Skip to main content

Låt inte kommersiella företag avgöra bostadsfrågan

I år kommer många örebroare nås av det dystra beskedet att lägenheten de bor i ska säljas. Öbo ska, på uppdrag av de styrande partierna S, C och Kd sälja ett antal av allmännyttans lägenheter.

Det är ännu oklart vilka lägenheter som kommer att säljas, hur många det rör sig om, eller vilken hyresvärd som blir köparen. Vi i Vänsterpartiet är oroliga för vad försäljningen kan innebära för de hyresgäster som bor där, och vi är rädda för att konkreta planer kommer att presenteras så pass sent att de boende inte hinner protestera.

Vi ser också utförsäljningen som det senaste beviset på att Öbo blir mer och mer som vilket annat vinstdrivande bostadsbolag som helst, istället för det allmännyttiga bolag det borde vara. Det gäller avkastningen på miljarder, och mångmiljon-utdelningar varje år till Örebro kommun. Det gäller omfattande renoveringar som vi sett i bland annat Varberga och Västhaga. För dessa renoveringar har mottot varit ”allt ska bli nytt” snarare än att genomföra nödvändigt underhåll. Detta används sedan som huvudargument för att kraftigt höja hyrorna. I flera av våra större områden har vi nu människor som inte längre kommer att ha råd att bo kvar.

På kommunfullmäktige efterfrågade vi att Socialdemokraterna ska ta ansvar för Öbos utveckling men svaren vi fick lämnade mycket att önska. Kenneth Handberg (S) hänvisar till att Öbo ska skötas på ”affärsmässiga principer”. Men sanningen är den att kravet på affärsmässiga principer inte är något hinder för att Öbo ska ta samhällsansvar. Det är ett dåligt argument då allmännyttans uppdrag innebär ett tydligt samhällsansvar. Det är styrande politiker som Kenneth Handberg (S), och Öbos ledning som väljer vad som ska innefattas i detta samhällsansvar. Öbo är ett välskött bolag som äger ett stort antal bostäder runt om i Örebro vilket ger en unik möjlighet att också värna örebroarna.

Samtidigt som Kenneth Handberg (S) beklagar sig över rikspolitiken så är hans partikamrater i regeringen upptagna med att införa marknadshyror i nybyggda bostäder, något som skulle slå hårt mot hyresgäster i Örebro kommun. För oss i Vänsterpartiet är det uppenbart att vi måste försvara de allmännyttiga bostadsbolagen både i kommunen och i riksdagen. Vi måste sätta stopp för de som vill göra bostaden till en fråga för kommersiella bolag, för oss i Vänsterpartiet så är alla människors rätt till ett hem en självklarhet.

Martha Wicklund

Oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro

Linn Josefsson

Samhällsbyggnadspolitisk talesperson, Vänsterpartiet Örebro

Fotnot: Den 22 februari kan alla örebroare ta del av ett panelsamtal med journalisten Kent Werne om utmaningarna för allmännyttan och vad Vänsterpartiet vill göra på lokal och nationell nivå. Mer information hittar ni på vår hemsida: orebro.vansterpartiet.se/LIVE

Stoppa övergreppen mot unga kvinnor

Nyligen var det 100 år sedan riksdagen fattade det avgörande beslutet om allmän och lika rösträtt, ett beslut som motarbetades av högern. Både högern och andra konservativa krafter har under historiens lopp motarbetat kvinnors rätt till sin egen åsikt och sin egen kropp. Mycket har hänt sedan det 100 år gamla riksdagsbeslutet, många framsteg har gjorts men vi lever fortfarande i ett patriarkalt samhälle.

Jag önskar verkligen att det här var en debatt som inte behövde skrivas, men verkligheten säger något annat. För även om vi har gjort framsteg så uppmärksammas jag dagligen om det existerande kvinnoförtrycket.

I dag är det den internationella dagen för nolltolerans mot kvinnlig könsstympning. Kvinnlig könsstympning innebär borttagande av hela eller delar av de kvinnliga könsorganen. Ingreppen görs generellt utan bedövning och innebär, förutom den direkta livsfaran som ingreppet innebär, även ett oerhört trauma som den drabbade får bära med sig hela livet. Inom region Örebro/Uppsala rapporterade Socialstyrelsen att de kommit i kontakt med 203 kvinnor som utsatts för könsstympning under 2018. Det finns dock ett mörkertal av kvinnor som lider i det tysta. Förutom det viktiga arbete som bland annat UNICEF bedriver för att stoppa kvinnlig könsstympning så behöver vi förstärka vården för de kvinnor som redan har utsatts för detta hemska ingrepp.

Vänsterpartiet motsätter sig all form av könsförtryck som utgår från hederstänkande. Utöver könsstympning av alla dess slag så gäller det bland annat tvångsgifte, barnäktenskap och mödomshinneoperationer. Det sistnämnda uppmärksammades nyligen av RFSU:s tidskrift Ottar där det framgick att en klinik i Stockholm utför så kallad ”reparation av mödomshinnan” trots att forskningen säger att mödomshinnan är en myt. Det är just dessa seglivade myter som vi behöver belysa. Kvinnor ska aldrig behöva lemlästa eller modifiera sin kropp för att patriarkala strukturer kräver det.

Forskning visar att ökad jämlikhet luckrar upp hederskulturen samtidigt som segregation snarare stärker hederskultur. En stor del av Vänsterpartiets politik går ut på just detta – att skapa ett samhälle där alla har samma möjligheter oavsett kön, sexualitet, funktionshinder, familjebakgrund och så vidare.

Det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta våldsutsatta kvinnor. I Vänsterpartiets budget för Örebro kommun föreslog vi därför bland annat en särskild satsning på en förstärkt elevhälsa. För många unga flickor som lever i en hederskultur kan skolan vara en av de få kontakterna som finns med omvärlden, det är då extra viktigt att vi har en stark och tillgänglig elevhälsa på våra skolor. Vi behöver satsa på utbildning om hedersrelaterat våld i de yrkeskårer som möter människor som är utsatta och vi behöver stötta de unga flickor som lever i en hederskultur.

På statlig och regional nivå vill Vänsterpartiet se en rad olika åtgärder som riktar sig till kvinnor som riskerar att utsättas för könsstympning. Vi vill införa nationella riktlinjer för en tillgänglig vård i hela landet. Vi vill införa obligatorisk utbildning om könsstympning för personal inom hälso- och sjukvården, skolväsendet, socialtjänsten och skolhälsovården. Vi vill tillsätta verksamheter som har specialistkompetens om kvinnlig könsstympning med ett utvidgat ansvar för att kunna fungera som regionala eller nationella kunskapscentrum. Vi vill dessutom ge alla som utsatts för hedersrelaterade övergrepp rätt till traumabehandling och bearbetning.

Vi tror att det krävs ett långsiktigt arbete på både kommunal, regional, statlig och internationell nivå för att få bukt med detta hemska övergrepp mot unga flickor. Övergrepp av denna sort inte hör hemma i något samhälle och måste motarbetas på alla plan. Att erbjuda rätt sorts stöd till utsatta och tydligt visa att vi inte tolererar att övergreppen fortsätter är ett litet steg i rätt riktning.

 

Martha Wicklund

oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

Faisa Maxamed

kommunfullmäktigeledamot,

Vänsterpartiet

 

Förintelsens minnesdag påminner oss om att värna demokratin

I dag är det förintelsens minnesdag och vissa frågar sig varför en sådan dag behövs. För snart hundra år sen ledde Hitler ett misslyckat kuppförsök i München som resulterade i ett femårigt fängelsestraff. När Hitler väl frigavs så kom han ut med en ny och mer städad framtoning, en taktik som skulle visa sig vara mer lyckad, och hans parti fick ett stort uppsving vid kommande val. De såg till att förbjuda andra partier vilket innebar att Hitler blev den envåldshärskare och diktator som skulle göra sig skyldig till en av världshistoriens största humanitära katastrofer.

Vissa frågar sig varför detta är relevant idag. Både nu som då så ser vi hur skör demokratin är. Demokratin är ett system som i praktiken skulle kunna ”avsätta sig själv” om tillräckligt stöd finns. Demokratin är helt beroende av att alla människor ser till att göra välinformerade och genomtänkta val. Adolf Hitlers tid vid makten började inte med förintelse av ett folk – förintelsen möjliggjordes genom att för få stod upp och sa ifrån. Vi måste hela tiden minnas att Hitlers chans att ta sig till makten inte uppstod ur ett vakuum. Tyskland upplevde svåra tider med hög arbetslöshet och desperation bland folket. Hitler presenterade enkla svar på komplexa frågor – ett välbeprövat populistiskt grepp – och genom ett återkommande mantra skylla allt på judarna så fick han folket på sin sida. Judarna isolerades och pekades ut som den gemensamma syndabocken för allt som var fel i samhället.

Behöver jag säga att det går att dra liknelser till dagens Sverige? Vi ser idag en upptrappning av populistiska utspel från politiskt håll. Vi ser samma hårda retorik, generaliseringar och lögner om andra etniska grupper, kulturer och religioner. Vi ser det i kommentarsfält på nätet och vi ser det i Sveriges riksdag från väletablerade partier. Folkgrupperna som attackeras är främst medmänniskor som vi bor grannar med och som inte särskiljer sig särskilt mycket från någon annan svensk. Jag räds därför att samtalen om att vissa människor är bättre än andra nu har blivit rumsrena. Jag räds därför att vi inte är immuna från samma sorts politik som under andra världskriget ledde fram till att miljontals judar, romer, homosexuella, funktionsnedsatta och meningsmotståndare utrotades systematiskt. Jag räds därför att det finns människor som idag hävdar att dessa fruktansvärda handlingar aldrig har ägt rum. Idag finns fortfarande överlevare som har ägnat sitt liv åt att åka runt och berätta om allt vidrigt de blev utsatta för. Men en dag finns inte längre dessa vittnen kvar och då kommer det vara ännu lättare för förintelseförnekare och desinformatörer att avfärda dessa händelser. Det är vår uppgift att aldrig glömma.

För mig är denna fråga väldigt levande då jag kommer från en judisk släkt och fått höra berättelser om min morfars mor, som höggravid flydde genom Europa då kriget var på väg att bryta ut. Delar av min släkt utrotades under denna tid och till viss del så kommer jag aldrig få veta vad som hände eftersom de blev en del av den massindustri som utrotningen var. Det är därför som vi aldrig får sluta att berätta om de människor som kallblodigt och systematiskt mördades under förintelsen. Vi får aldrig glömma denna mörka tid i människans historia. Vi måste fortsätta minnas därför att vi aldrig ska ge likande politiker den kraften igen. Vi måste ta till oss fakta, se lösningar på komplexa problem och inte svälja de populistiska och lögnaktiga lösningar som i allt högre grad får fäste i vårt samhälle. Vi måste se propaganda och desinformation för vad det verkligen är. Vi måste alla stå upp för ett öppet samhälle som drivs av tron på min nästes välvilja, vi kan aldrig bygga ett starkt och fungerande samhälle med hat och egoism som grund.

Låt oss aldrig glömma, utan låt oss för all framtid värna vår sköra demokrati, på så vis kan medmänskligheten växa sig stark.

Martha Wicklund,

oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

Öppna inte fattigstugan igen

För flera år sedan deltog jag i en debatt med dåvarande centerpartistiskt kommunalråd Rasmus Persson. Debatten handlade människor i ekonomiskt utsatt läge och att privatpersoner kunde ge bort en matkasse till någon behövande genom olika Facebook-grupper. Jag minns att Rasmus var oerhört positiv till initiativet och det faktum att civila samhället kunde hjälpa människor i nöd. Själv var jag förskräckt över detta uppenbara misslyckande från vårt samhälle. Att tvingas att stå med mössan i hand i slutet av månaden när inkomsten inte räcker till mat och grundläggande behov är ett tecken på att det sociala skyddsnätet inte fungerar. Att en borgare inte vill se att Alliansens politik har bidragit till att det behövs ett system där civila samhället delar ut matkassar kanske inte är så konstigt, frågan är hur länge vi kan låta denna blindhet pågå.

Häromdagen så läste jag en artikel i NA där Svenska kyrkan nu har höjt budgeten för matkassar till behövande. Matcentralen som ansvarar för att dela ut matkassarna har sett att behovet har ökat kraftigt. När jag debatterade frågan var det en tämligen ny fråga, men under åren så har behovet inte bara cementerats utan även ökat. Jag tycker självklart att det är fint att det finns organisationer som väljer att kliva in och hjälpa dessa utsatta människor. Samtidigt så kliver de in i ett hålrum, de kliver in där det kommunala stödet saknas.

Varje vecka stöttar Matcentralen 600 personer och av dessa är 400 barn. Det är många barnfamiljer som inte har råd att sätta mat på bordet en hel månad. Den 28 januari förra året fattades ett beslut i kommunfullmäktige om att sänka försörjningsstödet till barnfamiljer med 400 kr därför att det var en extraslant som Örebro kommun hade men som övriga landet inte ansåg var ”nödvändig”. Istället för att se det som något positivt för utsatta örebroare så ansågs det som överflödiga pengar. Vänsterpartiet slogs för att den här extraslanten skulle vara kvar då vi vet att den kan vara avgörande, men tyvärr så fick vi inte gehör för detta. Gång på gång ser vi miljoner som läggs på bidrag till rika människor i form av rot eller rut, eller varför inte de senaste 6 miljarderna som lades på att sänka skatten för alla de som tjänar 50 000 kr och uppåt i månaden. Gång på gång har både blå och röda regeringar genomfört skattesänkningar och nu får vi resultatet, det är dessa barnfamiljer som betalar priset.

I Astrid Lindgrens bok om Emil i Lönneberga kommer jag ihåg att jag hörde ordet ”Fattigstuga” första gången. För mig var det ett främmande ord som jag inte riktigt förstod och beskrivningen av att äldre människor som var fattiga förpassades till en dragig stuga där de svalt och frös var verkligen en saga som ju aldrig kunde vara baserat på verkligheten. Men sanningen är ju den att det var så Sverige såg ut förr i tiden, och det var tack vare uppbyggnaden av socialtjänst, pensioner och äldreomsorg som vi kunde passera dessa fruktansvärda öden till historien.

Sociala skyddsnät kräver politiker som värnar dem. Vi i Vänsterpartiet kommer alltid att kämpa för ett socialt skyddsnät som faktiskt fångar upp alla de människor som behöver det. Vi tror på en verklig solidaritet som bygger på att de människor som har störst behov får den hjälp och det stöd de behöver utan att behöva stå med mössan i hand. Låt oss nu en gång för alla passera fattigstugan till det förflutna och se till att skapa ett samhälle där alla har råd med mat även i slutet av månaden.

Nu är det dags att sluta slänga bidrag på de rika som har råd att betala för sin bartender eller poolbygge och istället lägga dem där de verkligen behövs, till lönehöjningar inom äldreomsorgen eller en höjd pension. Vi måste se till att varje skattekrona går dit där den behövs och att vi tillsammans återskapar ett skyddsnät som fungerar.

Martha Wicklund,

Oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

”Vi står inte bakom LAS-uppgörelsen”

”Solidaritet är att vi ställer upp för varandra och ställer krav på varandra även om vi inte gillar varandra särskilt mycket eller ens förstår varandra.” Frances Tuuloskorpi fackligt aktiv i fyra decennier, som sagt detta, menar att solidaritet är nödvändigt. Solidaritetstanken är grunden i fackföreningsrörelsen. Den har lett till att anställda i Sverige, tack vare att man ställt upp för varandra, har kunnat få bättre villkor i sitt arbete. Men samtidigt är det inte bara gruppen som tjänar på solidaritet utan även jag som enskild individ.

Därför är det sorgligt när IF Metall och Kommunal bortser från solidaritet och vänder ryggen till gemenskapen i LO genom att agera enskild för att vara nöjd över smulor. Ett beslut som påverkar alla arbetare i hela Sverige.

”Vi som förbund måste på allvar fundera på LO:s framtida roll som samordnare när IF Metall och Kommunal uppenbart skiter i allt som vi är överens om inom LO familjen dagen efter vi fattar beslut. Vi är förbannade över att sammanhållningen inom LO inte var starkare och att man inte kunde hitta en lösning som hela LO kunde acceptera” – Transport.

”Den grundläggande frågan är vad enhälliga beslut i LO egentligen är värda?” – Valle Karlsson, förbundsordförande Seko.

”Jag ser allvarligt på att vi i LO-familjen inte förmår att vara bättre samordnade än så här. Det finns en uppenbar risk att när enskilda förbund väljer att agera helt efter sitt egenintresse, i frågor som berör oss alla, så blir vi alla svagare och LO förlorar legitimitet, vilket i längden kan bli förödande” – Mikael Johansson, förbundsordförande Målarna.

”Jag har tagit emot beskedet om LAS-uppgörelsen med bestörtning och stor besvikelse. Saklig grund för uppsägning och turordningsreglerna var mina röda linjer i förhandlingarna. Det var de viktigaste skälen till att jag sa nej till uppgörelsen. Det skulle förändra maktbalansen på svensk arbetsmarknad till löntagarnas stora nackdel” – Magnus Pettersson, förbundsordförande Fastighets.

”Det vilar nu ett stort ansvar på IF Metall och Kommunals axlar. De må ha tagit ett beslut utefter vad de tror är bäst för sina medlemmar, men det påverkar alla arbetare i hela Sverige” – Urban Petterson, Elektrikernas ordförande.

”Kommunal och IF Metall stänker nu vigvatten på en överenskommelse som får konsekvenser för andra branscher än bara deras egna. Jag är besviken över att sammanhållningen inom LO inte var starkare och att man inte kunde hitta en kompromiss som hela LO kunde acceptera” – Johan Lindholm, förbundsordförande Byggnads.

Den 16 oktober beslutade en enig LO styrelse att säga nej till Svenskt Näringslivs slutbud i fråga om den förhandling om trygghet och omställning som pågått sedan LO och förbunden begärde förhandlingar 2017. Beslutet bekräftades av ett lika enigt representantskap den 20 oktober.

Kort därefter öppnade IF Metalls förbundsledning den stängda dörren och nu senast så har även kommunal valt att strunta i beslutet som fattades inom LO-familjen. Nu har vi alltså de två största förbunden inom LO tagit sig rätten att på egen hand förhandla fram ett avtal med PTK och Svenskt Näringsliv som får konsekvenser på hela arbetsmarknaden.

”En bred, balanserad och efterlängtad reformering av arbetsmarknaden”, säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl om den nya överenskommelsen. Annie Lööf säger att det är historiskt och drar liknelser till Saltsjöbadsavtalet, hon tackar särskild IF Metall och Kommunal.

”Efter 40 år tar vi nu äntligen avgörande kliv mot en modern arbetsmarknad. Förändringarna kommer göra att företag får ökad flexibilitet genom förändringar i saklig grund och betydande undantag från turordningsregler för alla företag, även medelstora”, säger Lööf i ett pressmeddelande.

Modern arbetsmarknad, alltså rädda och tysta arbetsplatser, där företagen nu kan säga upp anställda med ”samarbetsproblem” – exempelvis de som ställer krav på t ex arbetsmiljöarbetet. Eller modern arbetsmarknad där turordningsregeln urholkas genom fler undantag, där unga och starka prioriteras över de sjuka, äldre och eller mindre starka. Eller är det bara helt enkelt en modern arbetsmarknad som det var för 100 år sedan då makten ensidig fanns hos arbetsköparen?

Vad har man då vunnit för att vända ryggen till gemenskapen i LO och urholkat tryggheten för löntagaren? Jo, man har fått minska tiden för visstid från 24 månader till 12 månader – hur det nu kommer att minska antalet visstider kan vi inte svara på – och att man erhåller skattefinansierad kompetensutveckling, som man egentligen redan har möjlighet till genom vuxenutbildningen, Komvux, yrkeshögskolan, samt universitet.

Sammanfattningsvis har vi lika lite förståelse för då den enskilde medlemmen accepterar att jobba på sämre villkor eller till lägre lön än det vi har lovat varandra som vi har till när förbundsledningen bryter sitt löfte till övriga LO-förbund. Vi som medlemmar står inte bakom denna urholkning av anställningstryggheten och en framtid där arbetsköparna bestämmer på rädda och tysta arbetsplatser. Vi som medlemmar i IF Metall och Kommunal står inte bakom våra respektive förbundslednings val att acceptera överenskommelsen med Svenskt Näringsliv och PTK.

Enade vi stå – söndrade vi falla. Det är det enda sättet att över tid nå framgång som arbetare.

Erfan Kakani, IF Metall Sundsvall

Mia Christensson, Kommunal Svedala

Håkan Svensson, Kommunal Aneby

Helen Lindblom, IF Metall Mälardalen

Birgitta Karlsson-Feldgrill, Kommunal Örebro

Anna Lilja, Kommunal Karlskoga

Dags att sluta se elever som kunder och skolan som en marknad

Barn och deras utveckling är inte en vara på en marknad. Ändå är det till stor del så den svenska skolan hanteras idag. Om alla partier som ofta säger att de vill värna om alla barns rätt till en bra utbildning menar allvar med det de säger måste marknadstänket och vinstjakten avskaffas.

Allt fler uppmärksammar idag den absurda situationen som vinsterna i välfärden ställer till med och vill ändra på det. Men vinsterna är bara ett av alla problem med marknadsskolan. Införandet av elevpengen skapade helt nya drivkrafter i skolan som bland annat skapat större klasser och större betygsglapp.

Dagens skolsystem gör att barn till högutbildade eller höginkomsttagare går i vissa skolor och övriga i andra. Det här skapar ett sorgligt samhälle där barn från olika delar av samhället aldrig möts. Dessutom visar forskning att det är negativt för kunskapsinhämtningen, främst hos de som har lite svårare att klara skolan. Det är också tydligt att elever med särskilda behov inte är attraktiva på denna marknad eftersom de kräver extra resurser. Ska dessa elever verkligen lämnas efter?

Alla inom skolvärlden vet att faktorer som familjebakgrund påverkar vilket slags stöd ett barn kommer behöva i skolan – ändå tas inte hänsyn till det fullt ut när friskolor får i princip lika mycket skattemedel för sin undervisning som de kommunala skolorna. Samtidigt finns siffror som talar om att friskolor har lägre lärartäthet, större klasser och satsar mindre på tex skolbibliotek, elevhälsa och på bra skollokaler, idrottssalar och skolgårdar än de kommunala. Naturligtvis för att kunna ta ut vinst så som ett aktiebolag har till syfte. Samtidigt måste kommunerna alltid stå redo att ta emot alla barn om de vill sluta i sin friskola – eller om den lägger ner, ett ansvar som inte alls krävs av de fristående aktörerna.

Att ett företag drivs för att göra vinst är egentligen inget konstigt – det konstiga här kommer av att det handlar om utbildning. Vinsterna som betalas ut från skolkoncernerna är skattemedel som skulle ha gått till utbildning – och som borde fördelats för att alla barn ska få möjlighet till just precis det stöd de behöver för att klara av utbildningen.

Mellan 2016-2019 handlade det om 2 miljarder kronor i vinst för skolkoncernen Academedia, som äger flera skolor i Örebro, samt 700 miljoner kronor för Engelska skolan.  (källa: SVT Agenda 6/12 2020). Sverige är unikt i världen att tillåta att skolor startas för att plocka ut vinster av skattemedel utan begränsningar.

Marknadstänket har dessutom spillt över på de kommunala skolorna som nu får liknande krav att minimera kostnader och jämförs med friskolor som ju inte alls tar samma ansvar för alla barns skolgång. Ord som ”profilering” och ”varumärkesbyggande” är ord som numera kommer upp i skolsammanhang när det i själva verket bara borde handla om kraftiga åtgärder för att se till att alla barn klarar skolan.

Marknadstänket gör att det inte finns kraft och medel att satsa där det behövs som mest.

Det är dags att sluta se elever som kunder och skolan som en marknad. Den som menar allvar med att alla barn ska ha rätt till en god utbildning borde därför börja med att avskaffa marknadsskolan.

Cecilia Lönn Elgstrand (V)
Skolpolitisk talesperson

Fotnot: På tisdag den 12 januari kl. 18:00 sänds ett panelsamtal för att diskutera Marknadsskolans baksida med bla Marcus Larsson på tankesmedjan Balans, Cecilia Lönn Elgstrand och Martha Wicklund. Läs mer och se sändningen på vår hemsida orebro.vansterpartiet.se/live

Satsa på förskola och elevhälsa för att fånga upp utsatta barn

År 2020 kommer gå till historien som ett år fyllt av motgångar och utmaningar. I dessa tider av isolering så vet vi att våldet i hemmen har ökat. Vi vet att utsattheten har ökat och i denna utsatthet så finns de värnlösa barnen – barn som innan pandemin hade en chans att bli sedda och fångas upp av pedagoger på förskolan, skolan eller fritids. Pandemin innebär att barn som redan far illa tvingas tillbringa mer tid hemma med föräldrar som kanske har det svårt ekonomiskt på grund av ökad arbetslöshet, eller där en förälder har börjat dricka mer. När det dessutom är jul, en storhelg som i vanliga fall innebär en högre utsatthet, så riskerar barn som redan far illa att drabbas ännu hårdare.

Det finns forskning som visar att barn som försummas, som inte blir sedda och som bevittnar våld, påverkas fysiskt. När tryggheten saknas, när trösten inte kommer så hamnar barnet i en latent form av stress som forskningen visat påverkar hjärnans utveckling. Att vi som samhälle ser till att ha skyddsnät som fångar upp barnen tidigt är därför så viktigt. Lika viktigt är det att vi har utbildad personal på förskolor som ser barnen, som har tid att se barnen och vet hur de kan stärka barnen i deras utveckling. Det är grundläggande att pedagogerna har möjlighet att se alla barn, att barngrupperna i förskolan inte är för stora så att personalen hinner med.

Många tycks vara överens om hur avgörande förskolan kan vara för barnens utveckling och att verksamheten är i stort behov av mer resurser. Trots detta fortsätter enorma summor av skattemedel att slösas bort på vinster i marknadsskolor. Om Vänsterpartiet får bestämma kommer våra gemensamma skattepengar alltid att gå till förskoleverksamhet före de privata företagens vinster.

Pressen som barn upplever ökar. När barnen börjar gymnasiet så förväntas de veta vad de vill göra med sina liv. Ungdomar som i vanliga fall har kunnat umgås med jämnåriga kamrater, vem minns inte hur viktigt det var i tonåren, har blivit tvungna att isolera sig hemma. Innan pandemin lamslog världen så kunde vi se hur unga gymnasieelever har haft ökande problem med psykisk ohälsa, där elevhälsan kanske bara funnits tillgänglig en eller ett par gånger i veckan. Vi i Vänsterpartiet tycker att satsningar på elevhälsan måste göras för att förebygga, stötta och hjälpa unga med psykisk ohälsa. Det fanns ett tydligt behov redan innan pandemin slog till, allt pekar nu på att behovet kommer att öka. Elevhälsan måste få mer resurser för att bli mer tillgänglig, vi vill även att det ska finnas en tydlig transkompetens för att bäst fånga upp de unga som har det extra tufft.

Trots att Barnkonventionen har blivit lag så ser vi tydligt hur barns bästa och barns rättigheter fortsätter att förbises. När föräldrar utvisas på vaga grunder så är det barnen som drabbas hårdast. Gång på gång ser vi hur barnen är de som betalar det högsta priset för problem relaterade till deras föräldrar eller vårdnadshavare. För oss vänsterpartister så är barnens välmående något som vi värderar och prioriterar högt. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt, en bra utbildning och en meningsfull framtid. Detta ska gälla oavsett vilka dina föräldrar är eller vilka förhållanden du kommer ifrån. I Vänsterpartiets Örebro avsätter vi tillräckliga resurser för att fånga upp och hjälpa alla barn som far illa. Vi kommer att kämpa för detta, inte bara som politiker och vänsterpartister, men som medmänniskor.

Martha Wicklund,

Oppositionsråd Vänsterpartiet Örebro

Vi fortsätter att kämpa för ett bättre samhälle

Debattklimatet i Sverige blir allt kallare och hårdare. Människor som flyr andra länder för sina liv behandlas av vissa som lyckosökare som kommer för att utnyttja det svenska samhället. Svårigheterna för flyktingar och migranter att påbörja ett liv i Sverige blir allt fler och chansen att få stanna i Sverige blir allt mindre. Vi har gått från ett land som bryr sig om sin näste till att sparka ut människor utan hänsyn till dennes situation. Allt färre reagerar när människor utvisas till osäkra länder där de riskerar att utsättas för förföljelse, våld eller i värsta fall döden. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter har tidigare kritiserat Sverige för att utvisa människor till länder där de riskerar livet.

Sveriges migrationslagar blir allt tuffare och färre människor med skyddsbehov får stanna. Människor som flyr hit kommer ofta från en instabil tillvaro med krig, förföljelse och våld. Normalisering av rasism, populism och främlingsfientlighet innebär att de möter en annan instabil tillvaro i Sverige, något som vi alla förlorar på.

I Örebro ska tvåbarnsmamman Zozan utvisas utan hon själv känner till eller får veta grunderna till beslutet, att försöka överklaga ett sådant beslut blir näst intill en omöjlighet och kan inte ses som rättssäkert.

Gymnasieeleven Shamiram som rotat sig i Sverige efter 5 år i landet ska utvisas till Egypten tillsammans med sin familj, trots att hon aldrig har satt sin fot där. Att barnkonventionen inte väger tyngre i dessa beslut är inget annat än ett svek mot alla de barn som får sina liv slagna i spillror.

Abdolah flydde till Sverige efter att ha fängslats och utsatts för fruktansvärda övergrepp i sitt hemland Afghanistan. Här har han levt som öppet homosexuell och dessutom har han uppmärksammats för sitt arbete där han har föreläst om hur det är att vara ung, kär och homosexuell i Afghanistan. Nu har han fått besked om utvisning trots att det innebär en direkt fara för hans liv.

Det finns stater som är medlemmar i EU som för en människofientlig politik. Många av partierna i Sveriges riksdag arbetar hårt för att försvåra för människor att komma till Sverige, flera av dem driver aktivt frågan om att stoppa möjligheten till familjeåterförening. I kommunfullmäktige i Örebro sitter partier som talar för assimilering och klumpar ihop invandrargrupper som ”jävla islamister”.

Vi är vänsterpartister för att vi tror på solidaritet och en bättre värld. Som priviligierade människor förskonade från krig, förföljelse och extrem fattigdom så har vi de bästa förutsättningarna att hjälpa människor som saknar dessa privilegier. Sverige är ett fantastiskt land som på många sätt lyckats väldigt bra tack vare alla människor som kommit hit och valt att bidra till vårt samhälle. Under många år har vi tagit emot människor på flykt för att erbjuda – inte bara ett tillfälligt skydd från en direkt fara – men även ett hem, en trygghet och en framtid. De människor som valt att göra Sverige till sitt hem har bidragit till att bygga upp Sverige, de har bidragit till att skapa en kulturell rikedom med en hel palett full av mat, musik och kultur! Vi har haft det oerhört bra här tack vare alla dessa människor. Idag ser vi att andra partier försöker driva Sverige i en mer egoistisk, inhuman och individualistisk riktning.

Det är dags att vi som tror på ett bättre samhälle ställer oss upp och säger STOPP!

Vi kommer fortsätta kämpa för Zozan, Shamiram, Abdolah och så många fler!

Martha Wicklund, oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro