Skip to main content

Majoriteten i Örebro kommun bryter mot sitt miljölöfte

Den 7 december tog den Socialdemokratiska majoriteten ett beslut i Miljönämnden som visar att deras miljö – och åkermarkslöften enbart är ett spel för galleriet.

Det ärende vi hade på vårt bord handlade om byggande av blandad bebyggelse på aktivt använd åkermark i närheten av Lillån.

Vi i Vänsterpartiet Örebro anser att den åkermark som finns kvar inom vår stadsgräns är mycket viktig att skydda, men Örebro kommun väljer att se mellan fingrarna och struntar i Miljölagen och egna framtagna riktlinjer för Örebros åkermark. Nu kommer värdefull åkermark att exploateras och den bördiga jorden kommer att bebyggas med villor och radhus.

Det är beklagligt att Socialdemokraterna tillsammans med M, KD och L trots påpekande från oss i Vänsterpartiet, väljer att bryta mot Miljölagens syfte.

 Mark och miljööverdomstolen har slagit fast att enskilda bostäder och garage inte är av väsentligt allmänintresse, vilket är ett krav för att få bygga på åkermark.

Vi i Vänsterpartiet ser dessutom att det finns stora risker att dagvattnet kommer att påverka vattenkvaliteten negativt i flera vattendrag. Lillån, som rinner genom Boglundsängens naturreservat vidare genom Örebro stad och ut i Hjälmaren har länge haft stora problem med kvaliteten på vattnet. Ån rinner precis intill aktuell åkermark och vattendraget riskerar att bli än mer förorenat om marken bebyggs. Vattenmyndigheten har slagit fast att det finns klara risker för ökad förorening när ytan hårdgörs, det vill säga asfalteras och bebyggs.

Det planeras en fördröjningsdamm längre ner längs Lillån men dagvattnet kommer att förorena marken som ligger innan dammen och risken är överhängande att dammen inte är tillräcklig för att motverka förorening av vattnet som släpps ut i Hjälmaren.

Örebro är i akut behov av bostäder kanske kan anges som skäl att bebygga området. Vi i Vänsterpartiet ser dock att villor och radhus som planeras att byggas på åkermarken inte nämnvärt kommer att påverka situationen. Örebro behöver fler hyreslägenheter som dom flesta har råd att bo i.

Det finns en begränsad tillgång till bördig åkermark. Vi behöver mat till en ökande befolkning, så enkelt är det.

Det är få som kommer att kunna bo på den aktuella åkermarken men det är långt fler som kommer att vinna på att den bördiga åkermarken brukas och ger sysselsättning och mat. Jordbruksmarken är en platsbunden resurs. Jordbruksmarken går inte att flytta, den är en av våra viktigaste resurser för att producera livsmedel och andra råvaror. Därför är det viktigt att bevara möjligheten för att kommande generationer också ska kunna leva och odla grödor både för föda och energi.

Det är med Miljöbalken i ryggen som vi i Vänsterpartiet vill kämpa för åkermarken i Hovsta – Gryt.

Vi har Mark – och Miljööverdomstolen och samhällsnyttan på vår sida.

Vi kan bara beklaga att S, M, KD och L anser att Örebro kommun kan strunta i lagen för förmån för en liten grupp människor som har de ekonomiska förutsättningarna att köpa och bygga villor i stadsnära miljö.

 

Helena Viking (V)

ledamot i Miljönämnden

 

Simon Kvassman (V)

ersättare i Miljönämnden

Även ekonomiskt våld drabbar kvinnor

Under 2020 mördades 17 kvinnor av en partner som de levde i en parrelation med. Kvinnor utsätts i högre grad av våld som de måste uppsöka hjälp för, och utöver detta finns ett stort mörkertal av kvinnor som av olika anledningar inte kan, får eller törs söka hjälp eller anmäla sin förövare. Våldet mot kvinnor är ett av våra största samhällsproblem, det måste motarbetas och stoppas på alla nivåer.

Den 25 november var det internationella dagen mot våld mot kvinnor. När vi talar om våld mot kvinnor så tänker många på det fysiska våldet som är mer synbart i form av blåmärken, blåtiror eller brutna ben. Vissa tänker också på det psykiska våldet, som inte syns, men som lämnar stora mentala ärr och orsakar stort lidande.

Det finns även en annan typ av våld som i högsta grad drabbar kvinnor: det ekonomiska våldet. Det ekonomiska våldet är en sorts våld som kan påverka den utsatta kvinnan många år efter hon lämnat den våldsamma mannen. Det är inte helt ovanligt att en misshandlande man tar lån, skaffar kreditkort eller kanske en ny mobil i kvinnans namn. Det finns kvinnor som sitter med stora pärmar fulla med räkningar från diverse lån och krediter av olika slag som mannen tagit ut i hennes namn. Pärmar med skulder som kvinnan sedan måste spendera många år med att försöka betala tillbaka. Till den utsattheten så medföljer att kvinnor generellt har lägre lön och ofta tagit mer ansvar för barnen vilket innebär att de oftast tagit ut mer föräldraledighet och vård av barn. Det är tack vare dessa dåliga förutsättningar som det ekonomiska våldet fortsätter att drabba kvinnor, det kan följa en kvinna under en hel livstid.

Det är ofta dessa kvinnor som har jobbat och slitit för att få vardagen och livet att gå ihop, men som likväl ändå endast får garantipension när de väl går i pension. Det är dessa kvinnor som vi i Vänsterpartiet vill hjälpa när vi sätter upp kravet om att höja garantipensionen. Det är alla de kvinnor som gjort nästan allt obetalt hemarbete, som offrat sin långsiktiga ekonomiska stabilitet för att ta hand om barnen och som sitter med effekterna av långvarigt ekonomiskt våld. Det är för alla er kvinnor som Vänsterpartiet tar kampen för ett jämställt samhälle.

Nästan hälften av landets kvinnliga pensionärer har garantipension till någon del. Att de har garantipension betyder däremot inte att de inte har jobbat. Det betyder att man har en låg pension trots att man har jobbat ett helt arbetsliv, att man haft väldigt låg inkomst, att man arbetat deltid och tagit ett stort ansvar för hushållsarbetet, att man slitit ut sig i ett hårt arbetsliv och tvingats gå i pension i förtid. Vi behöver därför höja de lägsta pensionerna. Vi har genom politiska beslut möjlighet att höja garantipensionen och det skulle få snabb effekt för de som behöver det allra mest.

Det är dags nu att ta tag i mäns våld mot kvinnor på riktigt, att motverka de långsiktiga konsekvenserna av våldet och ojämlikheten. Vi måste arbeta för ett jämställt samhälle där både män och kvinnor har samma möjligheter, där vi spräcker glastaken och där ingen kvinna stannar i en destruktiv relation på grund av en dålig ekonomi. Att höja garantipensionen är en viktig pusselbit för att ställa om till det samhället.

Martha Wicklund,

Kommunalråd Vänsterpartiet Örebro kommun

 

Stängda offentliga toaletter slår mot samhällets mest utsatta

Sedan 2016 har kommunen haft öppna och avgiftsfria offentliga toaletter på flera platser i Örebro. Den 25 oktober beslutade ordföranden i Tekniska nämnden att toaletterna på Järntorget, Hamnplan, Stadsparken och Våghustorget skulle stängas. Argumenten för att stänga är att toaletterna blivit tillhåll för kriminalitet, övernattning, missbruk och omfattande nedskräpning.

Vi har förståelse för att målsättningen är att öka tryggheten. Men för oss i Vänsterpartiet är detta ett beslut som riskerar att göra mer skada än nytta då det inte på något sätt löser grundproblematiken. Vi är också kritiska till att beslutet fattades som ett ordförandebeslut utan att ge ansvarig nämnd möjlighet att lämna synpunkter.

Vi anser såklart inte att det är en långsiktig lösning att hemlösa övernattar på offentliga toaletter. Men när man nu tar bort den möjligheten måste kommunen grundligt se över hur man kan hjälpa denna utsatta grupp.

Ordförande i Tekniska nämnden, Anders Olsson (c), beklagar i en intervju med SVT att hemlösa kommer i kläm men säger att toaletterna inte ska vara ett alternativ för att värma sig eller övernatta. De som är hemlösa måste istället tas omhand av den kommunala sociala verksamheten.

Marie Brorson (s) tror inte att hemlösa kommer att drabbas av att toaletterna stängs och uppger i en intervju att ”Nu är det ju ingen bostad vi stänger utan en toalett” samt att ”Det finns härbärgen för hemlösa och det finns platser”.

Problemet är att hemlösa av olika anledningar väljer att övernatta på offentliga toaletter istället för på ett härbärge. Har ansvariga politiker undersökt varför härbärgesplatserna inte nyttjas? Vi i Vänsterpartiet ser detta som en tydlig signal på att det finns andra problem och bakomliggande faktorer som behöver utredas.

Förra vintern blev jag kontaktad av både privatpersoner och organisationer som lyfte att det var otroligt svårt att få en plats på kommunens härbärge. Det gick endast att boka plats på vissa tider via socialtjänsten. Den angivna adressen till härbärget var felaktig och telefonnumret var avstängt. Jag lyfte frågan med Programnämnd social välfärds dåvarande ordförande John Johansson (s) men fick ingen respons. Marie Brorson (s) har som ny ordförande för Programnämnd social välfärd chansen att ta tag i problemet, vi förväntar oss att frågan prioriteras.

Att stötta och hjälpa samhällets mest utsatta är en fråga som ligger Vänsterpartiet varmt om hjärtat. I vårt budgetförslag för 2022 gör vi därför stora satsningar för att motverka hemlöshet, men även satsningar inom skolområdet för att ge unga bättre förutsättningar i livet. Kommunen behöver även bli bättre på att stötta och ge långsiktigt stöd till verksamheter som Bostad först och EKSAM som är viktiga aktörer när det kommer till att förebygga och bryta hemlöshet. Andra viktiga verksamheter som behöver ökat och långsiktigt stöd är Kvinnohuset, Stadsmissionen, Porten och Vinternatt som alla bidrar till att stötta samhällets mest utsatta. Tyvärr ser vi att styrande partier S, C och KD inte är beredda att ta ansvar för helheten och istället väljer att sopa problemen under mattan.

Föregående år hamnade hemlösa på sjukhus på grund av kylan. Hur säkerställer vi att det inte händer igen – eller ännu värre – leder till att någon fryser ihjäl? Denna situation måste hanteras, och det nu.

Martha Wicklund,

Kommunalråd, Vänsterpartiet Örebro kommun

Satsningar på välfärden gynnar alla

Under pandemin har vi har sett hur många människor runt om i världen, men även i Örebro, har haft det riktigt tufft. De som redan innan hade det svårt är också de som har drabbats allra hårdast. Vänsterpartiet har därför tagit fram ett budgetförslag som satsar på det lågavlönade vårdbiträdet, på barnet vars föräldrar har svårt att få pengarna att räcka till, på pensionären som lever på garantipension och vars vardag kantas av att vända på varje slant för att överleva.

Vänsterpartiet spara inte på de som har det svårast, istället satsas pengarna där de gör mest nytta. Vi förvånas över hur styrande partier väljer att lägga åtskilliga miljoner på dyra och ineffektiva privatiseringar inom välfärden när dessa pengar verkligen behövs i verksamheterna. Vi väljer istället att lägga pengarna på det viktiga förebyggande arbetet där varje slant gör skillnad för de som behöver det.

Två grupper som haft det extra tufft som följd av restriktionerna är äldre och personer med funktionsvariation. Uteblivna besök från släkt och vänner i kombination med låg inkomst och svårigheter att delta i digitala aktiviteter har i högsta grad påverkat den psykiska hälsan hos dessa grupper. Det är därför Vänsterpartiet lägger förslag på viktiga aktiviteter för att bryta isolering och ge människor möjlighet till en meningsfull vardag.

Tidigt under pandemin var det tydligt hur nedskärningar inom välfärden har skapat en ohållbar situation både för personal och de i behov av stöd. Vi har sett hur personalen inom äldreomsorgen har fått slita för hårt för länge. I vårt budgetförslag har vi därför valt att göra stora satsningar på att skapa en hållbar arbetssituation. Vi väljer att ta bort kostsamma direktörstjänster och ersätta dessa med fler chefer som är närmast personalen på golvet. Vi har tidigare fått igenom lönehöjningar för flera yrkesgrupper inom välfärden och satsar på att fortsätta höja de lägsta lönerna och minska lönegapet ytterligare. Vi ser hur tungt det är att arbeta inom äldreomsorgen med tunga lyft, stressiga scheman och långa dagar. Vi måste ändra på detta om vi vill ha en omsorg med kvalité och vara en attraktiv arbetsgivare. Därför föreslår vi både sänkt arbetstid och höjd grundbemanning inom delar av äldreomsorg och förskola.

Pandemin har också inneburit högre risker för kvinnor som lever med en våldsam partner. De har i högre grad isolerats med sin förövare och haft begränsade möjligheter att söka hjälp eller skydd. Vänsterpartiet väljer därför att göra ordentliga satsningar på Kvinnohuset, tjejjouren och på Centrum mot våld där kompetensen finns för att rädda livet på dessa kvinnor, men även skydda barnen. Men vi vill också gå steget längre och se till att våldsamma män får hjälp, riktig förändring kommer först när männen ändrar sitt eget beteende.

Under pandemin har organisationer som delar ut matkassar till behövande sett en ökning av barnfamiljer. Det är en skrämmande verklighet när föräldrar inte har råd med mat till barnen. Vänsterpartiet väljer därför att återinföra Örebronormen inom försörjningsstöd vilket ger barnfamiljer några viktiga hundralappar extra i månaden. Alla människor ska kunna ge sina barn mat utan att vara tvungen att stå med mössan i hand.

Pandemin har visat vikten av ett samhälle som hjälps åt, där vi gör det bättre för den stora massan. När vi satsar på det lågavlönade vårdbiträdet, barnet som lever i fattigdom eller fattigpensionären så gynnar det alla. Så skapar vi ett Örebro för alla – inte bara några få.

 

Martha Wicklund, Vänsterpartiet Örebro

Kommunalråd och ordinarie ledamot i Programnämnd Social välfärd

Mer pengar till förskola och skola i Vänsterpartiets budgetförslag

Kunskap är makt.  Varje människa behöver kunskap om sig själv och sin omvärld. Kunskap ger makt att påverka sitt och andras liv.

Idag är det alldeles för många unga i Örebro som inte klarar målen i skolan och därför inte får möjlighet till makt över sin egen framtid. I vårt budgetförslag för 2022 fördelar vi därför mer pengar till varje förskola och skola.Det gör vi för att tiden på förskolan ska bli tryggare och mer utvecklande för alla små barn. Men även för att åren i skolan ge alla barn – oavsett vilken skola de går i – de förutsättningar som behövs för att de ska nå kunskapsmålen.

För oss är det en självklarhet att barn och elever med större behov också får det stöd de behöver. Vänsterpartiet ser att studiestöd behövs på alla skolor och att lärares administrativa börda behöver minska så att de får mer tid för barn och elever. Övriga vuxna med olika professioner behöver bli fler och användas bättre både i klassrummet och på skolgården.

Elevhälsan behöver stärkas och även innefatta transkompetens och kunna bryta tvingande könsnormer av olika slag.

Rätten att kunna kommunicera med andra utgör grunden för lärande och utveckling. Barns språkutveckling, självkänsla och identitet formas långt innan de börjar läsa och skriva. Därför behöver förskolan jobba med språkutveckling på det sätt som görs så bra på många förskolor i kommunen. Tyvärr har vi sett hur döva barn i Örebro har fått sina rättigheter åsidosatta när de fråntagits rätten att lära sig sitt modersmål – teckenspråket.Vissa barn har gått hela sin förskoletid i grupper där varken barn eller vuxna har kunnat kommunicera med dem på ett utvecklande sätt. Barnen har hamnat i ett utanförskap utan möjlighet att göra sin röst hörs, något som går tvärt emot barns rättigheter enligt Barnkonventionen.

Även när det gäller andra språk behöver kommunens skolor ta tillvara på flerspråkiga barns modersmål. För flerspråkiga barn är undervisningen i modersmål och rätten till studiehandledning viktigt då det bidrar till kunskapsutvecklingen även i andra ämnen.

Vi måste också se till att barn med särskilda behov, som exempelvis barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller dyslexi får det stöd som de behöver. För att göra det krävs fortbildning av befintliga lärare men även säkerställande av tillgång till elevassistenter, speciallärare och specialpedagoger. I Vänsterpartiets budgetförslag för 2022 har vi därför avsatt 10 miljoner kronor för att anställa fler personal både i förskola och skola. Utöver det krävs välfungerande samarbeten med skolpsykologer, kuratorer och skolsköterskor – och naturligtvis även med familjerna.

Vänsterpartiet vill att elever med olika bakgrund möts i skolan. Idag är segregationen tydlig. Detta måste brytas genom nationella beslut men också kommunala.

Skolan kan inte avskaffa klassamhället, men den kan jämna ut klasskillnader så att alla barn får en bra start i livet. På det sättet kan vi ge barnen mer makt över sitt eget liv och möjligheten att påverka sin framtid.

 

Cecilia Lönn Elgstrand

skolpolitisk talesperson

Ta krafttag för att uppnå nollvisionen för självmord

Vi har nu levt i en pandemi i över 1,5 år med allt vad det innebär. Det har bland annat inneburit att vissa rutiner och mänskliga kontakter har gått förlorade. Det kan handla om vardagliga ting som vi mår bra av, men det kan också handla om att kollegan, kompisen eller släktingen inte märker att du mår dåligt när mötet uteblir. 

Högstadie- och gymnasieelever har gått miste om gemenskapen med klasskamrater när undervisningen har varit digital. Föräldrar har förlorat kontakt med personal på förskolan och insikt i verksamheten när hämtning och lämning till större del sker ute. Ensamstående och pensionärer har gått miste om viktiga sociala kontakter när de uppmanats att handla mat på nätet. För den som lever tillsammans med en våldsam partner har vardagen blivit både svårare och farligare.

För drygt två år sedan möttes jag av beskedet att en kär kollega som jag jobbat med under flera år hade tagit sitt liv. Min kollegas kamp mot psykisk ohälsa var inget som syntes på utsidan. Jag kände inte till hens tidigare suicidförsök eller att ledningen på min arbetsplats hade arbetat för att hjälpa hen. Vad som till sist gjorde att hen inte fann någon annan utväg denna gång kommer jag aldrig att få veta, men saknaden och chocken efter hens bortgång är något som jag bär med mig. 

Jag vet inte om vi, som samhälle, hade kunnat göra något annorlunda för att rädda min kollega. Men jag vet att varje människa som mår så dåligt att de inte ser någon annan utväg än att ta sitt eget liv är ett misslyckande. Vad vi däremot kan påverka och förbättra är samhällets skyddsmekanismer och de skyddsnät som ska finnas där för att fånga upp människor innan de fallit så djupt ner i mörkret att de inte längre kan ta sig upp. 

Idag är det internationella suicidpreventiva dagen, en dag som handlar om att lyfta hur arbetet med att motverka självmord fungerar eller inte fungerar. Det handlar också om att synliggöra och bryta tabun kring självmord så att fler ska kunna, orka och våga ta emot den hjälp som finns. Isoleringen och alla de påfrestningar som kommit med pandemin har vridit upp trycket på dem som redan mår dåligt. Samtidigt har skyddande faktorer nästan helt försvunnit när vi inte längre har det naturliga mötet på skolan, i fikarummet, mataffären eller fritidsaktiviteten. 

Ungdomar och personer som saknar gymnasieutbildning är två grupper där den psykiska ohälsan ökar mest, vilket gör det ännu viktigare med tidiga, tillgängliga och avgiftsfria insatser. Vi anser att det måste blir lättare för unga att söka och få hjälp i tid.

Elevhälsan måste förstärkas och vara mer tillgänglig, och det krävs mer resurser för att arbeta både förebyggande och långsiktigt. En grupp som är överrepresenterade i självmordsstatistiken är unga transpersoner och där krävs det att elevhälsan har rätt verktyg för att kunna fånga upp dem. Vänsterpartiet är därför drivande i att elevhälsan i kommunen ska ha transkompetens. 2019 lämnade våra representanter i riksdagen in en motion om att varje enskilt självmord ska utredas samt att den nollvision som finns ska utredas och följas upp.    

Alla kan drabbas av sjukdom och alla kan drabbas av psykisk ohälsa. Det gäller både gammal som ung, rik som fattig. Sverige har varit framgångsrikt i arbetet med nollvisionen kring dödsolyckor i trafiken, det är dags att vi tar samma krafttag i nollvisionen kring självmord.  

Martha Wicklund,

Oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro kommun

Vänsterpartiets förslag för ett öppet samhälle för alla människor

För 50 år sedan valde ett tiotal personer att tåga från Järntorget till Stortorget i Örebro. Det rörde sig om ett tiotal människor som hade tröttnat på att bli behandlade som psykiskt sjuka eller avvikande på något sätt. De var trötta på att inte få vara sig själva, älska vem de vill och att inte få samma rättigheter som alla andra. Med sig hade de skyltar med budskapen: ”Sexuell jämlikhet”, ”Homosex är mänskligt” och ”Kunskap raserar fördomar”. Det var den 15 maj 1971. Den demonstrationen var en svallvåg från Stonewallupproret, det uppror som började med att hbtq-personer till sist slog tillbaka mot polisens trakasserier och blev startskottet för bildandet av ett hundratal grupper som stred för hbtq-personers rättigheter runt om i USA.

Sedan dess har en del hänt; homosexualitet räknas inte längre som en psykisk sjukdom, sexuell läggning har godkänts som asylskäl, diskriminering på grund av sexuell läggning och kön har förbjudits i skolan, steriliseringslagen för transsexuella har avskaffas. Vi kan till och med se hur länder som Irland har infört lagar som numera tillåter samkönade äktenskap. De är alla exempel på viktiga framgångar för hbtqia-personer som vi kan glädjas över.

Men Sverige och världen har en lång väg att gå. För samtidigt som utvecklingen successivt har gått framåt så har högerextrema partiers popularitet haft en stor inverkan. Vi ser runt om i världen hur länder så som Ungern, Polen och USA har bidragit stort till att backa den utveckling som har varit. Plötsligt har tillvaron blivit farligare för hbtq-personer och begrepp som hbtq-fria zoner har dykt upp. Tyvärr så har vi även sett denna utveckling Sverige där vissa partier i riksdagen inte anser att frågan om ett öppnare samhälle ska prioriteras, istället vill de snarare inskränka de rättigheter som tagit så lång tid att arbeta fram.

I ett samhälle där det har blivit tuffare för hbtq-personer att vara sig själva så slåss vi i Vänsterpartiet ännu hårdare för alla människors fri- och rättigheter. I riksdagen driver vi frågor om att utöka det straffrättsliga skyddet för hbtq-personer, om en könsneutral lagstiftning och om att förbättra adoptionsmöjligheterna för samkönade par. I Örebro kommun lägger vi en stor hbtq-motion i Kommunfullmäktige som tar upp allt från att se till att ha hbtq-inslag i stadsrummet till att det ska finnas en tydlig ingång i kommunens verksamheter för hbtq-personer som utsatts för våld i nära relation.

För när inskränkningar sker i människors grundläggande fri- och rättigheter så är det upp till oss politiker att värna ett öppet samhälle som inkluderar alla människor. För mig som vänsterpartist så kommer jag aldrig nöja mig med något mindre än att alla människor ska känna sig trygga i Örebro, och att alla människor ska ha friheten att vara den de är. För ett jämlikt samhälle är ett bättre samhälle för alla.

 

Martha Wicklund

Oppositionsråd, Vänsterpartiet Örebro kommun

Fram för bättre kollektivtrafik!

Vi i Vänsterpartiet har ställt oss bakom satsningar för snabbare bussar så som BRT, Bus rapid transit.

Dagens trafiksituation innebär väldigt stor trängsel på vägarna i centrala Örebro. Köer, korsningar, och väntan på att svänga in och ut från hållplatser gör att bussen blir långsam. Längs den sträcka där snabbussarna, BRT, ska gå, är hastigheten idag så låg som 10-15 km/timmen under rusningstid. Restiden blir upp till dubbelt så lång för bussresenären i jämförelse med den som väljer bilen. Bussen upplevs idag därför inte som ett attraktivtalternativ. Örebro växer, vi blir hela tiden fler som ska samsas på gatorna. Oingenting görs, beräknas trafiken öka med 5 000 fler bilar dagligen på Rudbecksgatan.

Utan en ordentlig satsning på snabb kollektivtrafik, kommer vi inte klara av vare sig våra klimatmål, eller få en trafiksituation som fungerar i centrum. BRT är det system som kan anpassas bäst till den befintliga trafiken, men också det mest kostnadseffektiva högkapacitetssystemet, av alla de som vi har tittat på.

Det är många som bor längs BRT-stråket, till exempel Brickebacken, kring universitetet, i Tybble, Mellringe, Varberga, Baronbackarna, Vivalla och många av de som anländer eller reser från resecentrum. Det kommer även att vara bra för bussresenärer från Odensbacken och Almbro, även landsbygdsbussarna kommer att komma fram snabbare. Även för dem som åker bil finns det vinster med snabbussarna – när fler kan välja bussen blir det färre som trängs med bil på vägarna.

Det är viktigt att bygga ett kollektivtrafiksystem som gör att de som vill och kan ska kunna ta bussen, så att de som måste kan ta bilen. Det gäller till exempel de som bor på landsbygden och inte har tillgång till kollektivtrafik, de som behöver bilen i sitt yrke, de som åker med färdtjänst, alla utryckningsfordon och andra som behöver bilen för att få ihop vardagen.

Vi i Vänsterpartiet vill också vara tydliga med att snabbussar/BRT inte ensamt löser alla trafikproblem i Örebro kommun. Det måste satsas på kollektivtrafik i hela kommunen, både på landsbygden och i staden! Det finns också andra saker som krävs både för att satsningen på snabba bussar ska ge invånarna en kollektivtrafik och trafiksituation som fungerar. Det kan handla om pendlingsparkeringar, matarbussar och ett övrigt linjesystem som passar ihop med människors vardag och livspussel.

Linn Josefsson (V), Samhällsbyggnadspolitisk talesperson