Skip to main content

Författare: cle2194

Så får vi Sveriges bästa utbildning – för alla barn

En ny skoltermin har precis dragit igång. För några det allra första året i skolans värld. Men som skolan är utformad i dag är det tyvärr fakta att alla barn inte får samma möjligheter. Det handlar både om barnets egen familjebild, men också om var i landet eller på vilken skola som barnet ska gå som riskerar att påverka vilken kvalitet på utbildning som hen får. Så får det inte vara menar jag och Vänsterpartiet. En bra utbildning är en mänsklig rättighet.

Den svenska skolan dras isär och elever med olika bakgrund och studieförutsättningar samlas på olika skolor. En förklaring är det fria skolvalet. Vänsterpartiet vill inte att elever och föräldrar ska tvingas välja mellan ”bättre” och ”sämre” skolor. Alla ska kunna lita på att skolan närmast hemmet är en bra skola med förutsättningar att ge eleverna den kunskap de har rätt till.

En jämlik skola är bra för alla. När elever med olika bakgrund möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. För att kunna kompensera för elevers olika bakgrund och behov måste skolans resurser användas rätt och i tid. Vi vill att det ska finnas tillräckliga resurser för särskilt stöd redan i förskolan och under de första åren i grundskolan. Vänsterpartiet vill att staten tar tillbaka huvudansvaret för skolorna från kommunerna. På så sätt kan pengar fördelas mer anpassat efter skolornas och elevernas behov.

Modellen där en viss summa pengar följer med varje elev (skolpeng) måste avskaffas då den skapar incitament för stora klasser. Klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers kunskapsinlärning. Tydligast är det för elever som går de första åren i grundskolan, samt elever som inte får så mycket stöd i sina studier hemifrån.

Vi anser att skolarbetet i första hand ska göras i skolan eftersom hemläxor riskerar att förstärka både klass- och könsskillnader. Vänsterpartiet är inte principiellt emot läxor men i den mån läxor ges ska det finnas tillgång till avgiftsfri lärarledd hjälp i skolan av en behörig lärare

Lärarnas arbetsvillkor måste förbättras. Administration måste minska och det behövs fler kollegor som har annan kompetens än att vara just lärare, exempelvis satsningar på elevhälsan.

Eftersom förutsättningarna ser så olika ut i olika kommuner kan också engagemang och satsningar på skolan skilja sig åt. Men alla barn, oavsett var de växer upp, är värda en undervisning av högsta kvalitet. Därför behöver staten ta ett ekonomiskt ansvar för skolan för att se till att resurserna fördelas efter behov och så att den blir likvärdig över landet.

Det är tydligt att det behövs en satsning på skolan med ökade medel. Men för att skapa en likvärdig skola behöver skolan också befrias från affärsverksamhet och särskiljande skolval. Skattepengar avsedda för utbildning ska gå till elever och personal – inte till skolföretagens vinster.

På detta sätt kan vi se till att skapa en bra utbildning för alla.

Cecilia Lönn Elgstrand, Skolpolitisk talesperson Vänsterpartiet Örebro

V kräver amnesti för ensamkommande flyktingbarn

Corona-pandemin har satt fingret på väldigt många brister och utmaningar i samhället. Få kommer ha gått igenom krisen helt oberörda, medan andra kommer att drabbas enormt hårt. Och det är alltid de mest utsatta som drabbas allra hårdast och det kan vi i Vänsterpartiet inte gå med på.

Redan innan pandemin slog till har vårt allt hårdare och mer inhumana flyktingmottagande gjort att människor som flytt för sina liv, tvingas tillbaka till de hemska situationer de flydde ifrån. Men en grupp flyktingar är extra utsatta och Corona-krisen drabbar dem fruktansvärt hårt. Många av de ensamkommande ungdomar som flytt hit senaste åren lever med ett konstant och skräckinjagande hot och ultimatum, som ingen av deras jämnåriga kompisar som är födda i Sverige tvinga leva och växa upp med.

Klara skolan och få ett jobb, eller riskera en fruktansvärd framtid! Så krasst är det tyvärr. För alla de ungdomar som fått en liten respit under den så kallade gymnasielagen, MÅSTE klara skolan, och de MÅSTE få ett jobb snabbt efter avklarade studier. Annars blir de skickade till länder de kanske aldrig satt sin fot i, där de riskerar misshandel, tortyr, avrättningar eller att bli tvångsrekryterade till terrororganisationer. Alltså precis det som de flydde ifrån.

Och i och med Corona-pandemin har arbetslösheten skjutit i höjden vilket gör att möjligheterna för de ensamkommande flyktingbarnen att få ett jobb efter gymnasiet blivit mycket sämre. Det har skapat en orimlig situation för dem som vi måste ändra på. Många av de här ungdomarna har bott i Sverige under större delen av sina liv. Det är ”våra” ungdomar. Deras framtid är här och de står redo att bli en del av samhället, vidareutbilda sig, börja arbeta inom sektorer som skriker efter arbetskraft och betala skatt som alla andra. Ändå kämpar samhället emot dem och lägger ner stor möda och enorma ekonomiska resurser på att få ut dem ur landet! Det är dags att vi i Sverige vaknar upp och börjar ta sitt ansvar för vår egen befolkning.

Förr kunde vi vara stolta över vårt humanistiska flyktingmottagande och Sverige är för många ett stort föredöme. Flyktingar och deras barn har också gjort Sverige starkt, innovationsrikt och framgångsrikt. Utan dem hade till exempel vården och omsorgen inte haft en chans att klara av utmaningarna under Corona-pandemin på det sätt vi gör just nu. Tusentals invandrare går varje dag till sina arbeten i välfärden, så att många andra har kunnat distansera sig ifrån varandra och arbeta hemifrån.

Nu är det dags för majoritetssamhället i Sverige att ge något tillbaka. Nu är det dags att visa den humanitet och solidaritet som en gång byggde Sverige. Därför kräver vi amnesti för alla ensamkommande flyktingbarn.

Martha Wicklund, (V) oppositionsråd
Tahera Jafari, (V) adjungerad till styrelsen

Stå upp för hbtq-personers rättigheter i Polen!

För att stå upp mot det eskalerande hatet mot hbtq-personer i Polen har polska aktivister bett svenska kommuner om hjälp. Därför vill vi att Örebro kommun uppmanar sin polska vänort Lodz att riva upp den hbtq-fientliga deklaration som staden antagit.

Sedan några år tillbaka pågår en omfattande kampanj mot hbtq-personers rättigheter i Polen. Kampanjen leds främst av regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) och den regeringsnära, ultrakonservativa organisationen Ordo Iuris.

Över hundra PiS-dominerade kommuner och regioner, motsvarande en tredjedel av hela Polen, har antagit olika former av hbtq-fientliga deklarationer. Det handlar dels om deklarationer som tar avstånd från “hbtq-ideologi” eller “hbtq-propaganda”. Andra lokala parlament har antagit “familjekontrakt” av hbtq- och kvinnofientlig karaktär, som formulerats av Ordo Iuris.

Som en reaktion mot detta har tre hbtq-aktivister gjort en “Hatets atlas” – en karta över de områden som antagit de hbtq-fientliga deklarationerna. Aktivisterna samlade helt enkelt in offentlig data över de hbtq-fientliga regionerna och markerade på en digital karta var dessa områden ligger. För detta har de nu stämts för ärekränkning av fem av regionerna, med hjälp av Ordo Iuris. Enligt den första stämningsansökan ska aktivisterna, om de döms, betala närmare 50 000 kronor i skadestånd till “familjevänliga” organisationer i den aktuella regionen. Som straff vill Ordo Iuris också att aktivisterna avkrävs offentliga ursäkter i såväl polsk media som i EU-parlamentet.

Några av de stämda aktivisterna bjöds in till EU-parlamentet i november förra året, inför att parlamentet skulle anta en resolution där de polska “hbtq-fria zonerna” fördömdes. För att visa sitt stöd föreslog aktivisterna att utländska städer och kommuner som har polska vänorter skriver ett öppet brev till vänorterna och ber dem riva upp eller inte anta de hbtq-fientliga deklarationerna.

Örebros polska vänort Lodz är en av de städer som har antagit denna hbtq-fientliga deklaration, något som vi i Vänsterpartiet starkt fördömer. För att visa att Örebro kommun står upp för alla människors lika värde föreslår vi att Örebro kommun skriftligen uppmanar Lodz att riva upp den deklaration som är en uppenbar kränkning av hbtq-personers rättigheter. Det skulle sända en stark signal, inte bara till de styrande i Lodz, utan till alla polacker, medborgare såväl som politiker, som kämpar för lika rättigheter.

Kampen för människors grundläggande rättigheter måste föras på alla fronter. Vi måste tala med våra familjer och våra vänner. Vi måste stå upp i parlament, på gator och torg. Vi måste stötta varandra mellan lands- och kommungränser. Örebro, kom med i kampen och visa var ni står!

Malin Björk (V)

EU-parlamentariker och hbtq-politisk talesperson

Vice ordförande i EU-parlamentets hbtq-grupp

Martha Wicklund (V)

Oppositionsråd, Örebro kommun

Linn Josefsson (V)

Ordförande, Vänsterpartiet Örebro

Jihad Menhem (V)

Regionråd, Region Örebro län

10 miljoner till låglönesatsning

Kommunledningen har tillsammans med Vänsterpartiet kommit överens om att avsätta 10 miljoner kronor årligen till en låglönesatsning. Satsningen innebär att åtta yrkesgrupper i kommunen kommer att omfattas av en höjning av lönen.

– För mig är det viktigt att medarbetarna i Örebro kommun har bra arbetsvillkor och rimliga löner. Därför gläder det mig att vi nu kan göra en särskild satsning på de yrkesroller som är lägre avlönade och som varje dag bidrar i våra verksamheter med sin kompetens och sitt engagemang, säger Kenneth Handberg (S) kommunstyrelsens ordförande.

Utifrån en analys av önskad lönestruktur med grund i Örebro kommuns arbetsgivarpolitiska lönestrategi för 2019–2021, har följande yrkesgrupper identifierats som aktuella:

  • Undersköterska
  • Personlig assistent
  • Barnskötare
  • Elevassistent
  • Fritidsledare
  • Fritidsassistent
  • Boendestödjare
  • Fordon och maskinförare

– Välfärden är samhällets ryggrad, utan den stannar Sverige. Under coronapandemin har allt fler insett vikten av att satsa på personalen inom vår välfärd. Det handlar till stor del om samhällsbärande yrken som är värda mycket mer än applåder. Därför gläder det mig som vänsterpartist att vi äntligen har fått igenom den här viktiga satsningen. För oss är det en viktig jämställdhetsfråga att yrken som främst är kvinnodominerade får en skälig lön, säger Martha Wicklund (V) kommunalråd.

Höjningen av lönen gäller månadsavlönade medarbetare som har en anställning i kommunen den 1 september 2020.

– Arbetet mot ett jämställt samhälle kan inte stanna av, det känns bra att vi i Örebro kommun tar steg mot vidare jämställdhetssatsningar. Med en rättvisare lönesättning kan vi bidra till att fler känner sig trygga i sin vardag, säger Per-Åke Sörman (C) vice ordförande kommunstyrelsen.

Låglönesatsningen görs utöver ordinarie lönerevision och innebär en generell höjning för samtliga medarbetare som omfattas.

– Det är viktigt att Örebro kommun är en attraktiv arbetsgivare med bra arbetsvillkor och skäliga löner. Den här generella lönehöjningen är en del av kommunledningen valtekniska samarbete med Vänsterpartiet, säger Marlene Jörhag (KD) kommunalråd.

Öbo ska vara en allmännytta

Under lång tid har vi sett en oroväckande utveckling på bostadsmarknaden i Örebro. Hyrorna stiger, men inte i takt med inkomsterna. Renoveringar följt av stora hyreshöjningar gör att människor inte har råd att flytta tillbaka när renoveringen är klar. Människor som befinner sig på den lägre delen av inkomstskalan har snart inte någonstans att ta vägen.

Vi i Vänsterpartiet vill nu slå vakt om det kommunala fastighetsbolaget Örebrobostäder som är en viktig del av boendesituationen i Örebro. De har gjort, och gör till stor del, otroligt viktiga insatser för en social bostadspolitik. Men när marknaden och privata hyresvärdar går åt ett håll för att maximera vinsten kan våra allmännyttiga bolag agera som motvikt istället för att följa efter. Öbo kan öka jämlikheten i Örebro genom att i högre grad bidra till att minska både bostadsbrist och segregation. För vad händer när det allmännyttiga Öbo allt mer följer i de privata bostadsföretagens fotspår? Var ska den ensamstående mamman eller pensionären bo när inte ens allmännyttan kan erbjuda bostad till en rimlig kostnad? I många fall är det billigare att köpa en bostad, men för det krävs att du har pengar på banken eller möjlighet att ta lån. För människor i låglöneyrken så är det i stort sett en omöjlig ekvation att spara ihop till den handpenning som krävs, har du dessutom en otrygg anställning så är dina chanser att få ett lån beviljat mycket små. För dessa personer, och de är många, så är det återstående alternativet att hyra sin bostad. Med dagens hyresutveckling blir det en kostsam affär i det långa loppet. Det är dyrt att vara fattig i Örebro 2020.

Vänsterpartiet lämnade på senaste kommunfullmäktige in ett förslag om hur Öbo kan blir mer allmännyttigt och mindre affärsmässigt. Vi tycker att Öbo har anpassat sig för mycket till en bostadspolitik som inte fokuserar på hyresgästernas bästa. Ofta möts de höga hyrorna och hyreshöjningarna med omfattande rabatter som förvisso är bra för hyresgästen på kort sikt, men på längre sikt innebär det att betydligt högre hyresnivåer etableras. Istället bör Öbo sätta hyror som är rimliga och som hyresgästerna kan klara både på kort och lång sikt. Rabatter bör vara ett rent undantag.

Under lång tid har Öbo gjort stora överskott genom bland annat utförsäljningar, något som har rättfärdigats med att pengarna behövs till framtida investeringar. Det är nu dags att pengarna kommer hyresgästerna till nytta. För att kunna sätta lägre hyror istället för att använda invecklade rabattsystem så föreslår vi att vinstkravet inom Öbo tas bort. Kommunen kräver idag att Öbo gör en vinst på drygt 85 miljoner varje år. Vinsten ska förvisso gå till framtida investeringar så som renoveringar och nybyggnationer, men Öbo kan istället låna pengar för att göra nödvändiga investeringar. Det skulle bli billigare för Öbo då avkastningskravet kostar mer än vad ett lån skulle göra. I förlängningen skulle det innebära att Öbo kan sätta mer rimliga hyresnivåer för sina hyresgäster.

Dessa förslag är bara några i en rad av åtgärder som vi kommer att presentera framöver. Vi vill att alla ska ha råd att bo i Vänsterpartiets Örebro och det kräver en stark allmännytta!

 Martha Wicklund, oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

Det offentliga måste vara bäst på trygga arbetsplatser

I den offentliga verksamheten som drivs med skattepengar så är politiken den yttersta ansvariga. Det är av den anledningen av yttersta vikt att det offentliga som arbetsköpare ständigt ligger steget före. Steget före med bra arbetsvillkor och trygga anställningar på arbetsplatser i kommuner och regioner. Det är personalen som dagligen finns ute i verksamheterna som alltid i alla lägen är experterna på arbetsmiljö och de arbetsuppgifter som utförs. När det måste göras förändringar och omorganisationer är det dem vi ska lyssna på först.

För att få starka engagerade personalgrupper som kan vara bollplank till arbetsköparna så är  rätten att organisera sig är grundläggande. Det gäller inte bara för offentliga arbetsköpare utan även för privata. De attacker på arbetsrätten som nu sker med försämringar av till exempel Lagen om anställningsskydd (LAS), kommer att sätta förutsättningarna för att organisera sig på skam. Inskränkningar i strejkrätten, förändring av hur man utser skyddsombud och generösa tolkningar av semesterlagen i våra regioner är några exempel på attacker på arbetsrätten och när lagar och avtal på arbetsmarknaden åsidosätts.

Försämringen av LAS ställer till det och flyttar tryggheten på arbetsplatserna tillbaka hundra år i tiden. När man får möjlighet att som arbetsköpare godtyckligt göra sig av med personal för att man inte behöver ange sakliga skäl så händer det något, något dåligt. Anställda som är rädda för att förlora jobbet kommer inte att vilja eller våga engagera sig på arbetsplatsen. De lagar och avtal, som är bra för våra arbetstagare, är inget som kommit eller uppstått av sig självt. Det vi uppnått i Sverige är resultatet av en engagerad och orädd arbetarklass som trots att det inte varit tillåtet ändå ställt krav på bättre villkor.

Tillkämpandet av rätten att få organisera sig fackligt samt att arbetarklassen också organiserade sig politiskt, har varit det som byggt det trygga Sverige vi så gärna pratar om. Vi skapade en svensk modell som så många säger sig värna om. Vilket land i världen som valt en annan väg har haft en bättre utveckling, där fördelningen av samhällets resurser varit rättvisare än i Sverige? En viktig fråga som man måste ställa sig när vi väljer väg framåt.

Satsningar på den gemensamma välfärden genom skattefinansiering har varit det som gjort att många andra länder blickat på just oss. Det ska vi värna om och det är vi som väljer väg vid valurnan vart fjärde år. Just nu kan vi konstatera att det finns en majoritet i Sveriges riksdag för att montera ner det vi gemensamt åstadkommit.

Rätten att organisera sig för att kunna förbättra bra lagar för arbetarklassen måste vi fortsätta kämpa för. Vi måste också gemensamt engagera oss för bra avtal på arbetsmarknaden. Det har varit den bästa vägen för Sverige och kommer att fortsätta vara det. Det är därför vi väljer att engagera oss fackligt på våra arbetsplatser! Det är därför vi väljer att engagera oss politiskt i Vänsterpartiet! Gör det du också!

Stefan Nilsson, Medlem i Transport

Marie Krantz, Medlem i Kommunal

Sunil Jayasooriya, Medlem i Livs

Lisa Nätterdal, Medlem i Handels

Joel Nilesol, Medlem i Vision

Martha Wicklund, Medlem i SEKO

Stärk och säkra urfolkets rättigheter!

Samerna är Sveriges ursprungsbefolkning och den 9 augusti är det varje år Urfolkens dag, en dag som Vänsterpartiet vill uppmärksamma i hela landet. Vi vill även återigen påminna om historian, som vi aldrig får glömma, och vi vill också ännu en gång framföra de för oss självklara och rättvisa åtgärder som behövs för att stärka och säkra samernas rättigheter.

Historiskt i Sverige, liksom i flertalet andra länder, har ursprungsbefolkningens territorium både koloniserats och exploaterats. Koloniseringen har skett med olika metoder, vissa brutalt våldsamma och andra relativt fredliga. Resultatet har dock varit liknande – ursprungsbefolkningens territorium och rättigheter har konfiskerats och kränkts. Språk, levnadssätt och kultur har förbjudits och naturresurser har plundrats, utan kompensation eller omtanke för den känsliga naturen i urfolkens territorium. Även det moderna samhällets ständiga krav på moderniseringar, effektiviseringar, ökad produktion, omsättning, vinst och rikedom har skövlat marker i ursprungsbefolkningens territorier.

Internationellt håller Sverige fanan högt och ger sken av att de mänskliga rättigheterna efterlevs, trots att urfolkets rättigheter fortfarande åsidosätts. ILO 169, som behandlar urfolkens rättigheter, antogs av internationella samfund 1989. Men trots att över 30 år passerat har Sverige fortfarande inte ratificerat ILO-konventionen. Inte heller lever Sverige upp till urfolksdeklarationen som FN antog för 13 år sedan, 2007, som bland annat fastslår ursprungsbefolkningens rätt till självbestämmande. I deklarationen bekräftar medlemsstaterna att de ska respektera, främja och ”på intet sätt begränsa urfolkens rättigheter, och att upprätthålla principerna i FN:s deklaration om urfolkens rättigheter som antogs av generalförsamlingen den 13 september 2007”. Genom att samer idag tvingas driva rättsprocesser mot staten, men också mellan samiska grupper, för att få rätt till det som FN genom ILO 169 och urfolksdeklarationen slagit fast att världens alla ursprungsbefolkningar har rätt till, fortsätter Sverige förtrycka vår ursprungsbefolkning.

Vänsterpartiet är tydliga med att Sverige behöver en annan politik för vår ursprungsbefolkning. En vänsterpolitik som säkrar urbefolkningens rätt till land, vatten, språk, kultur och levnadssätt. En vänsterpolitik som driver igenom ILO 169:s ratificering och förändrar rennäringslagstiftningen till en inkluderande lagstiftning för alla samers lika rätt – det är dags för Sverige att göra rätt!

Martha Wicklund (V), Oppositionsråd Örebro kommun
Daniel Johansson (V), Distriktsstyrelseordförande Västerbotten

 

Bekämpa rasismen på alla plan

Vår värld lider så mycket på grund av förtryck och orättvisor. Människor med en annan etnicitet eller religion möter rasism och främlingsfientlighet i sin vardag. Vi ser hur det påverkar vårt samhälle, vi ser hur rasism förekommer i alla former och hur klyftorna ökar mellan människor. Med växande klyftor ökar också behovet av att hitta syndabockar.

Jag minns hur vuxna män i uniform misshandlade en mörkhyad 12-årig pojke i Kista galleria i Stockholm för att han ansågs vara för högljudd.

Jag minns hur mörkhyade människor mötts av misstro inom vården med följd att livshotande sjukdomstillstånd avfärdats av vårdpersonal som kulturell svimning.

Jag minns hur en partiledare publicerade en bild på sig själv i jaktkläder tillsammans med texten ”stärk gränsen” i samband med att en flykting skjutits till döds av gränspolisen i Grekland.

Jag minns alla snack jag har haft med mina barn på kvällarna. Inte heller barnen är förskonade från rasismen och jag försöker dagligen utrusta dem med kunskap och styrka så att de lättare kan bemöta den.

Jag minns alla de gånger jag själv har utsatts för rasism för att jag är kvinna, svart och beslöjad. Rasism och främlingsfientlighet skapar rädda människor och samhällen, jag hör och ser dagligen hur denna förändring sker.

Nu räcker det. Jag och mitt parti står alltid redo att kämpa mot orättvisor och rasism oavsett om det är på skolgården, i fikarummet eller i kommunfullmäktige. Vi vill se ett annat samhälle, ett rättvist samhälle med utrymme för alla typer av människor. Ett samhälle med plats för alla skapas genom att se till att var och en får välja hur hen vill leva sitt liv och med vilka ord hen vill beskriva sig. I ett sådant samhälle fokuserar vi på det vi har gemensamt istället för på det som skiljer oss åt.

I den politiska debatten hörs ofta sägas att vi måste våga prata om de verkliga problemen, att den misslyckade invandringspolitiken inte får döljas. Visst innebär det problem när människor tvingas fly från krig och förföljelse. Men problemet är inte flyktingarna, utan bristen på likvärdig utbildning, arbeten och bostäder. Problemet är inte invandrarna, utan hur samhället ser på dem som lämnat allt för att komma till Sverige för att söka skydd. Lösningen är inte att stängas ute – lösningen är att bygga ett Sverige för alla oavsett bakgrund med en stark välfärd och omfördelning av makt och resurser som förutsättning.

Vänsterpartiet är det politiska alternativ som kan kanalisera människors känsla av maktlöshet till en konstruktiv kamp för förändring av samhället. Vi kämpar för konkreta förbättringar av människors livssituation. Det handlar om att bedriva en kraftfull politik för att utjämna klassklyftorna och för alla människors rätt till arbete, bostad och utbildning. Det handlar också om att bekämpa rasism och diskriminering. En antirasistisk politik är en politik för solidaritet och rättvisa.

Den rasistiska rörelsen upprätthåller en manlig överordning, den är ett direkt hot mot kvinnors rättigheter. Kampen mot rasism och högerextremism hör därför nära samman med den feministiska kampen. Vi kommer att fortsätta med motstånd från en stark vänster som samlas i en bred folklig allians för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi i Vänsterpartiet kommer att fortsätta kämpa för ett samhälle för alla.

Faisa Maxamed, kommunfullmäktigeledamot, Vänsterpartiet Örebro