Skip to main content

Stärk och säkra urfolkets rättigheter!

Samerna är Sveriges ursprungsbefolkning och den 9 augusti är det varje år Urfolkens dag, en dag som Vänsterpartiet vill uppmärksamma i hela landet. Vi vill även återigen påminna om historian, som vi aldrig får glömma, och vi vill också ännu en gång framföra de för oss självklara och rättvisa åtgärder som behövs för att stärka och säkra samernas rättigheter.

Historiskt i Sverige, liksom i flertalet andra länder, har ursprungsbefolkningens territorium både koloniserats och exploaterats. Koloniseringen har skett med olika metoder, vissa brutalt våldsamma och andra relativt fredliga. Resultatet har dock varit liknande – ursprungsbefolkningens territorium och rättigheter har konfiskerats och kränkts. Språk, levnadssätt och kultur har förbjudits och naturresurser har plundrats, utan kompensation eller omtanke för den känsliga naturen i urfolkens territorium. Även det moderna samhällets ständiga krav på moderniseringar, effektiviseringar, ökad produktion, omsättning, vinst och rikedom har skövlat marker i ursprungsbefolkningens territorier.

Internationellt håller Sverige fanan högt och ger sken av att de mänskliga rättigheterna efterlevs, trots att urfolkets rättigheter fortfarande åsidosätts. ILO 169, som behandlar urfolkens rättigheter, antogs av internationella samfund 1989. Men trots att över 30 år passerat har Sverige fortfarande inte ratificerat ILO-konventionen. Inte heller lever Sverige upp till urfolksdeklarationen som FN antog för 13 år sedan, 2007, som bland annat fastslår ursprungsbefolkningens rätt till självbestämmande. I deklarationen bekräftar medlemsstaterna att de ska respektera, främja och ”på intet sätt begränsa urfolkens rättigheter, och att upprätthålla principerna i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter som antogs av generalförsamlingen den 13 september 2007”. Genom att samer idag tvingas driva rättsprocesser mot staten, men också mellan samiska grupper, för att få rätt till det som FN genom ILO 169 och urfolksdeklarationen slagit fast att världens alla ursprungsbefolkningar har rätt till, fortsätter Sverige förtrycka vår ursprungsbefolkning.

Vänsterpartiet är tydliga med att Sverige behöver en annan politik för vår ursprungsbefolkning. En vänsterpolitik som säkrar urbefolkningens rätt till land, vatten, språk, kultur och levnadssätt. En vänsterpolitik som driver igenom ILO 169:s ratificering och förändrar rennäringslagstiftningen till en inkluderande lagstiftning för alla samers lika rätt – det är dags för Sverige att göra rätt!

Martha Wicklund (V), Oppositionsråd Örebro kommun
Daniel Johansson (V), Distriktsstyrelseordförande Västerbotten

 

Bekämpa rasismen på alla plan

Vår värld lider så mycket på grund av förtryck och orättvisor. Människor med en annan etnicitet eller religion möter rasism och främlingsfientlighet i sin vardag. Vi ser hur det påverkar vårt samhälle, vi ser hur rasism förekommer i alla former och hur klyftorna ökar mellan människor. Med växande klyftor ökar också behovet av att hitta syndabockar.

Jag minns hur vuxna män i uniform misshandlade en mörkhyad 12-årig pojke i Kista galleria i Stockholm för att han ansågs vara för högljudd.

Jag minns hur mörkhyade människor mötts av misstro inom vården med följd att livshotande sjukdomstillstånd avfärdats av vårdpersonal som kulturell svimning.

Jag minns hur en partiledare publicerade en bild på sig själv i jaktkläder tillsammans med texten ”stärk gränsen” i samband med att en flykting skjutits till döds av gränspolisen i Grekland.

Jag minns alla snack jag har haft med mina barn på kvällarna. Inte heller barnen är förskonade från rasismen och jag försöker dagligen utrusta dem med kunskap och styrka så att de lättare kan bemöta den.

Jag minns alla de gånger jag själv har utsatts för rasism för att jag är kvinna, svart och beslöjad. Rasism och främlingsfientlighet skapar rädda människor och samhällen, jag hör och ser dagligen hur denna förändring sker.

Nu räcker det. Jag och mitt parti står alltid redo att kämpa mot orättvisor och rasism oavsett om det är på skolgården, i fikarummet eller i kommunfullmäktige. Vi vill se ett annat samhälle, ett rättvist samhälle med utrymme för alla typer av människor. Ett samhälle med plats för alla skapas genom att se till att var och en får välja hur hen vill leva sitt liv och med vilka ord hen vill beskriva sig. I ett sådant samhälle fokuserar vi på det vi har gemensamt istället för på det som skiljer oss åt.

I den politiska debatten hörs ofta sägas att vi måste våga prata om de verkliga problemen, att den misslyckade invandringspolitiken inte får döljas. Visst innebär det problem när människor tvingas fly från krig och förföljelse. Men problemet är inte flyktingarna, utan bristen på likvärdig utbildning, arbeten och bostäder. Problemet är inte invandrarna, utan hur samhället ser på dem som lämnat allt för att komma till Sverige för att söka skydd. Lösningen är inte att stängas ute – lösningen är att bygga ett Sverige för alla oavsett bakgrund med en stark välfärd och omfördelning av makt och resurser som förutsättning.

Vänsterpartiet är det politiska alternativ som kan kanalisera människors känsla av maktlöshet till en konstruktiv kamp för förändring av samhället. Vi kämpar för konkreta förbättringar av människors livssituation. Det handlar om att bedriva en kraftfull politik för att utjämna klassklyftorna och för alla människors rätt till arbete, bostad och utbildning. Det handlar också om att bekämpa rasism och diskriminering. En antirasistisk politik är en politik för solidaritet och rättvisa.

Den rasistiska rörelsen upprätthåller en manlig överordning, den är ett direkt hot mot kvinnors rättigheter. Kampen mot rasism och högerextremism hör därför nära samman med den feministiska kampen. Vi kommer att fortsätta med motstånd från en stark vänster som samlas i en bred folklig allians för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi i Vänsterpartiet kommer att fortsätta kämpa för ett samhälle för alla.

Faisa Maxamed, kommunfullmäktigeledamot, Vänsterpartiet Örebro

Oetiska, omoraliska och olagliga abonnemangsavgifter för personliga hjälpmedel

I samband med Regionfullmäktige i november 2019 beslöt majoriteten (S, C och KD) i region Örebro län att avgiftsbelägga personliga hjälpmedel som de sjuka, de äldre och de med olika former av funktionsnedsättning har är i behov av för att kunna förbättra Region Örebro läns urusla ekonomi.

Detta innebär att just de tre i samhället minst bemedlade grupperna bland annat ska finansiera skenande utgifterna som utbyggnationerna på sjukhusområdet och lönerna. De facto var det ett beslut som direkt drabbade de tre ekonomiskt sett mest utsatta grupperna. 65 kronor per månad låter lite, men sett till ett längre tidsförlopp, blir det en tung utgiftspost som dessutom baseras på ofrivilliga abonnemang. Flera företagsledare har blivit dömda för att på tvivelaktiga grunder ha tvingat på folk ofrivilliga abonnemang. Nu körde Regionfullmäktige med exakt samma tjuvknep som direkt ifrågasattes av drygt 300 medborgare som valt att bestrida detta. Trots att Region Örebro län knappast skulle klara sig i en eventuell domstolsförhandling (som dessutom kommer att kosta mycket mer än vad det smakar) så är de villiga att ta striden mot dessa oskyldiga och hårt drabbade medborgare som känner sig utpekade på flera sätt.

”Du som är funktionsnedsatt”, ”Du som är sjuk”, ”Du som är äldre” – ”Skyll Dig själv!” var Regionens indirekta budskap till alla drabbade. Ingen av de drabbade har bett om att bli gammal, sjuk eller födda med funktionsvariationer, ingen av dem har heller bett om att bli beroende av de olika personliga hjälpmedlen för att på ett någorlunda sätt kunna fungera.

Det är varken etiskt eller moraliskt rätt av Regionen att göra så. I synnerhet nu när det handlar om att de hjälpmedel som brukarna fick till låns, plötsligt och utan någons medgivande omvandlades till abonnemang. Av de olika låneförbindelserna som påskrivits så framgick det absolut inte att det skulle kosta. Nu drabbades de retroaktivt av dessa kostnader. Flera av de som redan avlidit har fått krav på att betala abonnemang och flera av brukarna har fått felaktiga beskrivningar på hjälpmedlen de påståtts lånat. Detta tyder på att Region Örebro inte har någon koll på vad som lånats ut och vilka som inte ens lever. Dessutom har flera framstående jurister yttrat att det är olagliga förfarandesätt att retroaktivt ändra låneförbindelserna till abonnemangsform. Det finns skrivet på olika ställen i lagen och författningssamlingarna.

Det som verkligen förvånar är att Regionens styre med framförallt Socialdemokraterna i spetsen både står för och fortfarande anser att det är ett berättigat beslut! Det handlar till en stor del om prestige och regionstyret vill framstå som ofelbara. Det är faktiskt mänskligt att fela, men det vore än mer mänskligt att rätta till de felaktiga besluten. Därför bör regionråden med Andreas Svahn och Karin Sundin i spetsen göra en gemensam sak av att lägga fram det felaktiga beslutet i syftet att riva det i samband med Regionfullmäktiges sammanträde den 17:e juni 2020! Detta skulle definitivt vara den billigaste lösningen för regionens del, de skulle slippa onödiga utgifter för domstolsförhandling med allt vad det innebär. De skulle dessutom göra en god gärning genom att göra livet lite enklare för de medborgare som i många andra avseenden redan har det tufft.

Lasse S Lorentzon, ersättare i överförmyndarnämnden, Vänsterpartiet Örebro och grundare av Facebookgruppen ”Protest mot Region Örebro!”

Debate: Keep Sweden’s doors open to hope and humanity

This is a debate article in arabic from four representatives from Vänsterpartiet Örebro, to summarize our migration politics.

لتبقي أبواب السويد مشرعةً للأمل!

بعد محاولات حثيثة من قبل جميع الأحزاب في المملكة السويدية، لتحييد الخلافات السياسية جانباً، والعمل على إيجاد صيغة تعاون مشتركة لتجاوز أزمة كورونا، التي جمّدت العديد من الّسجالات عالمياً، عاد التباين في وجهات النظر ليطفو على السطح، مع عودة النقاشات حول ملف الهجرة، ومحاولات تحالف الأحزاب اليمينية فرض هيمنته على قرار الحكومة، ضارباً بعرض الحائط، السّمعة التي عملت المملكة على بنائها على مدى عقود طويلة من الزمان، كواحدة من أبرز الدول المدافعة عن حقوق الإنسان.

ففي الآونة الأخيرة تحوّل الجدل حول قوانين اللجوء والهجرة، إلى ما يشبه حلبة منافسة سياسية من قبل حزب اليمين المتطرف والأحزاب البرجوازية، التي راحت تبذل مجهوداً كبيراً بغية فرض قوانين قاسية، وشروط أشد علي اللاجئين.

وذهبت هذه الأحزاب بطروحاتها إلى حد المطالبة بتحديد سقف لعدد اللاجئين سنوياً، ضمن ما يسمّى بمفهوم المحاصصة، كما دارت معظم المفاوضات والنقاشات مع الأحزاب الحاكمة، حول هذا الموضوع؛ هذه المناورات السياسية التي ما زالت مستمرة حتى الآن..

يأتي كلّ هذا بالتزامن مع تصاعد مطّرد للخطاب العنصري، ولغة الكراهية، التي بتنا نلحظها في أنحاء متفرقة من العالم.

في غمرة هذه الأحداث، يسعى حزبنا حزب اليسار للتأكيد على كوننا جزء من المعارضة، التي ترفض مثل هذا الخطاب، وهذا النوع من التوجهات السياسية، وهو ما يتعارض مع مبادئ حزب اليسار المبنية على التضامن و الإنسانية، كما نؤكّد على أنّ حق اللجوء هو حق من حقوق الإنسان المصانة، وأنّ هذا الحق منصوصٌ عليه من قبل الاتفاقيات الأمم المتحدة لحقوق الإنسان.

هذه القوانين تعرّف اللاجئ على أنّه كلّ شخص فرَّ من بلده، جرّاء تعرّضه لنوع من الانتهاكات الخطيرة، التي أثّرت على حقوقه كإنسان، أو حتى وقوعه فريسةً للاضطهاد، أياً كان نوعه.

ففي هذه الحالة وحدها، تكون المخاطر التي تتهدد سلامته وحياته قد بلغت مبلغها، لدرجة اضطرّته إلى أن يختار المغادرة وطلب السلامة خارج بلاده، كون حكومة بلده غير قادرة أو غير راغبة في توفير الحماية له.

وعلى الرغم من أن جميع تشريعات حقوق الإنسان تضمن الحقّ للاجئ الحق بالتمتع بالحماية الدولية، إلا أننا نلمس في الآونة الأخيرة توجّهاً مغايراً، من خلال فرض قوانين مجحفة بخصوص الهجرة، وتعقيد عملية لمّ شمل العائلات اللاجئة لبقية شمل افرادها، نظراً للقوانين المستحدثة بهذا الخصوص.

ننطلق في مطالبنا هذه، من كون السويد تملك جميع الإمكانية لتقديم المساعدة، ومدّ يد العون، كي تكون ملاذاً للهاربين من القمع و الظلم من كلّ أصقاع الأرض.

كلّ يوم نطالع في الصحف أرقاماً، نحتسي فناجين قهوتنا ونحن نمرّ بعيوننا فوق أخبار موت أطفال ونساء وشيوخ، في حروب كان يمكن إخراجهم من أتونها، وفي الصفحة المقابلة، على الصحيفة نفسها، نقرأ أخبار نقاشات حزاب اليمين المتطرف و الأحزاب والبورجوازية في كلّ أنحاء العالم، وهي تجهد نفسها، في سنّ قرارات، تشرّع موتهم، من خلال إغلاق الحدود في وجوههم.

يحزّ في قلوبنا أن نشهد على شاشات التلفزة والإعلام أطفالاً يموتون غرقاً، فيما يسعى أهاليهم إنقاذهم من الموت،عن طريق الهجرة بطرق غير مشروعة.

لا نريد أن نرى فتيات قاصرات يتم تزوجيهن، لأنهم ولدوا وحكم عليهن أن يبقين في مخيمات اللجوء، ولا أن يموت شباب باحثين عن الأمان علي حدود أوربا برصاص شرطة الحدود.

لا نريد أن نرى طفولة يتمّ اغتيالها كلّ يوم، واستغلال جوع الأطفال من أجل تسليحهم، كي يموتوا في حربٍ عانوا تبعاتها منذ شهقاتهم الأولى، فيما أمهاتهم تذوّقن كلّ أشكال الضيم، دون أن تكون لديهن فرصة للنجاة بأرواحهن وبأجنّتهن.

و من أجل كل ذلك لن نقبل نحن حزب اليسار بمثل تلك الاقتراحات المثيرة للاشمئزاز، حزب اليسار يريد سياسة مبنية على التضامن والانسانية، تضمن لكل إنسان فرصة للجوء و بطرق شرعية، فالحفاظ على حقوق الإنسان، هو أحد أهم المبادئ التي أسّس عليها المجتمع السويدي، دعونا نضمن للناس حق الحياة أولاً، قبل أن نمضي في المطالبة ببقية الحقوق!

Noor Martini, كاتبة، صحفية (V)

Faisa Maxamed, عضو مجلس بلدية اوروبرو(V)

Murad Artin,برلماني سابق و عضو مجلس بلدية اوروبر (V)

Martha Wicklund, ئيسة اعضاء حزب اليسار في مجلس بلدية اوروبرو (V)

Låt Katitzi komma hem!

När jag läste Katarina Taikons böcker om Katitzi för mina barn var det svårt att ta in hur illa romer har behandlats under så lång tid. I boken ber Katitzi sin pappa om att få gå i skolan, men när de sitter hos rektorn på den lokala skolan så säger han bara nej, utan vidare förklaring. Katitzi och hennes familj blir bortkörda och tvingas flytta till en ny stad. Hon växer upp med känslan av att aldrig vara välkommen och kan endast förlita sig på andra romer. Romer har alltid varit beredda att flytta, inte för att de gillat livsstilen men för att de hela tiden blev bortkörda. Att bära sitt livs besparingar i guldsmycken runt halsen eller insydda i kläderna var ett sätt att säkerställa att besparingarna fanns nära till hands om de återigen blev bortjagade från sin boplats. I boken drömmer Katitzi om en fast bostad, ett hus som de kan stanna i, men hon inser snart att hennes folk inte har den lyxen.

Romer är idag erkända som ett svenskt minoritetsfolk, men trots att det finns en nationell strategi för romsk inkludering så lever gamla traditioner till viss del kvar. Det är bra att det finns en nationell strategi, men det kräver också att kommuner ser till att den efterlevs i verksamheterna, annars blir det bara fina ord på papper.

Den nationella strategin har tre övergripande mål: Att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper, att häva romers maktunderläge och att reparera romers tillit till majoritetssamhället och överbrygga förtroendeklyftan. Att reparera en tillit till ett samhälle som under så lång tid stängt dem ute kräver tid och ansträngning. Det behövs förebilder för barnen, personer som de kan känna igen sig i och som kan hjälpa dem att förstå hur viktig skolan är. Det behövs en länk mellan familjer och de lokala myndigheterna i Örebro.

Vi har gjort vissa framsteg men aldrig nått ända fram. I Örebro startades Brobyggarna, en verksamhet som skulle länka samman romska familjer med olika kommunala verksamheter i Örebro, främst skolan. Under två års tid satsade kommunen på att bland annat utbilda brobyggare och trots att projektet hade en bristfällig samordning under det första året så gav det mig ett visst hopp. När brobyggarna var färdigutbildade och redo att ta tag i saker på riktigt valde styret att lägga ner verksamheten. De utbildade brobyggarna spreds ut i kommunens organisation och deras långa utbildning och kunskap gick förlorad.

I kommunen startades för några år sedan ett dialogforum för svenska minoriteter där den romska gruppen finns representerad. Forumet ger romer en plattform för att höras och det höjer ambitionsnivån i kommunen. Men en plattform att höras betyder inte speciellt mycket om det inte kan leda till konkret förändring.

En klok romsk kvinna berättade en gång för mig att i den romska gruppen så finns alla de skyddsnät som vi har i samhället. De har tvingats ta fram sina egna skyddsnät och förlita sig på varandra när samhället inte kunnat erbjuda skydd. I majoritetssamhället så baseras allt på att så många som möjligt arbetar och betalar skatt, dessa pengar betalar i sin tur för omvårdnad och stöd till de som behöver det. Att skapa den tillit som gör att romer törs lita på att samhällets skyddsnät även är till för dem är nu vår uppgift. Jag tror att en del i det är att skapa utrymme i det offentliga rummet. Att ge Katarina Taikon, en av våra stora författare, en möjlighet att synas genom att avbilda henne i centrala Örebro. Det är dags att ge Katitzi det hem som hon drömde om som barn.

Martha Wicklund, oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

Vägen framåt är ett hållbart samhälle

Under de senaste månaderna har vi sett hur Sverige, och de flesta av jordens länder, ställt om för att skydda befolkningens hälsa. Vi har minskat vårt resande, ändrat våra köpvanor och flera industrier har ändrat inriktning, Detta har också gjort att de globala koldioxidutsläppen minskat. Forskare beräknar att årets utsläpp kan bli 7 % lägre än 2019 och lika stor minskning måste ske varje år fram till 2030.

Utsläppen och måste minska, eftersom ett förändrat klimat riskerar vår hälsa. I Örebro kan vi kan få fler värmeböljor som den 2018, värmeböljor som precis som Covid19 riskerar livet på de äldsta och mest sjuka. Varmare och fuktigare klimat ger mer fästingar och skadedjur, och därmed fler sjuka i TBE och andra sjukdomar. Vi måste kraftigt minska på flyg och bilåkandet, allt annat vore ett svek mot de 7000 svenskar som dör av luftföroreningar varje år.

I till exempel Frankrike har regeringen efter Corona inlett en storsatsning på cykel med bidrag till cykelreparationer, fler cykelparkeringar, cykelkurser och nya cykelvägar, vilket borde vara ett föredöme även för Örebro kommun. Cykel bör få en framskjuten plats i trafikplaneringen. Våra cykelbanor ska vara välskötta och separerade från bil- och gångtrafik, liksom ordentligt snöröjda. Det ska vara möjligt att ta med cykeln på tåget och bussen, för att underlätta både pendling och turism.

Vänsterpartiet vill att staten ger ett långsiktigt stöd och tar ett större ansvar för taxorna i kollektivtrafiken. Vår vision är en avgiftsfri kollektivtrafik. Ett första steg vore att införa avgiftsfri buss för äldre, liksom för personer med barnvagn, rullstol eller rollator. Vänsterpartiet vill att 3-timmarsregeln för bussbiljetter ska återinföras och gälla alla i kommunen. Vi går inte med på att s-kd-c styret i regionen vill lägga ner busslinjer på landsbygd. Istället vi vill se lösningar med anropstrafik på linjer med få resande. Bra kollektivtrafiken är en förutsättning för att alla ska kunna ta bussen oavsett inkomst, och för att utsläppen ska minska.

I och med Coronautbrottet är det betydligt mindre trafik på järnvägen och nu är ett utmärkt läge att satsa på upprustning och underhåll av järnvägsbanorna i landet. Vänsterpartiet vill satsa 1,5 miljarder kronor under 2020 för att passa på att göra viktigt järnvägsunderhåll.

Även lokalt ser vi att det minskade flygande stärker motivationen att stoppa kommunens ägande i Örebro flygplats. Kommunledningen i Västerås har beslutat att lägga ner sin lokala flygplats, då pengarna behövs i välfärden.

Vi vet att kampen för klimatet kräver insatser på många områden. Satsningar på cykel, buss och tåg kommer vara avgörande för både människans och jordens välbefinnande. Vägen framåt efter Coronakrisen måste vara att bygga ett hållbart samhälle som fungerar för alla och som ger arbetstillfällen utan att överskrida naturens gränser.

Linn Josefsson, Samhällsbyggnadspolitisk talesperson, Vänsterpartiet Örebro

Anna Danielsson, Klimat- & miljögruppen, Vänsterpartiet Örebro

Lars-Göran Hildor, Klimat- & miljögruppen, Vänsterpartiet Örebro

Annette Dolk, Klimat- & miljögruppen, Vänsterpartiet Örebro

Jämlik skola skapar jämlikt samhälle

Den svenska skolan blir allt mer ojämlik. De senaste 20 åren har skolbarnens familjebakgrund fått allt större betydelse för deras skolresultat. Det fastställs i utredningen En mer likvärdig skola som nyligen lämnats till regeringen. Mycket i utredningen talar om en verklighet som vi i Vänsterpartiet försökt motverka i många år. Däremot går förslagen inte tillräckligt långt för att komma åt problemen.

Skillnaderna mellan olika barns skolresultat blir allt större. Bakgrunden är en utökad skolsegregation skapad delvis av boendesegregation, men framförallt av det fria skolvalet i kombination med friskolereformen. Vi ser samma tecken i Örebro där resultaten från olika skolor kan skilja sig stort.

Det är ett allvarligt samhällsproblem att vi lämnar stora grupper av barn på det här sättet. Det kompensatoriska uppdraget är centralt i skolan och alla barns rätt till en likvärdig skolgång är viktig för hela samhället. Men sedan skolväsendet marknadsanpassades på 90-talet har likvärdigheten sjunkit och resultaten också, enligt både denna och tidigare utredningar och forskning.

Utredningen vill nu att det ställs krav på huvudmännen, det vill säga kommunen eller den som driver friskolan att skapa allsidig social sammansättning av elever och föreslår därför att friskolornas kösystem slopas och att ett centralt statligt skolvalssystem införs. Det är en bra intention att komma åt det som bland annat resulterat i att friskolor sällan tar emot nyanlända elever eller elever från socioekonomiskt utsatta områden.

Men varför är det så viktigt med ett skolval? Det viktigaste är ju alla barns rätt att veta att den skola som ligger nära hemmet är bra, det vill säga det gemensamma samhälleliga ansvaret att se till att alla barn får en likvärdig skolgång. Ingen förälder ska behöva leva med oron kring om de valt rätt skola åt sitt barn. Det är ett alldeles för stort ansvar att lägga på en enskild familj.

Alla förslag inom skolan borde ägnas åt att säkerställa att alla skolor kan uppfylla det kompensatoriska arbetet med att alla elever ska klara av grundskolan. Det kräver också att vi slopar rätten för friskolekoncerner att ta ut vinster från de skattemedel som borde gå till utbildning. Alla de pengarna skulle istället ingå i den gemensamma satsningen på skolan. Vi behöver nämligen alla medel som finns för att se till att alla skolor är bra. Det skulle förmodligen också få konsekvensen att alla oseriösa utbildningsföretag lämnar branschen.

Men friskolorna protesterar nu såklart. De är inte intresserade av att ta emot vilka barn som helst och det säger ju en hel del om varför vi borde ändra skolsystemet i grunden. Förbjud vinstuttag från skolan, fokusera på att alla barn ska få en likvärdig skola, helst nära hemmet eller där det går att skapa socialt allsidigt sammansatta skolklasser så som utredningen förespråkar. Skolor där barn möts över olika gränser har nämligen visat sig vara de som förbereder barnen bäst på det samhälle vi har och det samhälle vi behöver i framtiden.

Jämlika samhällen är tryggare och bättre. Så låt oss börja bygga ett sånt samhälle i skolan.

Cecilia Lönn Elgstrand

Skolpolitisk talesperson, Vänsterpartiet Örebro

Privat välfärd sviker i tuffa tider

Vi vill inte gärna vara de som slår oss för bröstet och säger: ”Vad var det vi sa!” Men det är dags att vi sätter ner foten mot de förödande marknadsexperiment som fått härja fritt i välfärden. Vi ser nu hur denna privatiseringscirkus påverkar människors vardag, ekonomi och säkerhet. I värsta fall kan den spela en avgörande roll mellan liv och död.

Under årens lopp har grundläggande samhällsfunktioner allt mer hamnat i händerna på privata aktörer. Att privata företag, vars primära uppgift är att gå med vinst, ansvarar för att ta hand om äldre, bedriva sjukvård eller undervisning är ett scenario som de flesta har vant sig vid. Ibland har det gått bra, men när det inte gjort det har kommunen fått kliva in som den vuxna i rummet. Privata hemtjänstföretag har gått i konkurs och från en dag till en annan lämnat de äldre i en utsatt och potentiellt farlig situation. Kommunala skolor har tvingats ta in för många elever på grund av att en privat skola har lagt ner och därmed tvingat kommunen att plocka upp bitarna. Privata skönhetskliniker fortsätter att utföra skönhetsoperationer som både förbrukar sjukvårdsmaterial som den offentliga vården just nu skriker efter samtidigt som vi vet att kirurgiska ingrepp innebär en ökad risk som i sin tur kan belasta vår ansträngda sjukvård ytterligare.

Privata aktörer i välfärden kommer alltid att sätta vinsten först, det är företagets främsta syfte. Ett företag som producerar spik kan investera i snabbare maskiner och gå med vinst på det viset. När företaget istället ska producera välfärd kan vinst främst göras genom att skära ner på personal eller att sänka kvalitén i verksamheten.

Vi har länge varnat för riskerna och det är nu, mitt under pågående kris, som vi ser förödelsen som privatiseringsexperimenten inom välfärden skapar. Det är många med oss som börjat inse att denna privatiseringskarusell hör hemma på den nyliberala soptippen. Enligt undersökningar vill 64 procent av svenskarna se ett återförstatligande av apoteken. Marknadsexperimentet med privata apotek har misslyckats, det är dags att vi säkerställer att sjuka människor kan få sin medicin när den behövs och där den behövs. Det blev inga fler apotek på landsbygden som utlovat. Istället fokuserar många apotek på försäljning av smink och godis medan livsviktig medicin är en beställningsvara då det inte är lönsamt att lagerhålla den.

Välfärden ska vara ett skyddsnät som ser till att vi alla får den vård, utbildning och stöd som vi behöver oavsett plånbok, bakgrund eller livssituation. Vi måste nu se till att stärka välfärden så att vi står bättre rustade i framtiden. Vi har ingenting emot privata företag, de är superviktiga för vårt samhälle. De bidrar genom att ge oss god mat, välfungerande bilar och fina frisyrer för att bara nämna några få saker. Men de hör inte hemma inom äldreomsorgen, sjukvården eller skolan. Låt detta bli en påminnelse. För när samhället går igenom tuffa tider så har vi inte råd att förlita oss på privata aktörer.

Martha Wicklund

Oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro