nedskärningar i välfärden. När regeringen och SD presenterade sin budgetproposition står det klart att de endast kommer ge kommuner och regioner 10 miljarder i generella statsbidrag. Det är alltså endast en tredjedel av det belopp som skulle behövas för att bibehålla nuvarande nivå i välfärden som också är otillräcklig.

Det saknas hela 18 miljarder kronor i välfärden – något som kommer bli smärtsamt märkbart för invånare och personal i hela Sverige, inklusive Örebro län.

Regeringen och SD har medvetet valt att prioritera RUT-bidrag och skattelättnader för de som redan tjänar mest, istället för att stödja våra undersköterskor och lärare. Det är ett aktivt och tydligt val som kommer att drabba de mest sårbara i vårt samhälle.

I praktiken innebär detta att de hävdar att vi har för många lärare, för bra mat på äldreboenden och för korta väntetider på akutmottagningen. Det innebär att de ifrågasätter personalens löner och arbetsvillkor. Men vi tror inte att svenska folket delar deras syn. De som kommer att lida mest är våra barn, sjuka och äldre. De har rätt till en välfärd de kan lita på, inte en som är satt på svältkur.

En annan grupp som kommer att få lida med regeringens och SD:s nedskärningsbudget är all vår fantastiska personal inom välfärden som redan går på knäna och larmar om en ohållbar arbetsmiljö.

Det budgetförslag som nu har lagts fram av regeringen och SD kommer att innebära en slakt av välfärden. De som redan har det bäst ställt får ta del av bidrag och skattelättnader medan skolorna, vården, äldreboenden och förskolorna kommer att drabbas. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) verkar vara obrydd över hur pressad välfärden är redan idag. Vi uppmanar Svantesson att lyfta upp huvudet ur sanden för den sverigedemokratiska regeringen har lämnat välfärden i sticket.

Regeringen och SD säger att kommuner och regioner har ett eget ansvar att arbeta med effektiviseringar. Men vad de inte förstår är att detta i praktiken kan betyda uppsägningar av personal, sämre löneutveckling, nedläggning av kollektivtrafik, stängning av sjukhus och förlossningsmottagningar, och mycket mer som kommer att drabba oss alla.

Det är hög tid att säga nej till denna nedskärningslinje och kräva en stark och stabil välfärd för alla. Vi har råd med det, och det är vad vårt samhälle förtjänar. Vi har inte råd med en regering som prioriterar bidrag och skattelättnader för de rikaste på bekostnad av allas gemensamma välfärd.

Nadja Awad

riksdagsledamot (V)

Jessica Carlqvist

regionråd i opposition (V)

Martha Wicklund (V)

kommunalråd i opposition

Starkare välfärd med Vänsterpartiet

Skrivet av cle2194 den . Postad i Debattartiklar, Välfärd.

Örebro kommun står inför stora utmaningar kommande år där till exempel den ökande äldre befolkningen utgör en del. Under coronapandemin har det blivit smärtsamt tydligt att underbemanningen tillsammans med en allt mer privatiserad äldreomsorg har inneburit en enorm press och stort lidande för både personal och de äldre i behov av stöd och vård. Många års hyvlande och nedskärningar inom välfärden har lett till en situation där ansvariga tjänstemän i kommunen menar att det inte längre finns några områden kvar att skära ner på. Det är med andra ord tydligt att hela verksamheter måste läggas ner om styrande partier S, C och KD vill gå vidare med ytterligare nedskärningar i välfärden.

Vad ska vi då lägga ner? Är det den förebyggande verksamheten som ska få stryka på foten eller är det något annat som inte är viktig verksamhet? Är det så vi vill ha det, vill vi ha en välfärd som är så pass pressad och slimmad att den inte tål minsta förändring, än mindre en pandemi? Det sistnämnda är tyvärr något som många forskare varnar för att vi kommer se mer av i framtiden när trångboddheten ökar, temperaturen stiger och vi blir allt fler på jorden.

I vårt budgetförslag Ett Örebro för Alla presenterar vi, till skillnad mot styrande partier, ett fullt finansierat budgetförslag utan nedskärningar som slår hårt mot gamla, sjuka och barn. Vi hoppas, för alla örebroares bästa, att även styrande partier inser att välfärden inte klarar av ytterligare nedskärningar. Vänsterpartiet vill stärka välfärden, inte montera ner den. Detsamma gäller för de återkommande och skadliga privatiseringarna inom skolan och äldreomsorgen. Gång på gång ser vi exempel på hur privata aktörer gör stora vinster, och det är du som skattebetalare som betalar. Det lyfts hela tiden att privata aktörer ska arbeta mer kostnadseffektivt men i de verksamheter som privata bolag är involverade i så fortsätter kostnaderna att skena. Inom hemvården gick ett plusresultat till över 100 miljoner kronor minus på bara ett par år. För Vänsterpartiet är det så viktigt att alla skattepengar går till de äldre, barnen och de sjuka, inte ner i fickan på aktieägare. Ett stort problem med privata aktörer i välfärden är just det att kommunen alltid är ansvarig för kommuninvånarna. Det betyder att kommunen måste ta höjd för och vara beredd att ta över elever från skolor som stängs eller ta hand om äldre när deras privata omsorgsföretag går i konkurs. Vi har tyvärr sett exempel på samtliga.

För oss i Vänsterpartiet utgör välfärden en av samhällets grundpelare. Utan en fungerande välfärd kommer vi aldrig ha ett fungerande samhälle. Med ca 12 000 anställda är Örebro kommun den största arbetsgivaren i kommunen, en stor del av dessa anställda arbetar inom välfärdsyrken. Så när befolkningsmängden ökar så behöver också fler välfärdsarbetare anställas, och de behöver bra arbetsvillkor och rimliga löner. Vad de inte behöver är delade turer, ökad belastning, färre arbetskamrater och dålig löneutveckling. Örebro kommun har ett tydligt mål om att bli en bättre arbetsgivare, men vi har svårt att se hur ytterligare nedskärningar och privatiseringar skulle gynna den enskilda undersköterskan, barnskötaren eller personliga assistenten. Vänsterpartiet har därför drivit igenom en satsning riktad till de yrkesgrupper som har de lägsta lönerna i kommunen. I praktiken innebär det att över 4 000 kommunanställda får en höjd lön med 1 800 kr per år.

Under coronapandemin har vi fått lära oss vad det innebär när välfärden inte får de pengar som de behöver, när viktiga resurser istället slösas bort på ideologiska ställningstaganden som att tvinga igenom privatiseringar till vilket pris som helst. Låt oss nu dra lärdomar av detta för att komma ut starkare ur pandemin. Låt oss förbättra och satsa på välfärden istället för att fortsatta den nedmontering som Socialdemokraterna, glatt påhejade av Centerpartiet och Kristdemokraterna, är i full färd med.

Nu är det dags att styra om riktningen för kommunens viktiga verksamheter. Det är dags att sluta upp med kostsamma privatiseringsexperiment och se till att varje skattekrona går dit den ska. För det är endast genom en stark välfärd som vi skapar ett Örebro för alla.

 

Martha Wicklund

Oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro

Öppna inte fattigstugan igen

Skrivet av cle2194 den . Postad i Debattartiklar, Välfärd.

För flera år sedan deltog jag i en debatt med dåvarande centerpartistiskt kommunalråd Rasmus Persson. Debatten handlade människor i ekonomiskt utsatt läge och att privatpersoner kunde ge bort en matkasse till någon behövande genom olika Facebook-grupper. Jag minns att Rasmus var oerhört positiv till initiativet och det faktum att civila samhället kunde hjälpa människor i nöd. Själv var jag förskräckt över detta uppenbara misslyckande från vårt samhälle. Att tvingas att stå med mössan i hand i slutet av månaden när inkomsten inte räcker till mat och grundläggande behov är ett tecken på att det sociala skyddsnätet inte fungerar. Att en borgare inte vill se att Alliansens politik har bidragit till att det behövs ett system där civila samhället delar ut matkassar kanske inte är så konstigt, frågan är hur länge vi kan låta denna blindhet pågå.

Häromdagen så läste jag en artikel i NA där Svenska kyrkan nu har höjt budgeten för matkassar till behövande. Matcentralen som ansvarar för att dela ut matkassarna har sett att behovet har ökat kraftigt. När jag debatterade frågan var det en tämligen ny fråga, men under åren så har behovet inte bara cementerats utan även ökat. Jag tycker självklart att det är fint att det finns organisationer som väljer att kliva in och hjälpa dessa utsatta människor. Samtidigt så kliver de in i ett hålrum, de kliver in där det kommunala stödet saknas.

Varje vecka stöttar Matcentralen 600 personer och av dessa är 400 barn. Det är många barnfamiljer som inte har råd att sätta mat på bordet en hel månad. Den 28 januari förra året fattades ett beslut i kommunfullmäktige om att sänka försörjningsstödet till barnfamiljer med 400 kr därför att det var en extraslant som Örebro kommun hade men som övriga landet inte ansåg var ”nödvändig”. Istället för att se det som något positivt för utsatta örebroare så ansågs det som överflödiga pengar. Vänsterpartiet slogs för att den här extraslanten skulle vara kvar då vi vet att den kan vara avgörande, men tyvärr så fick vi inte gehör för detta. Gång på gång ser vi miljoner som läggs på bidrag till rika människor i form av rot eller rut, eller varför inte de senaste 6 miljarderna som lades på att sänka skatten för alla de som tjänar 50 000 kr och uppåt i månaden. Gång på gång har både blå och röda regeringar genomfört skattesänkningar och nu får vi resultatet, det är dessa barnfamiljer som betalar priset.

I Astrid Lindgrens bok om Emil i Lönneberga kommer jag ihåg att jag hörde ordet ”Fattigstuga” första gången. För mig var det ett främmande ord som jag inte riktigt förstod och beskrivningen av att äldre människor som var fattiga förpassades till en dragig stuga där de svalt och frös var verkligen en saga som ju aldrig kunde vara baserat på verkligheten. Men sanningen är ju den att det var så Sverige såg ut förr i tiden, och det var tack vare uppbyggnaden av socialtjänst, pensioner och äldreomsorg som vi kunde passera dessa fruktansvärda öden till historien.

Sociala skyddsnät kräver politiker som värnar dem. Vi i Vänsterpartiet kommer alltid att kämpa för ett socialt skyddsnät som faktiskt fångar upp alla de människor som behöver det. Vi tror på en verklig solidaritet som bygger på att de människor som har störst behov får den hjälp och det stöd de behöver utan att behöva stå med mössan i hand. Låt oss nu en gång för alla passera fattigstugan till det förflutna och se till att skapa ett samhälle där alla har råd med mat även i slutet av månaden.

Nu är det dags att sluta slänga bidrag på de rika som har råd att betala för sin bartender eller poolbygge och istället lägga dem där de verkligen behövs, till lönehöjningar inom äldreomsorgen eller en höjd pension. Vi måste se till att varje skattekrona går dit där den behövs och att vi tillsammans återskapar ett skyddsnät som fungerar.

Martha Wicklund,

Oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

Privat välfärd sviker i tuffa tider

Skrivet av cle2194 den . Postad i Debattartiklar, Välfärd.

Vi vill inte gärna vara de som slår oss för bröstet och säger: ”Vad var det vi sa!” Men det är dags att vi sätter ner foten mot de förödande marknadsexperiment som fått härja fritt i välfärden. Vi ser nu hur denna privatiseringscirkus påverkar människors vardag, ekonomi och säkerhet. I värsta fall kan den spela en avgörande roll mellan liv och död.

Under årens lopp har grundläggande samhällsfunktioner allt mer hamnat i händerna på privata aktörer. Att privata företag, vars primära uppgift är att gå med vinst, ansvarar för att ta hand om äldre, bedriva sjukvård eller undervisning är ett scenario som de flesta har vant sig vid. Ibland har det gått bra, men när det inte gjort det har kommunen fått kliva in som den vuxna i rummet. Privata hemtjänstföretag har gått i konkurs och från en dag till en annan lämnat de äldre i en utsatt och potentiellt farlig situation. Kommunala skolor har tvingats ta in för många elever på grund av att en privat skola har lagt ner och därmed tvingat kommunen att plocka upp bitarna. Privata skönhetskliniker fortsätter att utföra skönhetsoperationer som både förbrukar sjukvårdsmaterial som den offentliga vården just nu skriker efter samtidigt som vi vet att kirurgiska ingrepp innebär en ökad risk som i sin tur kan belasta vår ansträngda sjukvård ytterligare.

Privata aktörer i välfärden kommer alltid att sätta vinsten först, det är företagets främsta syfte. Ett företag som producerar spik kan investera i snabbare maskiner och gå med vinst på det viset. När företaget istället ska producera välfärd kan vinst främst göras genom att skära ner på personal eller att sänka kvalitén i verksamheten.

Vi har länge varnat för riskerna och det är nu, mitt under pågående kris, som vi ser förödelsen som privatiseringsexperimenten inom välfärden skapar. Det är många med oss som börjat inse att denna privatiseringskarusell hör hemma på den nyliberala soptippen. Enligt undersökningar vill 64 procent av svenskarna se ett återförstatligande av apoteken. Marknadsexperimentet med privata apotek har misslyckats, det är dags att vi säkerställer att sjuka människor kan få sin medicin när den behövs och där den behövs. Det blev inga fler apotek på landsbygden som utlovat. Istället fokuserar många apotek på försäljning av smink och godis medan livsviktig medicin är en beställningsvara då det inte är lönsamt att lagerhålla den.

Välfärden ska vara ett skyddsnät som ser till att vi alla får den vård, utbildning och stöd som vi behöver oavsett plånbok, bakgrund eller livssituation. Vi måste nu se till att stärka välfärden så att vi står bättre rustade i framtiden. Vi har ingenting emot privata företag, de är superviktiga för vårt samhälle. De bidrar genom att ge oss god mat, välfungerande bilar och fina frisyrer för att bara nämna några få saker. Men de hör inte hemma inom äldreomsorgen, sjukvården eller skolan. Låt detta bli en påminnelse. För när samhället går igenom tuffa tider så har vi inte råd att förlita oss på privata aktörer.

Martha Wicklund

Oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro