Skip to main content

Författare: cle2194

Pressmeddelande: Vänsterpartiet om felaktig överkompensation till friskolor: ”Gör mig riktigt upprörd”

Fria förskolor och skolor överkompenseras av Örebro kommun med cirka 4,5 miljon kronor om året. Det visar ett ärende som kommer upp i Programnämnd Barn och utbildning i veckan.

– Slöseriet måste få ett stopp, det här gör mig riktigt upprörd, säger Cecilia Lönn Elgstrand (V).

Jag har efterfrågat mer insyn i ersättningsmodellen eftersom jag har misstänkt att friskolor ersätts för kostnader som de inte har, och nu visar det sig att mina farhågor stämmer, säger Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Cecilia Lönn Elgstrand.

Ärendet tas upp på Programnämnd Barn och utbildnings sammanträde på torsdag. Det handlar om ersättning för administrativa kostnader som både finns inbakad i ersättningen för lokalkostnader, men även som en egen post om 3%. Örebro kommun har alltså betalat ut ersättning till fria förskolor och skolor två gånger för samma sak.

– Det här är ett tydligt exempel på varför marknadsskolan och avregleringen av skolan är dålig. Här har Örebro kommuns skolbudget pumpat ut 4,5 miljon om året i många år. De pengarna hade ju gjort mycket bättre nytta i kommunens ansträngda ekonomi för att få alla barn att klara av skolan.

I Programnämnd Barn och utbildning tas på torsdag ett beslut om att justera felet från 1 januari 2022. Samtidigt förväntas nämnden besluta om att låta även höstens ersättningar betalas ut med för hög nivå.

Vänsterpartiet kommer yrka på att överkompensationen omedelbart tas bort. Dessutom krävs transparens i ersättningarna för att undvika att liknande fel upprepas i framtiden. Vänsterpartiet vill nu att det utreds om det finns något sätt att få tillbaka överkompensationen retroaktivt.

– Örebro kommun har gjort det lukrativt att bedriva skolverksamhet i Örebro i många år nu. Det måste få ett snabbt stopp innan mer av skattebetalarnas pengar rinner ut. Det finns flera problem att ta itu med, ett exempel är nybyggnation av skolor där Örebro kommun tvingas höja ersättningsnivåerna automatiskt till de fristående oavsett om de satsat på sina lokaler eller ej. Dessa exempel visar ytterligare vilken katastrof marknadsskolan är.

Fria mensskydd är en jämställdhetsfråga

Cirka hälften av Sveriges invånare har en livmoder. Under cirka 30 år av sitt liv kommer dessa invånare att ha mens. I snitt lägger en kvinna mellan 40 000 och 70 000 kronor på mensskydd under sin livstid. Därför vill Vänsterpartiet ge möjligheten till gratis mensskydd för ungdomar upp till 20 års ålder.

Det finns fortfarande ett tabu kring mens. Att göra mensskydd tillgängligt och synligt på exempelvis skolor och ungdomsmottagningar skulle bidra till att bryta denna tabu ytterligare.

Mens är även en klassfråga. Många unga har föräldrar som kan betala för mensskydd, men den som av olika anledningar inte vill eller kan fråga sina föräldrar om pengar till mensskydd kan istället tvingas använda sitt studiebidrag, veckopeng eller egna besparingar. Det kan handla om cirka 100 kronor per månad, något som kan tyckas vara en liten summa. Men för en högstadie- eller gymnasieelev är den desto mer betydande och kan vara avgörande för om du kan hänga med kompisarna på bio, ta en fika på stan eller spara ihop till ett efterlängtat inköp. Gratis mensskydd skulle innebära en ekonomisk avlastning för de som lever under knappa ekonomiska förhållanden.

Vi ser återkommande hur kvinnor, just för att de är kvinnor, tvingas kämpa lite hårdare för att män har ett försprång som är inbyggt i systemet. Vänsterpartiet har alltid kämpat för att utjämna dessa skillnader. Genom historien har kvinnor alltid tvingats kämpa i uppförsbacke, vare sig det gäller grundläggande fri- och rättigheter som rösträtt eller det faktum att de som arbetar inom kvinnodominerade yrken själva får betala för sina arbetsskor. I Örebro har Vänsterpartiet infört ett bidrag för att bland annat undersköterskor och förskolepersonal ska kunna köpa arbetsskor. Det handlar om relativt små satsningar som tillsammans gör stor skillnad för kvinnors ekonomi och frihet. Gratis mensskydd skulle vara ytterligare en sådan satsning som hjälper till att minska det ekonomiska gapet mellan kvinnor och män. Med Vänsterpartiets politik minskar dessa skillnader så att män och kvinnor har samma förutsättningar.

Vi i Vänsterpartiet gläds åt och vill uppmuntra unga företagare som exempelvis örebrobaserade Period Pack som har tagit fram en behållare för mensskydd. Dessa behållare finns nu bland annat på skolor i Lindesbergs kommun samt på PEAB i Örebro, något som hyllats av facken och berör ett stort antal medarbetare. För att fler kvinnor ska kunna verka inom exempelvis byggbranschen så är tillgång till sanitet och gratis mensskydd viktiga åtgärder. Att tillhandahålla basala hygienprodukter som t.ex. toapapper, tvål och mensskydd till medarbetare är en absolut nödvändighet för den som vill vara en bra arbetsgivare, här behöver Örebro kommun göra mer. För Vänsterpartiet är det i första hand kommuner, regioner och stat som måste gå före och bryta mark. Det är vi tillsammans som skapar förändringen.

Ska vi få till riktig jämställdhet med en jämlik skola och en arbetsmarknad där alla kan vara med måste vi se till att alla kan vara med på lika villkor.

Mensskydd är inte en kvinnofråga – det är en jämställdhetsfråga.

 

Martha Wicklund,

Kommunalråd, Vänsterpartiet Örebro

 

Pressmeddelande: Vänsterpartiet tydliggör sin hållning i BRT-frågan

För Vänsterpartiet är en välfungerande och tillgänglig kollektivtrafik avgörande för att minska trängseln i ett växande Örebro. När fler kan ta bussen blir det mer plats till de som behöver åka bil. Vi vet att vi måste minska antalet bilar för att minska både trängsel, buller, olyckor och luftföroreningar. Genom BRT kan vi också inkludera och knyta ihop våra stora bostadsområden. Vi har hela tiden stått bakom BRT och ser det som en viktig del av kollektivtrafiken för hela kommunen och länet.

– Vi lyfte frågan som en del av valet 2018, för oss är det viktigt att vara konsekventa och att väljarna kan lita på oss. Vi tycker att snabba bussar i centrum är en viktig del i ett välfungerande kollektivtrafiksystem. Men BRT är som sagt bara en del av en större helhet. För oss är det viktigt att vi har en fungerande kollektivtrafik både i de mindre orterna i kommunen och i staden, säger Vänsterpartiets kommunalråd Martha Wicklund.

Utöver det så är det Vänsterpartiets generella hållning att biljettpriset ska hållas lågt med den långsiktiga planen att införa avgiftsfri kollektivtrafik. Vi ser även ett behov av att se över pendlarparkeringar och matarbussar för att göra resandet smidigt.

– Det ska vara enkelt och billigt att åka kollektivt, så att så många människor som möjligt väljer det framför bilen. Vi måste ha en bra kollektivtrafik för att vägarna inte ska korka igen och för att vi ska kunna nå klimatmålen. För oss handlar det om en helhetssatsning, säger Martha Wicklund.

Vänsterpartiet har hela tiden motsatt sig försämringar av kollektivtrafiken på landsbygden. I regionen har vi konsekvent motsatt oss både höjningar av biljettpriser och nedläggningar av busslinjer på landsbygden.

Därför tar Vänsterpartiet i regionen just nu fram ett kollektivtrafikprogram som ska gälla hela länet. Vi behöver se över hela kollektivtrafiksystemet, både hur det ska fungera, vilka trafikslag vi bör satsa på, men också hur vi ska finansiera kollektivtrafiken i framtiden. I Vänsterpartiets budget för region Örebro län satsar man ca 35 miljoner kronor mer än styrande partier under 2022 för att förstärka kollektivtrafiken.

– Fokus ska inte bara vara på storstaden utan på hela länet. Kollektivtrafiken är en självklar del av utveckling av hela regionen. Det är olyckligt att styrande partier i regionen väljer att satsa på vissa områden samtidigt som man genomför stora försämringar i kollektivtrafiken på till exempel landsbygden, säger Vänsterpartiets regionråd Jihad Menhem.

Höj blicken och säkra livsmedlen

Åkermark kan man inte tillverka. Det är en ändlig resurs som naturen har skapat under tusentals år. Genom generationer av människors hårda arbete blev jorden brukbar. Jorden är basen för våra livsmedel. Därför måste de åkrar med odlingsbar mark som breder ut sig i öppna landskap bevaras och respekteras.

Vi i Vänsterpartiet har länge drivit frågorna om vikten av självförsörjning av livsmedel och att bevara den odlingsbara marken vi har i Örebro, både kommun och i länet. Vi har under en längre tid krävt att omfattningen och kvaliteten på odlingsbar mark ska kartläggas, så att planeringsprocessen underlättas. Vi väntar fortfarande på att det arbetet ska göras.

Samtidigt är det viktigt att bostäder byggs åt alla invånare, och att företag kan utvecklas på ett hållbart sätt. De här olika perspektiven krockar ibland. Vid flera tillfällen på sistone har planerade bostäder behövt stoppats eftersom det skulle tagit viktig åkermark i anspråk. Nu senast har exploateringen vid Törsjö-området satt fokus på problemen med att bygga på odlingsbar mark. I det fallet handlar det om utbyggd kapacitet för logistikverksamheten och potentiella arbetstillfällen, vilket också är viktigt att understödja.

Vi behöver helt enkelt hitta lösningar som fungerar för alla olika intressen. Därför tror vi att vi måste börja höja blicken och se hela länet som både arbetsmarknad och bostadsmarknad. Kommunerna måste kunna samarbeta mer, istället för att bara se till sina egna intressen och se andra kommuner som konkurrenter av arbetstillfällen och skatteintäkter. Kanske finns det andra platser i länet som lämpar sig bättre för vissa etableringar. Kanske finns det andra platser där vi bygga bostäder, utan att förstöra livsviktig åkermark. Det ska inte spela någon roll om du arbetar i Hallsberg och bor i Örebro eller Nora. Att kunna vara flexibel och kunna röra på sig för att söka sig till försörjning, utbildningar eller nära och kära, har alltid varit Sveriges styrka. Det måste vi verkligen främja!

Men då krävs det samarbete på riktigt och då kan inte marknadskrafterna få avgöra allt. Som till exempel hur kollektivtrafiken ska gå på landsbygden eller mellan länets kommuner. Idag ser vi att man bygger ut kollektivtrafiken på vissa ställen, samtidigt som busslinjer läggs ner på landsbygden, vilket är otroligt olyckligt. Kollektivtrafiken är avgörande för att hela länet ska kunna utvecklas, och vi måste börja se den som en samhällsservice som bara ska fungera överallt, och inte som en produkt där ”kundunderlag” får avgöra.

Vi behöver se över hela kollektivtrafiksystemet i länet, både hur det ska fungera, vilka trafikslag vi bör satsa på, men också hur vi ska finansiera kollektivtrafiken i framtiden. Därför har vi i Vänsterpartiet i Örebro län satt igång ett arbete med att ta fram ett eget kollektivtrafikprogram. Ett program som ska hålla ihop i hela länet och inte bara ser till enskilda kommuner. Ibland ser man inte skogen för alla träden, brukar man säga. Det gäller absolut kring kollektivtrafiken, så det är dags att höja blicken.

Linn Josefsson (V), ledamot programnämnd Samhällsbyggnad Örebro kommun
Jessica Carlqvist (V), ledamot Samhällsbyggnadsnämnden Region Örebro län
Kenneth Lantz (V), Regional tillväxtnämnd, Region Örebro län

Pressmeddelande: Örebro kommun når inte klimatmålen – utlys klimatnödläge!

Örebro kommun har misslyckats med att uppnå de egna klimatmålen. För att växla upp klimatarbetet har Vänsterpartiet föreslagit att kommunen ska utlysa klimatnödläge. Idag togs motionen som lämnades in i september 2019 upp på Kommunfullmäktige. Vänsterpartiets kommunalråd Martha Wicklund menar att vi kan dra lärdomar från hur Örebro kommun har hanterat Coronapandemin.

– Under Coronapandemin har vi sett bevis på att vi tillsammans som en kommun kan få till snabba och effektiva förändringar för att hantera en pågående kris eller ett nödläge. Kommunen har också lyckats förmedla allvaret i situationen och visat på vad som krävs för att både hantera och komma ur krisen. Under Corona var viss nedstängning nödvändig, klimatkrisen kräver istället en rejäl omställning. Coronakrisen har visat hur starka vi är när vi jobbar tillsammans mot samma mål, säger Martha Wicklund.

Vänsterpartiet, majoriteten av den samlade forskningen och en växande del av det svenska folket anser att vi befinner oss i ett klimatnödläge. Vi behöver ta till kraftfulla åtgärder på alla samhällsnivåer om vi ska klara av klimatmålen på kort och lång sikt.

– Örebro kommun kan inte lösa världens problem, men förändringen måste ske på alla nivåer. Vi måste gemensamt göra allt vi kan för att undvika en oåterkallelig och storskalig katastrof, att kommunen inte når de egna klimatmålen talar sitt tydliga språk. Vi måste agera nu för att vända utvecklingen, än är det inte försent, säger Martha Wicklund.

Ett klimatnödläge skulle kortfattat innebära att Örebro kommun erkänner att vi befinner oss i ett klimatnödläge och att nödläget kräver massmobilisering och akuta genomgripande åtgärder på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Klimatnödläget skulle även innebära att Örebro kommun tar fram en klimatnödlägesplan som genomsyrar kommunens strategiska arbete.

– Vi ser ett massutdöende av arter, omfattande skogsbränder, värmeböljor, torka och stigande havsnivåer. Att Örebro kommun inte har uppnått de egna klimatmålen är ett bevis på att vi behöver göra mer. Därför måste vi som kommun vidta kraftfulla åtgärder tillsammans med andra aktörer. Vi måste göra det tillsammans, men det är Örebro kommun som måste visa vägen, säger Martha Wicklund.

Vänsterpartiets förslag om minnesmärke för Sveriges första pridemarsch blir verklighet

Tack vare Vänsterpartiets motion som lämnades in 2019 så kommer det nu upprättas ett minnesmärke som uppmärksammar platsen för Sveriges första pridemarsch. Lagom till 50-års jubileet blir förslaget verklighet.

– Det är en glädjens dag och en slags upprättelse för de tappra personer som för 50 år sedan tog upp kampen för hbtq-personers rättigheter, säger Vänsterpartiets kommunalråd Martha Wicklund. 

Den 15 maj är det 50 år sedan ca 15 personer samlades på Järntorget i Örebro för att demonstrera i vad som brukar kallas Sveriges första pridemarsch. Demonstrationståget som gick från Järntorget till Stortorget 1971 skulle komma att bli startskottet för den svenska priderörelsen.

– Att den här historiska händelsen ägde rum just i Örebro är något vi ska vara stolta över. Att Örebroare tog täten för denna viktiga människorättsfråga är värt att hedra. Minnesmärket fungerar även i utbildningssyfte för kommande generationer, säger Martha Wicklund.

Samtidigt som situationen för hbtq-personer har förbättrats i vissa avseenden sedan 1971 så finns det krafter som försöker hindra arbetet med hbtq-personers rättigheter. I Örebro vill flera partier stoppa viktiga förebyggande insatser som hbtq-diplomeringar av kommunal verksamhet. I Polen har den konservativa regeringen infört så kallade hbtq-fria zoner i ett hundratal kommuner och regioner.

– Det är därför extra viktigt att Örebro kommun tydligt visar att vi är en kommun som står upp för mänskliga rättigheter. Ett minnesmärke har ett viktigt symbolvärde, men utöver det måste vi jobba med hbtq-frågan på alla nivåer. Ett av sätten är att ge frågan större plats i det offentliga rummet, vilket vi nu gör genom det här minnesmärket. Jag hoppas att det blir ett framstående inslag i Örebro stad, säger Martha Wicklund.

Även om minnesmärket är en viktig seger för Vänsterpartiet och för alla människors lika värde är verkligheten fortfarande den att hbtqi-personer i högre grad utsätts för både hot, hat, våld och diskriminering. De drabbas i högre grad av psykisk ohälsa och transpersoner är överrepresenterade i självmordsstatistiken.  

– Så länge som människor förföljs och hatas bara för att de är sig själva eller för vem de älskar så kommer Vänsterpartiet fortsätta slåss för en samhällsförändring. Vi har sett hur utvecklingen för hbtqi-personers rättigheter de senaste åren har börjat gå åt fel håll. Vi i Vänsterpartiet kommer aldrig sluta kämpa för att bryta heteronormen och se till att samhället är öppet och inkluderande för alla, säger Martha Wicklund.

50 år efter första pridemarschen är det långt kvar till jämlikhet

”Sexuell jämlikhet” och ”Alla har lika värde” – så löd några av budskapen på plakaten när ca 15 personer samlades på Järntorget i Örebro för att demonstrera i Sveriges första pridemarsch. Detta var den 15 maj, 1971. De marscherade för vad som borde vara en självklarhet – alla människors lika värde oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Har vi uppnått det, kanske du frågar dig? Svaret: delvis, men vi har en lång väg kvar innan vi har jämlikhet på riktigt.

Vissa viktiga framsteg har gjorts: från och med 1979 betraktas inte längre homosexualitet som en sjukdom, sedan 2009 tillåts samkönade äktenskap och samkönade har också rätt att prövas som adoptivföräldrar.

Men det finns även krafter som vill ta bort och inskränka hbtq-personers rättigheter och möjligheter.

I Polen har den konservativa regeringen infört så kallade hbtq-fria zoner i ett hundratal kommuner och regioner. I Örebro vill flera partier stoppa viktiga förebyggande insatser som hbtq-diplomeringar av kommunal verksamhet. Flera kommuner runt om i landet, särskilt de som styrs av Sverigedemokraterna, har aktivt jobbat för att stoppa viktiga delar av arbetet som ifrågasätter heteronormen. Vi ser runtom i Sverige och Europa en utveckling som gör livet som hbtqi-person inte bara svårare, men också mycket farligare.

Vänsterpartiet vill att hbtqi-personer ska känna sig trygga och välkomna i Örebro. Så är det tyvärr inte idag. Transpersoner drabbas i högre grad än andra av psykisk ohälsa och är överrepresenterade i självmordsstatistiken. Vi vill därför bland annat satsa på förstärkt transkompetens inom elevhälsan samt att kommunen upprättar ett minnesmärke för att uppmärksamma Sveriges första pridemarsch. Att denna historiska händelse ägde rum just i Örebro är något vi i Vänsterpartiet är stolta över, ett minnesmärke skulle vara ett bevis på att Örebro kommun står upp för alla människors lika värde.

I riksdagen har Vänsterpartiet bland annat fått igenom införande av registrerat partnerskap, att homosexuella skyddas av lagar om hets mot folkgrupp, rätt till insemination för lesbiska par och rätt till bostadsbidrag för homosexuella sambopar. Under tiden som Vänsterpartiet har varit med och styrt Region Örebro Län har ett bra bemötande oavsett läggning eller könsuttryck varit en viktig fråga för oss, och många verksamheter har hbtq-diplomerats, däribland ungdomsmottagningar, hudkliniken och Ängens vårdcentral.

Att värna om alla medborgare i Örebro innebär även att vi måste våga satsa på utbildning, förståelse och tolerans. Utbildning och kompetenshöjande insatser måste få kosta pengar, alternativet är okunskap och ur denna okunskap kan både hat och främlingsfientlighet växa. En ökad förståelse och acceptans för människors olikheter skulle göra vårt samhälle mycket starkare. Att lokala partiföreträdare, i kommunfullmäktige som är kommunens högst beslutande organ, ägnar sig åt att killgissa sig till att förebyggande insatser inte behövs samtidigt som fakta och forskning avfärdas är en farlig utveckling som riskerar att ställa grupper mot varandra.

Vänsterpartiet välkomnar kommunala hbtq-diplomeringar. Kanske vore det en bra idé att börja med alla ledamöter i kommunfullmäktige för att kunna föra ett seriöst samtal kring denna viktiga fråga framöver.

Martha Wicklund,

Kommunalråd, Vänsterpartiet Örebro

Fotnot: Den 15 maj kl. 11-12 anordnar Vänsterpartiet Örebro ett livesänt panelsamtal för att uppmärksamma 50-års jubileet av Sveriges första pridemarsch. Medverkar gör Vänsterpartiets EU-parlamentariker Malin Björk samt författaren och debattören Mian Lodalen. Samtalet leds av kommunalråd Martha Wicklund.

Dags för ett rättvist och solidariskt Sverige

När den industriella revolutionen tog fart i Sverige under andra halvan av 1800-talet låg arbetarnas liv i industrimagnaternas händer. Arbetet var tungt och farofyllt, arbetstiden lång och någon fritid existerade inte. På den tiden var medellivslängden cirka 44 år. När arbetarna insåg att industrimagnaterna faktiskt var helt beroende av deras värdefulla arbete började de organisera sig och gå samman – de började ställa krav på bättre arbetsvillkor. Successivt har arbetstiden minskat, säkerheten förbättrats och rätten till semester tillsammans med andra viktiga reformer har drivits igenom. Som en del av de förbättrade villkoren insåg även arbetarna att de behövde ställa krav på politiken. Under åren drevs viktiga frågor igenom, till exempel reformer som säkerställde ordentliga hem till människor och rätten till fritid och rekreation.

Rätten till ett bra och meningsfullt liv, inte bara möjligheten att överleva, tog åratal av kamp från arbetarrörelsen. Idag ser vi ett Sverige där dessa rättigheter alltmer luckras upp. Vi har sett hur arbetarnas villkor har fått underkasta sig bolagens vinster, vi har sett enorma skattesänkningar och bidrag till de rika, och vi har sett hur de med störst behov är de som får betala. Bostäderna i miljonprogrammet som såg till att alla människor skulle ha fungerande hem med rinnande vatten och toaletter står idag och förfaller. Det har införts allt fler osäkra anställningsformer så som visstidsanställning och gig-jobb där arbetare måste jaga allt snabbare för att få tillvaron att gå ihop. Vi får allt fler rapporter om barnfamiljer som tvingas förlita sig på välgörenhetsorganisationers matkassar när de inte har råd att sätta mat på bordet till sina barn.

De senaste decennierna har Sverige legat högt upp på listan gällande snabbast ökande klyftor i världen. Skillnaden mellan rik och fattig blir allt större. När Coronapandemin slog till under förra året blev urholkningen och underfinansieringen av välfärden smärtsamt tydlig. Under lång tid har färre slantar gått till den viktiga vården, skolan och omsorgen. Istället har de omfördelats och hamnat i fickorna på den ekonomiska eliten i Sverige. När välfärden utsattes för den enorma påfrestning som pandemin innebär, så kan vi tydligt se hålen som uppstått av denna orättvisa omfördelning.

Vi vill vara tydliga med att vi är stolta och oerhört tacksamma för den enorma insats som personalen inom sjukvården, skolan och omsorgen har gjort. Den uthållighet, kämpaglöd och förmåga som alla fina yrkesmänniskor i välfärden har uppvisat är en avgörande orsak till att fler människor inte har dött. Men drar vi en parallell mellan arbetares situation när arbetarrörelsen en gång startade så ser vi en tillbakagång. Semestertimmar dras in då det saknas vikarier, fler jobbar övertid och fler människor blir sjuka av sina jobb när kraven, arbetsmiljön och villkoren blir allt mer omänskliga.

Idag firar vi arbetarnas dag, men vi har en lång väg att gå. Låt oss på riktigt se till att alla människor har råd att leva – inte bara överleva. Låt oss ha schyssta arbetsvillkor och möjlighet till ett värdigt, meningsfullt och friskt liv. Vi måste återigen slåss för att omfördela Sveriges gemensamma rikedomar. Det är dags att sluta se på när de extremt rika fortsätter att plundra välfärden på bekostnad av vanliga hårt arbetande människor. Det har aldrig funnits så mycket pengar som idag, samtidigt blir det allt svårare att få stöd och hjälp för de som behöver det allra mest. Sveriges arbetare har fått stå tillbaka tillräckligt nu samtidigt som utdelningarna till aktieägarna fortsätter att öka. Det är dags att de rika börjar bidra till återuppbyggnaden av ett av världens mest jämlika länder. Det är dags att återta välfärden och våra gemensamma skyddsnät, det är dags för ett mera rättvist och solidariskt Sverige. Det börjar med dig och mig, tillsammans kan vi skapa en förändring som gynnar majoriteten – inte bara några få.

 

Martha Wicklund, kommunalråd Vänsterpartiet Örebro

Linn Josefsson, ordförande Vänsterpartiet Örebro