Sverige har idag en regering som bygger sitt regeringsunderlag på ett parti som är både kvinnofientligt och antifeministiskt. Sverige har också en statsminister som, under sin tid som borgarråd i Stockholm, inte såg några problem med att använda en lägenhet som egentligen var avsedd för utsatta kvinnor, som sin privata bostad. Det är 2024 och de patriarkala strukturerna är ytterst påtagliga. Vi står inför stora utmaningar. Men det finns hopp, och det finns politiska partier som kämpar för ett jämställt samhälle där kvinnor har samma villkor som män. Vänsterpartiet har länge visat att vi är beredda och kapabla att ta oss an dessa utmaningar. Och medan Socialdemokraterna fortsätter att glida allt längre högerut på den politiska skalan så blir Vänsterpartiets kamp för kvinnors rättigheter allt viktigare.

För kvinnor som lever i ekonomisk utsatthet eller i ett våldsamt förhållande har den senaste tidens höga inflation och kostnadsökningar fått enorma konsekvenser. Allt fler ensamstående mammor tvingas vända sig till matcentraler när pengarna inte räcker till de mest basala behoven. Allt fler kvinnor tvingas stanna kvar i ett destruktivt eller våldsamt förhållande av rent ekonomiska skäl. Allt fler unga kvinnor får inte det stöd de behöver i skolan när både resurser och elevhälsa har bantats ner till det yttersta.

Trots allt fokus på arbetslinjen så har fattigdomen ökat även bland dem som arbetar. ”Working poor” är sedan länge en realitet och är nu en växande del av befolkningen. Det har tidigare drabbat ensamstående med barn, familjer med utländsk bakgrund och föräldrar anställda i arbetaryrken. Det senaste är att det nu drabbar stora yrkesgrupper inom välfärdssektorn, kvinnodominerade låglönegrupper som inte längre kan leva på sin lön utan behöver arbeta mer än heltid för att överleva. Som om detta inte vore nog, så riskerar samma grupp att drabbas av väldigt låga pensioner senare i livet.

Det krävs större systemförändringar och åtgärder. I riksdagen driver vi därför frågan om bra arbetsvillkor och arbetsmiljö inom den kvinnodominerade äldreomsorgen och bra omsorg för de äldre, något som motverkas av regeringens nedskärningar inom äldreomsorgen. Elever med olika funktionsnedsättningar såsom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) nekas en likvärdig skolgång, även här på grund av regeringens nedskärningspolitik. Kvinnor som får assistans och lever på sjuk-och aktivitetsersättning eller försörjningsstöd får det också tuffare under den här regeringens politik på grund av minutstyrning, låg uppräkning av assistansersättningen och låg nivå på socialförsäkringarna. Med regeringens högerpolitik tvingas kvinnliga anhöriga att gå ner i tjänst eller sluta sitt jobb för att vårda sina anhöriga, unga tjejer passerar genom grundskolan med en växande psykisk ohälsa och ofullständiga betyg.

I Örebro kommun valde det förra styret (S, C och Kd) att ta bort stora delar av den så kallade örebronormen, ett extra tillägg inom försörjningsstöd som var riktat till just barnfamiljer medan det nuvarande styret (S, M, och C) har fortsatt på samma bana och tagit bort resterande delar av örebronormen som riktade sig till personer i ekonomisk utsatthet. Vänsterpartiet motsatte sig beslutet och har föreslagit återinförande av Örebronormen. Både i kommunen och regionen har vi lagt konkreta förslag för att förebygga, förhindra och stoppa mäns våld mot kvinnor genom att utbilda både politiker och anställda om strukturer kring mäns våld mot kvinnor samt att ge arbetsgivare och myndigheter i kommunen verktyg för att kunna fånga upp våldsutsatthet, larma kring och bemöta våldsutsatta. Inom regionen har vi även föreslagit ett återöppnande av förlossningen i Karlskoga så att kvinnor i hela länet ska ha rätt till trygg och bra förlossningsvård.

Idag deltar vi på kvinnostrejk på Stortorget. Därefter samlas vi för feministiskt pubhäng på Stora Örebro. Imorgon deltar vi på ABF:s arrangemang ett panelsamtal om V:s feministiska politik. Vi ses där!

För Vänsterpartiet

Nadja Awad, riksdagsledamot

Martha Wicklund, kommunalråd

Jessica Carlqvist, regionråd

Elin Terenius, partimedlem

Idag, på internationella kvinnodagen, står vi i solidaritet med kvinnor världen över. De stora protesterna i Iran handlar om kvinnors rätt att få vara sig själva. Det handlar om grundläggande rättigheter som att få uttrycka sig fritt och själv bestämma över sin egen kropp. Vänsterpartiets förslag på åtgärder för att öka trycket på den iranska regimen att sluta med det statliga sanktionerade våldet mot kvinnor i Iran är en del av vår feministiska utrikespolitik. Vi vill se utökade sanktioner på EU- och FN-nivå mot de nyckelpersoner inom det iranska ledarskiktet som bär ansvaret för våldet och dödandet.

Vi vill även se en terrorstämpling av det brutala iranska revolutionsgardet, IRGC. IRGC utövar brutalt våld mot de modiga människor som protesterar mot regimen. De har gjort sig skyldiga till mord, kidnappningar, tortyr och förföljelse av oliktänkande och andra som inte passar in i det iranska styrets världsbild. Sverige bör även använda sin roll som ordförande i EU:s ministerråd för att driva på för mänskliga rättigheter och för att markera mot den iranska regimen. Utrikesministern Tobias Billström och regeringen står inför ett val, och hittills har handlingslösheten varit uppenbar. Att säga slagord som ”jin, jiyan, azadi!” kräver också politisk handling.

Förtrycket av kvinnor i Iran är tyvärr inte unikt. Det pågår just nu i din närhet, helt öppet eller i det dolda, även i Sverige och i Örebro kommun. Kvinnors möjlighet att ge uttryck för sin individualitet begränsas genom normer, förväntningar och grupptryck. Det är begränsningar som vi aktivt måste motverka – det måste ske kontinuerligt och på alla nivåer. Det är anledningen till att Vänsterpartiet anser att det är så viktigt att arbetet med normkritik, genus och jämställdhet pågår redan i förskolan och skolan. Vi vill även se ökade satsningar på elevhälsan och utbilda elever i samtycke, sexualitet och relationer samt ge unga tjejer möjlighet att lära sig feministiskt självförsvar. Det är viktiga verktyg för att bryta toxiska mönster och på så vis bygga upp en samhällsstruktur där kvinnor är fria.

I Örebro har det rapporterats om 17 våldtäkter sedan sensommaren 2022, samtliga med koppling till nöjeslivet. Siffran är troligtvis högre än så, det finns ett mörkertal då många fortfarande väljer att inte anmäla. Var femte vuxen kvinna i Sverige har någon gång i sitt liv utsatts för allvarligt sexuellt våld. Det är nu av yttersta vikt att både regionen och kommunen arbetar förebyggande mot våldet. Arbetet behöver genomsyra samtliga verksamheter inom regionen och kommunen. Vi anser att kommunen och regionen behöver arbeta mer preventivt mot alla former av våld mot kvinnor och barn. För att göra det krävs ett helhetsperspektiv på vilka normer som förstärker könsmaktsordningen, och befäster destruktiva mansroller.

Vi har idag därför lämnat in en motion till både region- och kommunfullmäktige där vi föreslår att Region Örebro län och Örebro kommun erbjuder en kunskapshöjning och en grundläggande utbildning. Utbildningen ska rikta sig till både anställda och politiker och fokusera på strukturerna kring mäns våld mot kvinnor samt samhällets ansvar.

Kampen för kvinnors frigörelse och rätt till en trygg existens fortsätter, både här, i Iran och runt om i hela världen.

Med internationell solidaritet för vi kampen framåt! Kvinna, Liv, Frihet!

Läs motionen här

Nadja Awad (V), riksdagsledamot

Jessica Carlqvist (V), regionråd

Martha Wicklund (V), kommunalråd

Elisabeth Nilesol (V), ledamot i Jämställdhetsdelegationen