Skip to main content

Mer pengar till förskola och skola i Vänsterpartiets budgetförslag

Kunskap är makt.  Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Kunskap ger makt att påverka sitt och andras liv.

Idag är det alldeles för många unga i Örebro som inte klarar målen i skolan och därför inte får möjlighet till makt över sin egen framtid. I vårt budgetförslag för 2022 fördelar vi därför mer pengar till varje förskola och skola.Det gör vi för att tiden på förskolan ska bli tryggare och mer utvecklande för alla små barn. Men även för att åren i skolan ge alla barn – oavsett vilken skola de går i – de förutsättningar som behövs för att de ska nå kunskapsmålen.

För oss är det en självklarhet att barn och elever med större behov också får det stöd de behöver. Vänsterpartiet ser att studiestöd behövs på alla skolor och att lärares administrativa börda behöver minska så att de får mer tid för barn och elever. Övriga vuxna med olika professioner behöver bli fler och användas bättre både i klassrummet och på skolgården.

Elevhälsan behöver stärkas och även innefatta transkompetens och kunna bryta tvingande könsnormer av olika slag.

Rätten att kunna kommunicera med andra utgör grunden för lärande och utveckling. Barns språkutveckling, självkänsla och identitet formas långt innan de börjar läsa och skriva. Därför behöver förskolan jobba med språkutveckling på det sätt som görs så bra på många förskolor i kommunen. Tyvärr har vi sett hur döva barn i Örebro har fått sina rättigheter åsidosatta när de fråntagits rätten att lära sig sitt modersmål – teckenspråket.Vissa barn har gått hela sin förskoletid i grupper där varken barn eller vuxna har kunnat kommunicera med dem på ett utvecklande sätt. Barnen har hamnat i ett utanförskap utan möjlighet att göra sin röst hörs, något som går tvärt emot barns rättigheter enligt Barnkonventionen.

Även när det gäller andra språk behöver kommunens skolor ta tillvara på flerspråkiga barns modersmål. För flerspråkiga barn är undervisningen i modersmål och rätten till studiehandledning viktigt då det bidrar till kunskapsutvecklingen även i andra ämnen.

Vi måste också se till att barn med särskilda behov, som exempelvis barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller dyslexi får det stöd som de behöver. För att göra det krävs fortbildning av befintliga lärare men även säkerställande av tillgång till elevassistenter, speciallärare och specialpedagoger. I Vänsterpartiets budgetförslag för 2022 har vi därför avsatt 10 miljoner kronor för att anställa fler personal både i förskola och skola. Utöver det krävs välfungerande samarbeten med skolpsykologer, kuratorer och skolsköterskor – och naturligtvis även med familjerna.

Vänsterpartiet vill att elever med olika bakgrund möts i skolan. Idag är segregationen tydlig. Detta måste brytas genom nationella beslut men också kommunala.

Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men den kan jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. På det sättet kan vi ge barnen mer makt över sitt eget liv och möjligheten att påverka sin framtid.

 

Cecilia Lönn Elgstrand

skolpolitisk talesperson

Ta krafttag för att uppnå nollvisionen för självmord

Vi har nu levt i en pandemi i över 1,5 år med allt vad det innebär. Det har bland annat inneburit att vissa rutiner och mänskliga kontakter har gått förlorade. Det kan handla om vardagliga ting som vi mår bra av, men det kan också handla om att kollegan, kompisen eller släktingen inte märker att du mår dåligt när mötet uteblir. 

Högstadie- och gymnasieelever har gått miste om gemenskapen med klasskamrater när undervisningen har varit digital. Föräldrar har förlorat kontakt med personal på förskolan och insikt i verksamheten när hämtning och lämning till större del sker ute. Ensamstående och pensionärer har gått miste om viktiga sociala kontakter när de uppmanats att handla mat på nätet. För den som lever tillsammans med en våldsam partner har vardagen blivit både svårare och farligare.

För drygt två år sedan möttes jag av beskedet att en kär kollega som jag jobbat med under flera år hade tagit sitt liv. Min kollegas kamp mot psykisk ohälsa var inget som syntes på utsidan. Jag kände inte till hens tidigare suicidförsök eller att ledningen på min arbetsplats hade arbetat för att hjälpa hen. Vad som till sist gjorde att hen inte fann någon annan utväg denna gång kommer jag aldrig att få veta, men saknaden och chocken efter hens bortgång är något som jag bär med mig. 

Jag vet inte om vi, som samhälle, hade kunnat göra något annorlunda för att rädda min kollega. Men jag vet att varje människa som mår så dåligt att de inte ser någon annan utväg än att ta sitt eget liv är ett misslyckande. Vad vi däremot kan påverka och förbättra är samhällets skyddsmekanismer och de skyddsnät som ska finnas där för att fånga upp människor innan de fallit så djupt ner i mörkret att de inte längre kan ta sig upp. 

Idag är det internationella suicidpreventiva dagen, en dag som handlar om att lyfta hur arbetet med att motverka självmord fungerar eller inte fungerar. Det handlar också om att synliggöra och bryta tabun kring självmord så att fler ska kunna, orka och våga ta emot den hjälp som finns. Isoleringen och alla de påfrestningar som kommit med pandemin har vridit upp trycket på dem som redan mår dåligt. Samtidigt har skyddande faktorer nästan helt försvunnit när vi inte längre har det naturliga mötet på skolan, i fikarummet, mataffären eller fritidsaktiviteten. 

Ungdomar och personer som saknar gymnasieutbildning är två grupper där den psykiska ohälsan ökar mest, vilket gör det ännu viktigare med tidiga, tillgängliga och avgiftsfria insatser. Vi anser att det måste blir lättare för unga att söka och få hjälp i tid.

Elevhälsan måste förstärkas och vara mer tillgänglig, och det krävs mer resurser för att arbeta både förebyggande och långsiktigt. En grupp som är överrepresenterade i självmordsstatistiken är unga transpersoner och där krävs det att elevhälsan har rätt verktyg för att kunna fånga upp dem. Vänsterpartiet är därför drivande i att elevhälsan i kommunen ska ha transkompetens. 2019 lämnade våra representanter i riksdagen in en motion om att varje enskilt självmord ska utredas samt att den nollvision som finns ska utredas och följas upp.    

Alla kan drabbas av sjukdom och alla kan drabbas av psykisk ohälsa. Det gäller både gammal som ung, rik som fattig. Sverige har varit framgångsrikt i arbetet med nollvisionen kring dödsolyckor i trafiken, det är dags att vi tar samma krafttag i nollvisionen kring självmord.  

Martha Wicklund,

Oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro kommun

Vänsterpartiets förslag för ett öppet samhälle för alla människor

För 50 år sedan valde ett tiotal personer att tåga från Järntorget till Stortorget i Örebro. Det rörde sig om ett tiotal människor som hade tröttnat på att bli behandlade som psykiskt sjuka eller avvikande på något sätt. De var trötta på att inte få vara sig själva, älska vem de vill och att inte få samma rättigheter som alla andra. Med sig hade de skyltar med budskapen: ”Sexuell jämlikhet”, ”Homosex är mänskligt” och ”Kunskap raserar fördomar”. Det var den 15 maj 1971. Den demonstrationen var en svallvåg från Stonewallupproret, det uppror som började med att hbtq-personer till sist slog tillbaka mot polisens trakasserier och blev startskottet för bildandet av ett hundratal grupper som stred för hbtq-personers rättigheter runt om i USA.

Sedan dess har en del hänt; homosexualitet räknas inte längre som en psykisk sjukdom, sexuell läggning har godkänts som asylskäl, diskriminering på grund av sexuell läggning och kön har förbjudits i skolan, steriliseringslagen för transsexuella har avskaffas. Vi kan till och med se hur länder som Irland har infört lagar som numera tillåter samkönade äktenskap. De är alla exempel på viktiga framgångar för hbtqia-personer som vi kan glädjas över.

Men Sverige och världen har en lång väg att gå. För samtidigt som utvecklingen successivt har gått framåt så har högerextrema partiers popularitet haft en stor inverkan. Vi ser runt om i världen hur länder så som Ungern, Polen och USA har bidragit stort till att backa den utveckling som har varit. Plötsligt har tillvaron blivit farligare för hbtq-personer och begrepp som hbtq-fria zoner har dykt upp. Tyvärr så har vi även sett denna utveckling Sverige där vissa partier i riksdagen inte anser att frågan om ett öppnare samhälle ska prioriteras, istället vill de snarare inskränka de rättigheter som tagit så lång tid att arbeta fram.

I ett samhälle där det har blivit tuffare för hbtq-personer att vara sig själva så slåss vi i Vänsterpartiet ännu hårdare för alla människors fri- och rättigheter. I riksdagen driver vi frågor om att utöka det straffrättsliga skyddet för hbtq-personer, om en könsneutral lagstiftning och om att förbättra adoptionsmöjligheterna för samkönade par. I Örebro kommun lägger vi en stor hbtq-motion i Kommunfullmäktige som tar upp allt från att se till att ha hbtq-inslag i stadsrummet till att det ska finnas en tydlig ingång i kommunens verksamheter för hbtq-personer som utsatts för våld i nära relation.

För när inskränkningar sker i människors grundläggande fri- och rättigheter så är det upp till oss politiker att värna ett öppet samhälle som inkluderar alla människor. För mig som vänsterpartist så kommer jag aldrig nöja mig med något mindre än att alla människor ska känna sig trygga i Örebro, och att alla människor ska ha friheten att vara den de är. För ett jämlikt samhälle är ett bättre samhälle för alla.

 

Martha Wicklund

Oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro kommun

Fram för bättre kollektivtrafik!

Vi i Vänsterpartiet har ställt oss bakom satsningar för snabbare bussar så som BRT, Bus rapid transit.

Dagens trafiksituation innebär väldigt stor trängsel på vägarna i centrala Örebro. Köer, korsningar, och väntan på att svänga in och ut från hållplatser gör att bussen blir långsam. Längs den sträcka där snabbussarna, BRT, ska gå, är hastigheten idag så låg som 10-15 km/timmen under rusningstid. Restiden blir upp till dubbelt så lång för bussresenären i jämförelse med den som väljer bilen. Bussen upplevs idag därför inte som ett attraktivtalternativ. Örebro växer, vi blir hela tiden fler som ska samsas på gatorna. Oingenting görs, beräknas trafiken öka med 5 000 fler bilar dagligen på Rudbecksgatan.

Utan en ordentlig satsning på snabb kollektivtrafik, kommer vi inte klara av vare sig våra klimatmål, eller få en trafiksituation som fungerar i centrum. BRT är det system som kan anpassas bäst till den befintliga trafiken, men också det mest kostnadseffektiva högkapacitetssystemet, av alla de som vi har tittat på.

Det är många som bor längs BRT-stråket, till exempel Brickebacken, kring universitetet, i Tybble, Mellringe, Varberga, Baronbackarna, Vivalla och många av de som anländer eller reser från resecentrum. Det kommer även att vara bra för bussresenärer från Odensbacken och Almbro, även landsbygdsbussarna kommer att komma fram snabbare. Även för dem som åker bil finns det vinster med snabbussarna – när fler kan välja bussen blir det färre som trängs med bil på vägarna.

Det är viktigt att bygga ett kollektivtrafiksystem som gör att de som vill och kan ska kunna ta bussen, så att de som måste kan ta bilen. Det gäller till exempel de som bor på landsbygden och inte har tillgång till kollektivtrafik, de som behöver bilen i sitt yrke, de som åker med färdtjänst, alla utryckningsfordon och andra som behöver bilen för att få ihop vardagen.

Vi i Vänsterpartiet vill också vara tydliga med att snabbussar/BRT inte ensamt löser alla trafikproblem i Örebro kommun. Det måste satsas på kollektivtrafik i hela kommunen, både på landsbygden och i staden! Det finns också andra saker som krävs både för att satsningen på snabba bussar ska ge invånarna en kollektivtrafik och trafiksituation som fungerar. Det kan handla om pendlingsparkeringar, matarbussar och ett övrigt linjesystem som passar ihop med människors vardag och livspussel.

Linn Josefsson (V), Samhällsbyggnadspolitisk talesperson

Starkare välfärd med Vänsterpartiet

Örebro kommun står inför stora utmaningar kommande år där till exempel den ökande äldre befolkningen utgör en del. Under coronapandemin har det blivit smärtsamt tydligt att underbemanningen tillsammans med en allt mer privatiserad äldreomsorg har inneburit en enorm press och stort lidande för både personal och de äldre i behov av stöd och vård. Många års hyvlande och nedskärningar inom välfärden har lett till en situation där ansvariga tjänstemän i kommunen menar att det inte längre finns några områden kvar att skära ner på. Det är med andra ord tydligt att hela verksamheter måste läggas ner om styrande partier S, C och KD vill gå vidare med ytterligare nedskärningar i välfärden.

Vad ska vi då lägga ner? Är det den förebyggande verksamheten som ska få stryka på foten eller är det något annat som inte är viktig verksamhet? Är det så vi vill ha det, vill vi ha en välfärd som är så pass pressad och slimmad att den inte tål minsta förändring, än mindre en pandemi? Det sistnämnda är tyvärr något som många forskare varnar för att vi kommer se mer av i framtiden när trångboddheten ökar, temperaturen stiger och vi blir allt fler på jorden.

I vårt budgetförslag Ett Örebro för Alla presenterar vi, till skillnad mot styrande partier, ett fullt finansierat budgetförslag utan nedskärningar som slår hårt mot gamla, sjuka och barn. Vi hoppas, för alla örebroares bästa, att även styrande partier inser att välfärden inte klarar av ytterligare nedskärningar. Vänsterpartiet vill stärka välfärden, inte montera ner den. Detsamma gäller för de återkommande och skadliga privatiseringarna inom skolan och äldreomsorgen. Gång på gång ser vi exempel på hur privata aktörer gör stora vinster, och det är du som skattebetalare som betalar. Det lyfts hela tiden att privata aktörer ska arbeta mer kostnadseffektivt men i de verksamheter som privata bolag är involverade i så fortsätter kostnaderna att skena. Inom hemvården gick ett plusresultat till över 100 miljoner kronor minus på bara ett par år. För Vänsterpartiet är det så viktigt att alla skattepengar går till de äldre, barnen och de sjuka, inte ner i fickan på aktieägare. Ett stort problem med privata aktörer i välfärden är just det att kommunen alltid är ansvarig för kommuninvånarna. Det betyder att kommunen måste ta höjd för och vara beredd att ta över elever från skolor som stängs eller ta hand om äldre när deras privata omsorgsföretag går i konkurs. Vi har tyvärr sett exempel på samtliga.

För oss i Vänsterpartiet utgör välfärden en av samhällets grundpelare. Utan en fungerande välfärd kommer vi aldrig ha ett fungerande samhälle. Med ca 12 000 anställda är Örebro kommun den största arbetsgivaren i kommunen, en stor del av dessa anställda arbetar inom välfärdsyrken. Så när befolkningsmängden ökar så behöver också fler välfärdsarbetare anställas, och de behöver bra arbetsvillkor och rimliga löner. Vad de inte behöver är delade turer, ökad belastning, färre arbetskamrater och dålig löneutveckling. Örebro kommun har ett tydligt mål om att bli en bättre arbetsgivare, men vi har svårt att se hur ytterligare nedskärningar och privatiseringar skulle gynna den enskilda undersköterskan, barnskötaren eller personliga assistenten. Vänsterpartiet har därför drivit igenom en satsning riktad till de yrkesgrupper som har de lägsta lönerna i kommunen. I praktiken innebär det att över 4 000 kommunanställda får en höjd lön med 1 800 kr per år.

Under coronapandemin har vi fått lära oss vad det innebär när välfärden inte får de pengar som de behöver, när viktiga resurser istället slösas bort på ideologiska ställningstaganden som att tvinga igenom privatiseringar till vilket pris som helst. Låt oss nu dra lärdomar av detta för att komma ut starkare ur pandemin. Låt oss förbättra och satsa på välfärden istället för att fortsatta den nedmontering som Socialdemokraterna, glatt påhejade av Centerpartiet och Kristdemokraterna, är i full färd med.

Nu är det dags att styra om riktningen för kommunens viktiga verksamheter. Det är dags att sluta upp med kostsamma privatiseringsexperiment och se till att varje skattekrona går dit den ska. För det är endast genom en stark välfärd som vi skapar ett Örebro för alla.

 

Martha Wicklund

Oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro

Den havererade sjukförsäkringen

Under den pandemi som rasat i världen det senaste året så har vi i Sverige sett hur viktiga trygghetssystem så som sjukförsäkringen har stora brister. Allt fler har insett att den ekonomiska trygghet som sjukförsäkringen ska garantera inte fungerar i praktiken.

Företrädare för ett brett forskningsfält har lyft fram Försäkringskassans arbetssätt och styrning som en omfattande orsak till att sjukförsäkringen urholkas och att besluten blir rättsosäkra för den som drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning.

Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen har riktat skarp kritik mot flera delar av sjukförsäkringen. De pekar bland annat på bristande utredningar och att bedömningar gällande sjuk- och aktivitetsersättning varierar kraftigt över tid, trots att lagen inte ändrats under perioden.

Intellektuellt funktionsnedsatta hänvisas plötsligt till socialtjänstens försörjningsstöd istället för att få rätt till aktivitetsersättning. Enligt den senaste tillgängliga statistiken får över 22 000 personer försörjningsstöd eftersom de nekas sjukpenning, trots att de har läkarintyg på att de inte kan arbeta. Människor som borde få stöd och ersättning från sjukförsäkringen tvingas istället söka försörjningsstöd.

I boken Avslagsmaskinen visar forskaren Niklas Altermark hur bristerna i Försäkringskassans handläggning uppstått till följd av regeringens styrning. SVT:s Uppdrag granskning visade i en serie om tre avsnitt hur den ekonomiska tryggheten vid sjukdom urholkats under senare år, vilket har lett till stort lidande för de drabbade.

Trots att vi vet att pandemin har slagit hårt i Sverige har färre personer beviljats sjukpenning under 2020 än 2019, hur är det ens möjligt? Brister i Försäkringskassans arbetssätt leder till att tusentals människor står utan ekonomisk ersättning.

När S-Mp-regeringen 2015 införde siffersatta mål om antalet sjukdagar per år förändrades Försäkringskassans arbetssätt. Metoder utvecklades för att kunna avslå ansökningar från människor som uppenbarligen är för sjuka för att arbeta. Det gjordes med rättssäkerhet som svepskäl, men utan lagstöd.

De siffersatta målen är nu borttagna, men arbetsmetoderna finns kvar. Andelen som utförsäkras vid dag 180 har fyrdubblats sedan 2015 och ökat från 29 till 40 procent mellan 2019 och 2020, till följd av att Försäkringskassan har infört vad de kallar för ”kvalitetssäkring”.

Andelen avslag har också ökat kraftigt under de senaste åren. I samtliga regioner har de ökat mellan 2014 och 2019. I Örebro har andelen avslag i pågående sjukfall ökat från 1,3 procent under 2014 till 9,9 procent 2019. Det är en skrämmande siffra för den örebroare som har oturen att bli sjuk, risken att få avslag trots att du är för sjuk för att jobba är bland de högsta i landet.

Regeringen måste nu tydligt styra om Försäkringskassan i en riktning som garanterar ekonomisk trygghet vid sjukdom.

 

Ida Gabrielsson (V), sjukförsäkringstalesperson

Martha Wicklund (V), Oppositionsrådråd Vänsterpartiet Örebro

Gör mer för att stoppa mäns våld mot kvinnor

Idag är det den internationella dagen mot trafficking av personer. Trafficking eller människohandel är tyvärr ett fenomen som går långt bak i tiden. Genom historien har kvinnor använts som handelsvaror i affärsuppgörelser, sexuellt våld har använts som ett vapen i krig, kvinnor har inte ägt rätten till sina egna kroppar utan har ”tagits omhand” av en manlig släkting eller make. Så har historien sett ut både i Sverige och globalt, och så har historien lett fram till den situation vi har idag.

Det är tyvärr inte offrens berättelser som brukar nå allmänhetens öron, istället ser vi ett mönster där flera välkända män och förövare fått fritt utrymme att berätta sin sorgliga historia om hur jobbigt det är att vara förövare, hur hårt deras liv har varit och att det är omständigheter som har drivit dem till att begå dessa övergrepp. Det är sällan vi hör berättelsen från alla de kvinnor, flickor och pojkar som tagits till Sverige, ofta under falska premisser. Inlåsta i en lägenhet i någon svensk storstad utsätts de för upprepade övergrepp dagligen. Det kan röra sig om prostitution, porr eller ren människohandel.

Gränserna mellan de olika formerna av övergrepp suddas till viss del ut och det kommer hela tiden nya former av kriminella som hittar nya sätt att förslava kvinnor. Idag finns tex ”sugardating” och så kallade ”loverboys”.  En loverboy är en man som inleder en kärleksrelation med en kvinna, för att plötsligt hamna i ekonomisk knipa. Det är då mannen försöker övertala kvinnan att hjälpa honom genom att sälja sex, som självklart bara ska vara ett par gånger men slutar i något helt annat. Den digitala tekniken har även möjliggjort övergrepp på distans och där kvinnan som låses in och utnyttjas kan finnas var som helst i världen.

Frågan som vi måste ställa oss är vad det är som gör att en man anser sig ha rätten till att köpa en kvinnas eller ett barns kropp? Varför gör dessa män valet att utsätta kvinnor för rena övergrepp? När vi i Vänsterpartiet talar om strukturer så som könsmaktsordningen omfattar detta mannens självutnämnda rätt att tillfredsställa sina behov på kvinnans bekostnad. Dessa förövare, som aktivt har valt att ta reda på var de kan betala för våldtäkten, som tar sig till adressen, som utför våldtäkten, betalar för den och sedan åker hem till sin familj efteråt har aktivt valt att begå denna våldshandling på en annan människa.

Vi i Vänsterpartiet har flertalet förslag för att jobba mot mäns våld mot kvinnor, där trafficking är en del. Vi anser att Sverige ska arbeta för att ett gemensamt arbete bedrivs inom EU mot både människohandel och prostitution. Vänsterpartiet har länge velat att riksdagen ska skärpa straffet för köp av sexuella tjänster. I dag är dagsböter det vanligaste straffet för personer som döms för att ha köpt sexuella tjänster, detta motsvarar inte hur allvarligt brottet är och bötesstraff ger inte polisen några signaler att brottet ska prioriteras. Vi anser att minimistraffet borde vara fängelse, de som döms ska också, som en del av påföljden, tvingas gå en utbildning om prostitutionens konsekvenser.

Samtidigt som de sexköpande männen måste förstå att de har begått ett brott som samhället ser allvarligt på, måste de utsatta kvinnorna få stöd och hjälp som brottsoffer. Vänsterpartiet föreslår därför att de som har utsatts för sexköp bör få målsägandestatus under förundersökningar och rättegångar mot sexköpare enligt sexköpslagen. De bör också få rätt till skadestånd och stödinsatser som brottsoffer. Vänsterpartiet vill stärka rätten att få uppehållstillstånd i Sverige för de som utsatts för trafficking och annan människohandel. Det skulle underlätta för dem att träda fram, medverka i brottsutredningar och söka vård. Så är det redan i Frankrike och Spanien är på god väg att följa efter.

I regionen vill vi inrätta en särskild Mika-mottagning som vänder sig till kvinnor som utsätts för sexuellt våld och personer som varit utsatta för människohandel för sexuella ändamål. I Örebro kommun har vi år efter år drivit frågan om utökat stöd för Kvinnohuset och Tjejjouren men även lyft arbetet med att bryta de destruktiva maskulinitetsnormerna. Genom att i skolan undervisa om samtycke lägger vi grunden för ett samhälle utan förövare.

 

 Martha Wicklund

Oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro kommun

 

Linn Josefsson

Ordförande, Vänsterpartiet Örebro

Med kultur och fritid startar vi om samhället

Vi vänsterpartistiska ledamöter i Kultur- och Fritidsnämnden vill slå ett slag för vårt viktiga område, som ofta glöms bort bland andra sektorer, men som likväl är viktigt för kommuninvånarna. Sveriges många framgångar bygger ofta på kultur- och föreningslivet. Framförallt för alla barn och ungdomar som deltar i kommunala verksamheter som kulturskolan, går till våra bibliotek eller som är aktiva i någon av alla idrottsföreningar som finns runt om i kommunen. En välfungerande kultur- och fritidsverksamhet är också avgörande för det så kallade ”svenska musikundret” och alla idrottsframgångar genom åren. Att vi har en stor bredd av verksamheter, gör också att många blir väldigt duktiga på det de gör!

Vi anser att kultur- och fritidsverksamhet alltid är en del av kommunens absoluta kärnuppdrag och ofta avgörande för hur samhället mår och fungerar. Vi vet, och forskare vet, hur viktig en meningsfull fritid är för både unga och vuxna. Att få utöva och uppmuntras att utöva sitt stora intresse har visat sig vara otroligt viktigt för invånarnas psykiska hälsa och välmående. Att få skapa, vara delaktig och kreativ och att lära sig samarbete, är ofta grunden för många andra aktiviteter, som skolan till exempel. I slutänden är det en viktig del för att vår demokrati ska fungera. Kultur- och fritidsverksamhet är också det absolut bästa verktyget vi har för att förebygga olika sociala problem och kriminalitet.

Redan innan pandemin bröt ut har kultur- och fritidsområdet varit väldigt eftersatt i vår kommun och området är ganska lågt prioriterat. Efter år av nedskärningar ser vi att det är svårt att få pengarna att räcka till. Vi som sitter i de politiska nämnderna och som bland annat tar emot ansökningar från olika föreningar, ser vad det får för konsekvenser när pengarna inte räcker. För trots att det blir både fler föreningar och fler unga som vill ägna sig åt olika aktiviteter när kommunen växer så snabbt som den gör, är det snarare färre som får del av kommunens resurser. Kommunen tvingas att prioritera bland de föreningar och grupper som har de största behoven. Det handlar ofta om svåra ställningstaganden, när en förening får stöd men inte en annan.

Vi i Vänsterpartiet tycker det är dags att vi börjar prioritera det här området mycket högre än vad vi gör idag. Här tror vi att de flesta andra partierna håller med oss. Under hösten är det dags för partierna att göra sina budgetförslag inför kommande år. Vänsterpartiet strävar alltid efter att freda just det här området från skadliga nedskärningar. Vi kan inte acceptera nedskärningar på kommunens unga, äldre och extra utsatta. Besparingar på unga idag riskerar alltid att leda till andra problem och större kostnader längre fram. Men vi ser också att det inte räcker med att inte skära ner, kommunen skulle istället behöva satsa mer och investera mer i våra unga generationers framtid.

Därför vill vi uppmana alla partier som håller med om hur viktiga kultur- och fritidsfrågorna är, att prioritera området så att det även märks i form av ökade anslag. När pandemin är över och alla kan börja träffas igen är det viktigt att våra barn och unga får bästa tänkbara förutsättningar att leva fullt ut. Då måste våra kultur- och fritidsverksamheter stå redo och vara motorn i att starta om samhället!

Tore Mellberg & Nadia Abdellah

Kulturnämnden, Vänsterpartiet Örebro kommun

Farima Shabanzadeh & Kåge Svensson

Fritidsnämnden, Vänsterpartiet Örebro kommun